Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - käfli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k ii 11 i
707
kiiinnieiiär
fik seo ... ena gulskena ällir kädhio MB 2: ID. ib
122, 364. Jfr gul-, llills-, ÍiÍl’U-kiÍtlhÍa.
k ii II i (kiäfli), n. VOL 11 þ. 30. jfr kiifti.
käfsir (kiäfsir. kiäpslr. käpsi), m. L.
kiifter, se kiiipter.
kiifti? n. VGL 1 p. 5: pr. (ulan tvifvel för käöi;
motsv. ställe i VGL 11 p. 30 har kiälli). Jfr Fritzner,
Ordb. 2: 270.
kiift! (pl. käffter) ff iij oc xl käffter FM 76
(1483, daniserande).
kägla, /. [Jfr Mnt. kegel] — k agi O slagll
(kägglo-), n. kägelspel. ST 486.
kiikis? satins ko ma til rom guþi käkis (för
päkis?) Bir 4: (Avt) 178.
kiike, se kiiike.
kiilda (kiälda Bil 361; -U SL) 3: 146 (1313,
gammal afskr.). kyälda: -u ib 2: 23 (1287). kelda Bir
2: 112; -O SL) 2: 133 (1292); -Or Bir 2: 31. källa
LfK 161; -o KL 245; Bo 85; Lg 220, 822. käla ST
183; -o KL 195), /. [Isl. kelda] L. källa, þar brast
up kald kalda Bu 188. brast wp wiillaiido kiälda Bil
361. eugin kalda ellor watn war i ödhoinarkinno MB
1: 198. Bu 12, 71, 100. MB 1: 181, 321. Bo 85. KL
193, 195, 245. Bir 1; 173, 2: 31, 3: 149. Iv 341, 348,
354 , 356, 385. Lg 220. bidliir jak thik aldz godhlox
oc miskunna kelda Bir 2: 112. liffsius käla ST 183.
oidhnan är källa oc somper til alla läster LfK
161. — i ortnamn, iu hallinæ owæn widb odhous
kyældu SD 2: 23 (1287). iu grimskoldo ib 133 (1292).
widher ramskiældu ib 3: 146 (1313, gammal afskr.).
— brunn, graffwa en faghran brwn äller källo Lg
822. ib 823. — Jfr blodli-, blods-, helso-, oleo-,
vatns-kälda, äfvensom kiilde. — kiildo inunder,
m. mynningen el. öppningen af en källa el. brunn. Gr
291. — kiildo stad ber (källo-), m. plats för källa
el. brunn, wtwidde källo stadhiu Lg 823. — kiildo
vatn (källo vathn PM l. kello watn: -watne
LB 3: 39. kellowatn ib 4o. kella vatn ib 7:
3io; -vatnith ib 47. kelle vatn ib), n. källvatten.
calt käldovatn Bu 529. Su 126. PM L. LB 3 : 39, 40, 7:
47, 310. — källsprång, banna (jungfru Marias) hiärne
(näml. liknas) käldo watnom vpspringandoni j höght
Bir 4: (Dikt) 247.
kiildo (kiälde), f. = kiilda. brast wp wällande
kiälda swa at bredher beckir ran wt aff kiäldiuue Bil
361. ban wiisto henne käldo MB 1: 198.
kiilill, adj. [Dan. kjælen] klemig. hwi blifuir thu
här qwar kaat oc kälou (in deliciis epuleris) Bil 463.
kiilko, se kiälko.
källare (kellare. kellar UK 2: 7157. med art.
källaren RK l: 1779, i7S3. källren SGG 132), m.
[Mnt. koller. Lat. cellarium. Isl. kjallari. Fnor. kellari]
L. källare, tha rymdo the crisno aff thon wara ok jnnan
en kellare ok wardho sik thäre RK 1: 1763. ib 1779, 1783,
1788. a källara war ther full got wall ib 3545. tombir
källare gör galna deghio GO 635, 771. war herra skal
giwa sina signilso . . . ower thin källara (cellaria)
MB 1; 427. rökta thorn aff wisthws oc källara thot
them tharfuas VKR 28. ib 42. Bir 5: 97, 98. SGG 132.
RK 2: 7157, 3: (sista forts.) 5403, 5651. Jfr for-,
iordh-, trä-, spise-, vin-källare. — kiillara
dyr (-dör), f.? källardörr, försuma liws at vptända
för källara dör TS 22. — kiillara hals (kellar
hals), m. [Dan. kjælderhals. Mnt. kellerhals, [-kellers-hals]-] {+kellers-
hals]+} 1) källarhals, från gata el. gård till källare
ledande nedgång med deröfver anbragt tak. twå källara
mädli en källarahals SJ 68 (1437). 2) koloqvint!
källarhals, daphne mezereum Lin.? ätha kellar hals LB 7:
246. colloquintida thz er kellara hals cucudum idem ib
6: 284. — kiillara sven (kyellara swen.
källare-swen. kyällare swen), m. L. tillsyningsman öfver
källaren, den som har hand om samt utdelar el.
kringbjuder mat och dryck, inom ett kloster, bedhas thot
som thorn brister aff källara swenonom ellir aff honom
som wikuna hafuir oc for bordheno thienar VKR 15.
LfK 96. — vid samkvämen inom ett gille, hwilken som
vordher voldher til kyällaro swen SO 7. spillar
kyellara swen ena kanna öl ib. — ss tillnamn, ingewaldo
källareswen BSll 2: 101 (1399). — kiillara systir,
f. klostersyster som har tillsyn öfver klostrets källare.
Bir 5: 97.
kiilta, v. kälta, enträget begära el. yrka. kälta
äpto meer än uoogh (importune superflua quæritare)
Bo 137.
kiilva (kiälva. -dhe), v. [ireor. kelfa] L. kalfva.
kiälfdho qui(gha lamb) for guz altara Bil 311. Jfr
kalva.
kiiniba (tmperf. kämpde Iv 1330. kämde KL
125. pl. kiämbado Bil 90l), v. [Isl. kemba] kamma.
hon kämpde hans hufwdh Iv 1330. KL 125. Di 87. —
skrapa, kiämbado the hans köt mz iärn kainbum Bil
901. lat hau kämba lians limi ok lif Bu 493. kämba
pöm alt kiöt fran benom ib 524.
kiimmeuär (kiämmenär: -nären Bil 159.
kämmener ib 227; áT 344. kämenär: -nära RK
1: 1288. kämener BtRK 326 (1483, orig.)\ -nera SO
28. kiämener Bil 225. kemmener ib 770; sr 342;
-nera SO no, 199; -neras ib 115; -neres ib U6;
-neromen ib 204. kemmaner: -nerom ib 32, 205;
-nerana ib 197. kem baner: -neromen ib 204.
kammanär KL 145. -ar), m. och käiumenäro
(/-> 413; ST 322. kämmänere SO 22. kämenere:
-nera SO 28. Hit kunna för öfrigt räknas flere af
de till kämmenär hänförda formerna), m. [Mnt.
kemener] L. 1) till en furstes närmaste omgifning
hörande hoftjenare af lägre eller högre rang,
kammar-lenare, kammarherre, ban var eon känunenäre (säges
om den dvärg, som håller fram handfaten ål hertig
Fredrik) Fr 413. swena stekara kämmenära ib 2911. the fiugo
honom (konung Valdemar) snuiswona ok kämcnära the
honom sltullo til thiänist wiira at sätia hans diisk ok
bära hans kaar RK 1: 1288. ST 232, 342, 343, 344.
mar-grefuen aff brandaborgh: koysaraus kemmener ok pall(as)
greuo Bil 770. war renlifuis nian wäldughcr kiämoner
b laman na drotningx (eunuchum Candacis reginæ) ib
225. ib 227. KL 145. ST 222. 2) den som förestår
skattkammaren och räkenskapsväsendet, skattmästare,
kamrer, hos en furste. Bil 159. — inom ett skrå.
hwilkin thil wärkmestara koestär war . . . ällor til
kämmänore SO 22. gar j källare wthan wärkmestara
lo|f äller kämenera luff ib 28. — kamrer el.
käm-när i en stad; i sammanhang med uppbörden och
redovisningen af stadens inkomster hade detta
ämbetes innehafvare sig ålagdt att hafva uppsigt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
