Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kärliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kiirliker
714
käte
liga Fa 23. ib 28. FI! B: 28 (1465). BSII 5: 320 (1.508).
Lg 218. Di 197. It K 3: (sista forts.) 5917, 5920. —
ifrigt, begärligt, som lians predikan swa kärlekan liiirdo
Su 154.
k ii rl i kor (kärlieher: -lichom SD NS 1: 337
(1404). kärlikin Bir 1: 296, 4: 39. kärliken Su 51.
kärlichin (%. pl.) VKR 12. kärlig: -liga MB
2: 203. kerlig. kärlighen (k. pl.) ib 251. kärleker:
-leka Su 89. kerleker: -lek RK 2: 2849.
kär-lekin VKR si. kärlegh: -leghe SD NS 1: 623
(1407)), adj. [Isl. kærligr] 1) kärlig,
kärleksfull. thera kärlike formindare Bir 4: 38. ib 39. VKR
81. wari . . . kärlikin (caritativus) räddoghe at han
ey mistis älla bort gauge Bir 1: 296. thin kärleka
ordli Su 89. SD NS 1: 623 (1407). MB 2 : 203, 251.
RK 2: 2849. broderlig kerlig helsa altid försent med
gud BSH 4: 194 (1495). ib 198 (1495) o. s. v. 2) kär,
älskad, iac hafuer . . . wplatet. . . minom kärlichom
win oc syslinghe biörn pätherson et markland jordh
SD NS 1: 337 (1404). at the sculu wara gudhi
lieme-lichin oc kärlichin VKR 12. Su 51. 3) kär, ljuf.
mik kwnne enktc i tässe wärl kärlikaro skee Lg
3: 341.
kärlikhet (kärlikheet. kerlighet.
kerlig-heet. kärlegheth), /. 1) kärlek, tillgif renhet.
fore enä jomfrva skuld thor iach hawer kerlighet til
Va 40. ib 16. didrik konung ok hagen ladha sin ärm
hwar om annars halssz j kärligh[et] Di 244
(troligen dock att föra till kiirlekerj. fore then
kärlegheth och goduilia som han mik optha beuisth
liaff-uer j mynom siwkdom FB 5: 141 (1490). wtaff rätt
kerligheet iag thz menar RK 3: (sista forts.) 4256.
2) kärlighet. ss titel el. tilltalsord, skwlde waar mödha
gerna wara eder korligheth tiil redho nw och altidh
BSII 5: 217 (1507). 3) innerlighet, ifver, ther
ho-num bidher mz kärlikheet MD 186.
kärling (kiärling. kiärlingh. kärlig:
-ligen ST374. pl. -ar: kärlinga PM 3), /. [Isl. körling]
L. eg. qvinna; gammal qvinna, gumma, käring, gamul
kärlingh Bu 4. mötte henne een kiärlingh (vetula) Bil
805. Bu 136. KL 276. ST 374. PM 3. — ss tillnamn.
petro kiærling SD 3: 287 (1316). laurencius kærling
ib 4: 229 (1331). — Jfr diiivnls-, trol-kärling. —
kiirlinga baril, n. barn födt af en gammal qvinna.
Bu 4. — kiirlinga drömber (kärlinghä-), m.
käringdröm. hwad spöria wi epther tin kärlinghä
dröm Di 239. — kiirlinga smör (käringesmör),
n. en på Oland i smör utgående utskyld. käringesmör
görs ut p& Öland BtFIl 1: 316 (1413, Joh. Bures
utdrag).
kiirna, se kiiirna.
kärue, se kiiirne.
kärpa ("te), v. rista, skakaf koin til os en
flygandes dwffwa oc kärpte sina fiädhra hwasselika,
som hon wille os oppwäkkia oc trösta til wiigx Lg
3: 458.
kiirra, f. [Isl. kerra] kärra, akara schulu haffua
theris hestha eller kerrar standandc vppa torgit SO 204
(kanske snarare att föra till ett kiirro, m ). — ett slags
stridsvagn, han hafdho kärror aff staale giort Al 4465.
alexander hafdhe . . . t.olff hundradha waghna läng
ok stoor . . . fyrotighi kärror stoor ok riik (quadrin-
gentas quadrigas falcatas et MCC bigas) ib 4941. en
kärra war tio wnghnom liik ib 4942. ib 4943. —
kanonkärra. xi stycke pa hywll och kerror BSII 5: 119
(1506). Jfr knipkärra. — kiirro byssa
(kärra-byssa. kerrebössa), /. [Mnt. kärbusse] på kärra
fördt eldvapen, kärrebössa, kanon, haflfde manga
kärra-býssar wt (omtalas från 143?) It K 2: 6193. wid xx
kerrebössar hade han (kon. Karl rid sitt infall i
Skåne 1452) mest ib 8597. — kärro bi|ll, n.
kärr-ltjul. fawitzslia mäuniskio hiärta är som kärro hiwlit
hwilkit som bär högt oc knarra widher Bir B: 73.
karré, se kiirra.
kiirreborre, m. kardborre. at thu mik swa som
tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme oc försinar
Su 88.
kärva (kerua. -adher), v. [Mnt. kerven] karfva,
göra inskärning », hacka, sönderskära, sönderhacka.
ban (Engelbrekt, då han mördades) wart keruat som
thou fisk som stekara leggia a sin disk . . . ban fik
vti sik wel xv skutt MD 387.
kärve (kiärfwe: -a Ber 269), m. [Jfr Isl. kerfl,
n.] kärfve, knippe, hans älskogha fasciculus är mindre
än kärue (non fascem sed fascicu/um) Bo 108. saman
bindhin them (tistlarne) j kärfua (fasciculos) MP
1: 73. ib 76, 77. käruo wäl luktande (fasciculus
myrrhæ) Ber 43. ib 269. Bir 1: 318. Jfr blomster-,
mirra-, mirrams-kärve. — faskin, knipi>e (af
ris e. d.) hvarmed hål på fästningsmuren tillstoj)pas.
PM 4.
kiisa (-te)J v. förpläga? at the ey göddhe oc
käste (för kräste?) sina kroppa i allom thoras
oloff-lika lwsta (non fecerunt curam carnis in desideriis)
Su 61.
kiisia, f. [Isl. kesja] ett slags spjut, riste käsio
(lanceam) mz afle Bu 492. slo mz käsio (gladium)
goþan karl ginum liuet ib 189. haffde käsio j sinne
hände MD 366.
käte (käti Bir 3: 53),/. och n. (Bir 3: 53; Lg 3:
501; Su 237) [Isl. kæti] L. 1) ysterhet, yrhet. faar
. . . liulka miolk onyttogh är ok thera käto (lascivia)
mykit ostyrogh Bir 1: 360. at oy skulu godho faren
dröfwas af ondo faranna ostyrogho käte ib. Su 74, 237.
2) glädje, munterhet, lögho ok käte MP 1: 351. käto ok
fåfäng glädhi ib. forsmadhe världinna käte Gr 319. for
owir måtto glädhi älla käte Bir 1: 67. owir måtto latir
ok löghe til ledlier owir måtto käte (hetitiam) ib 301. at
tho thik gifwa sorgh fore käte Al 2117. the glädhias allo
aff käto stoor ib 9157. tho atö ok drukko mz godh käto
ib 3860. the drogho ther fram i stora käto RK 2:
9255. mz stoor sorgh och inge käthe ib 3: 1922. ther
öfdes oc sa mongahande käte ib 2: 5181. skulin i
kasta bort gamalt foro nyyt, fore kätis skuld (för
nöjes skull, för ro skull) MB 1: 376. 3) lättsinne,
själfsvåld. flydhe hon al löslat ok käto VKR VII.
fly wärldinna glädhi ok lätlikhet ok ostadhoghet
älla käte Bir 1: 248. ban syndadhe mangfallolrca j
sino käti ib 3: 53. enga lönlika widhertalan hafdho
the mz maiinom, ok enkte käte Lg 3: 501. Bir 3:
10, 149. Al 1642, 2936, 7197. 4) veklighet,
vällust. mz ouirflödhclikhet i mat oc dryk oc
kräse-lico liuirne oc käte oc orkolöso dughir bönin litit Bo
45. kötzens Iwsto och käto (delectatio carnis) Ber 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
