Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - laker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inkor
727
lit|| il
Iftkor, m. beskaffenhet, art! han (hästen) hafdhe
allan god han Iak (i rim med bakj Al 9507.
Inkor (laaker), adj. [Isl. lakr.låkr] dålig.
barsz-011 wor gansk laak FM 3(3 (1507).
lnki, 7/1. [.V. lake. Jfr Fnor. lakakast] lota
vulgaris Cuv., lake. laki l uilia (’t kanske snarare laprona,
mö/7, urspr, lampredaj VGL xiv; se Lorenzen,
Gam-meldanske glosser s. 72, äfvensom s. 35, 65. han ätlior
sik juiian som en laki MD (S) 288. — ss tillnamn.
oiaro laka SD 3: 199 (1315).
lnki, »i. Jfr hiislelaki.
Inki, in. Jfr saltlaki.
lilkkiire, m. [Äldre l)an. lackere. Jfr Mnt. laken,
».] belackare, baktalare! ath jacli hetor intliot wtan
eon herrehyllarc och lackarä aff them BSII 5: 42
(1505).
l.lkkaro (lakkere), m. rättstjenare, exekutor ?
at engiii foghot, iimbitzinan eller lakkere eller
lens-man . . . bana marii t til at Ioggii thum yderuier nokor
scat eller gengiärdh eller thungä til SD AS 1: 248
(1403, nyare qfskr.), Jfr lekare.
laktllW f.t [Lat. lactuca] laktuk, salatväxt. mz
beskom lactiicuin (lactucis) MB 1: 307. — laktllka
Iliad||, n. laktuksblad. LB 7: 233. — lilktllka frö,
n. laktuksfrö. LB 7 : 202.
lånta, adj. ’ jfr farlanta.
li|||lit (lamma. -ar) v. dial. lama, halta]
vara el. varda ofärdig, bcnwork i knä oc androm
lymmoni, sa at man lauimar LB 7: 282. ib 320. Jfr
förlama.
lit||||), u. [Isl. lamb] L. lam. tu grym leiom (för
loion) som [laghar wrþo bli[) ok spak som lamb Bu 529.
bruthu thorn vnder sik som loou bithor lamb Bil 26u.
MB 1: 307, 339. faa giwa dumba lamb GO 26. sen guz
lamb Bu 55. ib 140. MB 1: 201, 2: 343. — ss tillnamn.
anundus lamb SD 2 : 532 (1308). — Jfr givi-, glllliar-,
pnskn-, vax-, viidliur-lamb. — laniba blodli,
ra. lamblod, blod af lam. MB 1: 307, 308. — lniilbil
gallé, m. gallé af lam. ilrik lanibagalla LB 2: 58.
— laniba kiöt (-köt), n. lamkött. äta stekt, laniba
kö t MB 1: 307. — laillbit lllllga, /. lunga af lam.
LB 7 : 205. — laniba pis (-piiss), ra. lamurin. LB
7: 282.
lambcr (lam./, lam. laam. ack. pl. m. lama
KL 378. lamma Bil 235; MB 2: 374. lampe BSII
5: 7 (1504)), adj. [Jfr lsl. lami] L. 1) utmattad,
uttröttad, svag el. styf i lemmarne, ban la . . . lambar
af mö[io ok huilto sik Bu 499. han var swa lambir
oc throttir. at han orkadho äkko längir bära Bo 198.
2) lam, ofärdig, wi . . . göruui them swa lamma, at
ongin gither fot af stadh rört Bi! 235. hänna husfru
wardh . . . numin j flerum limum ok la liingo lam j
sotta siäugh ib 347. oför ok lantbor ib 476. KL 378.
MB 2 : 374. Fr 2528. jak är ... j allo godho mykit
laam MD 161. 3) lamslagen, förlamad! hau vardh
huarco lam ällor saar FI 1852. Iv 2395. — Jfr
forlam ber.
laillblikltilse, ra. pl.! lamskepnad, skepnad af
lam. syntos henne ihesus cristus i lamb liknilse Lg
3: 394.
lambskln (lamskin L.; G0 709. lambskyn:
-skynnom VKR 70), n. [Isl. lambskinn i ssättn.]
L. lamskim. fodradher, oy mz kostelikom skinnoni,
wtan mz lanibskinnom ällir mz faurskinuoui Bir 4: 10.
ib 24. VKR 12, 70. GO 709.
lamhet, /. skröplighet, svaghet, allerdomsens
lam-heth äller krankdum 1’M lxvii.
lami, »t. Jfr leþuitgs-, ]iings-lami.
lampa, /. [Mnt. lampo. Jfr lsl. lampi] lampa.
täudo mång lius ok lampor Bu 14. Bil 211, 650, 699.
KL 310. Bir 3: 311.
lanisillker, adj. lam, borttagen, baro i sänginno en
lamsiukan inan (paralytico) Bo 68.
litll (laan), ra. [At/. hin] L. 1) commodatum,
mu-tuum, lan, lånt sak, lånt el. ss försträckning lemnadt gods.
han som them (penningarne) tok til lans KL 22.
hau bidher them sända sik til lana (i rim med
vudcr-dauaj fyra hundradha riddara ok swena Al 1528. forfars
nakatli laan honum närwarando som wtläntc, tha skulo
fore thz ongon giäbl gunga förfars laanith sidhan ban är
ey när som wtläntc, tha skal laan atcrgiälda MB X: 338.
{lit goz hanar þu nu fanget som þa första hialpar: [lär
ängen af androm fa lan älla gauor Bu 519. — guds
lan, Guds län. om mat el. dryck, äfven om föda för
boskap. büdli war herra offra gudhi brödh til aminuilsc
gudz laaus MB I: 480. tliakka gudhi for sitt laan
tha tho gaa fraan bordho VKR 15. the fylla sik swa
aff gudz lane Al 6131. MP 1: 72. SO 83. gräss och höö
var trampat mz thz tycthe konungen vara illa at the
saa gudz laan skulle spilla MD 364. 2)
öfverlå-tande, förläning, konung wara aff wart laan Al 1425.
3) förläning, län. Jiet hära|iit som [io hawa til lans
aff os SD 5: 565 (1346). hawa . . . konungsens hyllist
ok hans gawa hans klode ok hans götz til laan foro
thera tienist RK 1: 2390. iadus vntfangar af honum
laan Al 1101. 4) besittning! swa margh en land
ok margha städher folk ok goz ok borgher ther mädher
iak (näml. Darius) hafwer wunnith til mit- laan Al
2897. koiiatus gifwer iak oc et laan thz stora trangia
til vnderdaan ib 10278. wi spöriom enkto storrå laan
ib 6103. — Jfr lillie samt liill. — lans fii, ra. L.
Jfr Innia. — lans vitni, n. L.
lana (laanä. lona. lone. impf. -adhe MB 1:
(Cod. B) 560. lånte ST 284; PM i.xi. lanthe RK 3:
543. lonte FM 554 (1512). part, pret. -ter), v. [lsl.
låna] L. 1) commodare, mutuare, läna, ullana,
lemna ss län el. försträckning, forfars uakath laan bonum
närwarando som lanadhe (Cod, A. wtlänte 338,) MB 1:
(Cod. B) 560. förfars laanith sidhan ban är ey när som
lanadhe (Cod. A wtlänte 338,) ib. ban lånte mik xxx
renska gyllene PM lxi. RK 3: 543. — läna, upplåta,
medgifva begagnandet af (fast egendom), huus laanä thorn
sum bedbäs SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). lånte
fatik-om horbcrghe ST 284 . 2) förläna, förunna, af fy
goþze. gil]l liawor oss . . . laant oc giwit SD 5: 561
(1346). 3) förläna, öfverläta ss förläning, þe jngiäld
vi hawum fier til (ät is kloster) lånt SD 5 : 566 (1346).
4) låna, taga lån. the wilo logge sik ther alle störsthe
vinningh om ath lona ok borgha FM 369 (1508).
bo-talcde vel thot tho hade lonth ib 554 (1512). — låna,
taga ss lån. mz lantum asna Bil 173 (kan föras till
1). — lana itt, inlemna ss lån. her lonto jak sädhon
in FM 554 (1512). Jfr in lana. — lana ut,
utlåna, utlemna ss lån. looth lone vth thou säädli FM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
