Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - land ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lain|
729
land
lanz-), m. [Fgutu. lanz domeri. SkåneL. landz [-domm-ero]-] {+domm-
ero]+} L. landsdomare, domare öfver land el. landskap,
öfverdomare. skal lian skipa i huart landskap witra
ok rätvisa laglimiin älla lanzdomara KS SS (168, 75).
äre thry tliiiig, som liwar man är skyllogher sinom
herra oc landz douiara MB 1: 459. ib 407, 468. —
domare på Åland. nicles wnder laghman j alando och knwt
iönisson landz domare Fil 2: 80 (l43l). — lands
drotin (landzdrotin. lanz droten L.), m. L. Jfr
lan-, lanar-, land-drotin. — lands farare
(landz-), m. resande. KL 390. MB 2: 385. —
lands flyktogher (landz-), adj. landsflyktig. MB
2: 293, 308. — lands foghate (landz foghate:
-fogliatom MB 2:179. lanafoghate.
landzfogho-te. landzfogote FH 5: 16 (1462); -fogotene BSII
5: 42o (i5io). landzfoguthe: -fogutha ib i6s (1507).
lanz fogute. landzfoghodhe. lanzfoogthe BSH
5: 498 (1512). landzfogtde), m. L. landsfogde,
ämbetsman som inom ett visst område (af landsbygden) förestår
förrättningen och uppbörden. MB 2: 179. BSII 5: 168
(1507), 420 (1510), 498 (1512). birglic diäkn landzfoghote i
liärike Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl.
s. 242 (urk.fr. 1427J. jonis jonisson landzfoghodho j
nor-finno FH 4: 40 (1454). ib 5: 16 (1482). talade jak til
lans-foghaterna ok til lensmennena tor om FM 358 (1508).
fik jak to scriffter lansfoghatorua ib. p]ägher ther ikke
ware mer en j [1] slotz foghate ok j [l] lansfogliato pa
aland ib 359. liaar iach (slottsfogden på Aho slott Josef
redersson) halft bodhe landzfogtdene vtho oc lathet
holdhet tingh mot tliüm och manath pa then skath
ib 392 (1508). lanz fogute i östlirc härädhe ib 610
(1513). eig schal . . . landsfogdhen maclit haffua at
taglia penninga eller lösn af cronane skattskylloghe
for sina fogodo gostning GS 56 (1474). — lands folk
(landz-), n. [hl. landsfolk] de som lio i landet,
landets inbyggare, tha kom landz folkit thiit Bil 846.
MB 1: 368. Di 290. amalech landzfolk MB 1: 417. —
lands fridher (landz-), m. [ Isl. landsfriär] fred
i landet, landsfred. MB 1: 459. — lailds fr II (landis
fru), f. förnäm el. ansedd qvinna ? war ther een riik
landis fru ST 138. — lands förste (landzförste),
)». furste i landet. Lg 3: 221. — lands förstinna
(lantz ffor Stina), f. furstinna i ett land. liöffuiska
jomfruer oc gode quinnor, the nogli waro ffor lantz
fforstinor MD 485. — lands gängor (landzganger),
in. landgång, landstigning, eptcr then tijma, ther
er-like och wälburne swerikos män . . . liär vppa . . .
gotlandh landzgaug giort hafdo BtRK 151 (1449, orig.).
Jfr landganger. — lands gods (landz godz.
landz goodz ST 29l), n. landtgods. gifwi lättom
äghandom atir landz godzit j gon ST 291. FM 147
(1503). Jfr landgods. — lands gräns
(landz-gränss), f. landsgräns, gräns mellan land. här i
landzgränssen mellen worme]and oc norgie, tosliges
mellen wplandh och oss (d. w. s. mellan
Vestergötland oeli norr derom belägna landskap) BSII 5: 434
(i5ii). — lands härra (lanz härra.
landz-lierra. landzherre. landis herra: -herra
(pl.) ST 220; -herrom ib 339. landisherra:
-herra (pl.) RK 2: 7733. ländes herre BSII
4: 251 (1500)), m. [Fnor. landsherra] L. landsherre,
regent, furste, vnder sinom landzherra MB 1: 458.
Ordbok.
landz herra stridde mellan sin KL 70. wy haffdom twå
landzherra . . . slike som hertngh erik war ok hans
broder hortugh wallomar RK 1: 4470. ib 3172, 2: 7733.
vart . . . landzherre MD 37G (på de tre titta, ställena
om Tyska furstar), wi albrict med gudz nadli swia ok
göta kongr oc landzherra i skane HSll IG: 3 (1369). —
höfding, landshöfding, ståthållare, styresman, den som å
konungens vägnar utöfvar högsta myndigheten t ett rike
el. ett landskap, drap . . . tua lanz härra (tribunos) Bu
199. frun lanz härrans (proconsulis) ib 137. ib 138, 507.
Bil 342, 730. ST 220, 339. Jfr Styffe, Skandinavien under
unionstiden, 2 uppl., s. 194. — höfding, mäktig man. MD
353, 354, 371, 373. landzherra oc bönder ib 372. mik fatig
nian wnfangaiides som jach haffdhe warith en stor
ländes herre BSH 4: 251 (1500). — lands Uöfdhinge
(landz-, lanz- Lg 266. landis- ST 228. landz
höffdynge: -höffdynga rM 14), m. [Isl. [-landshöfding!]-] {+lands-
höfding!]+} landshöfding, höfding öfver ett land el.
landskap. konungen oc alle landz höfdhingiane MB 1: 415.
KS 54 (137, 58), 56 (l42, 62). Lg 266. ST 228. MB 2:
37. FM 14. — lands insigllle (lans-), n.
landskapssigill. tröckiandes warth lans insigle a ryggiän
a thetta breff BSII 5: 498 (1512). — lands kirkia
(landzkirkia), f. landtkyrka, kyrka som icke är
domkyrka, alla the laudbo ther oss war domkirkio i
strengenes waro capitulo kirkioprestom oc landzkirkiom
tilhöra i waro streng[enäs] biscopsdömo BSII 2: 35
(1396). ib 4: 150 (i49i). — lands kliirker (pl.
landz-clerehier BSH 4: 150 (1491)), m. landtprest, prest
som icke tillhör domkapitlet el. är anstäld vid
domkyrkan. een saak, som är mellen . . . biscop kort i
strengnäs hans nådes erlige capitaall månge
landz-clerchier och landzkirkior pa then euo sydho, och
oskilstwnes bröder pa then andre sydho BSH 4:150 (1491).
— lands köp (landzköp. -kiöp), n. L. landsköp,
(olaglig) handel som idkas på landsbygden, liwilke
köpmän, clerka, swena, hofmen, bönder, landbo oc andre
män eller qwinnor i landeno fara med köpmanna warwr
. . . oc drifuor köpslaghan fra by oc til by, sel oc
köper idkoligc, tliet heter landzköp GS 57 (1474). oig
schal oc laudzkiöp (för laudzkiöp) licta thet
landz-men köpa eller byta, korn och rogh eller tolkit anad
i tolka warwr som nordlenninga, österlenninga, göta
oc ölcuiiinga införa i landet ib. olaglighän landzköp
göra eller driffuä BSII 5: 35 (1505). ib 481 (l51l). —
lands köpare (landz-), m. L. en som idkar
(olaglig) handel på landsbygden, the örgrundz landzköparc
BSH 5: 481 (1511). — lands köpman (landz-),
m. - lands köpare. 0111 olagha hampnor ok
landzköp ok landzköpmen BSII 5: 481 (l51l). FM 533 (1511).
— lands lagh (landz-, lanz-, lans-), ». pl.
[ Isl. landslög] L. landslag. a) i land el. rike
gällande lag, borgerlig lag. wil hälder sit goz medli
wålz-gärningom wäria iin modh lanzlaghom KS 77 (190, 84).
Bil 884. Ber 104. Di 292. b) landskapets allmänna
lay. þar vm dömä ok rättä äfte landzlaghum rikesens
rät ok varom stafghä SD 5: 606 (1346). äffte |iy som
landzlagh tilsighiä i [lere laghsaghu som ban boor ib
480 (l345, nyare afskr.). c) landslag, på landet i
riket gällande allmän lag, landsrätt, widher rät, nadh
oc landzlagh widher sit eghit lifua oc boo FM 23
(1389, nyare afskr.). epthir th i som lans lagh äru SD
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
