- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
747

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - legha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

legha

747

loin

liusa-, iordli-, iordha-, sam-, sltip-leglia. —
legho boskaper, m. L. — legho dagsvärke?

n. dagsverke som göres för lega. alt ärwodis folk
som sik lator logo dagxwärkom (möjl. förderfvad
text) GS 5i (1450). — leghodriiiigcr
(legha-Su 106), fre. [Isl. loigudrongr] L. legodräng, tjenare.
legho drongia eller lcglio konur IfN 136. scal
gaarz-mestarin faa alibatissonno oppa ena script mång hion
oc leghodrengia j clostirsins brödh äru VKR 38. Bir
5: 121. Ml’ 2: 83, 84. Su 106, 287. — legoknekt. RK
1: (Albr) s. 212, 213. — legho folk
(leegho-Lg 3: 525), n. B. kolt. legohjon, tjenstefolk. jngeu
locke annars legofolck ifrån sin embetzbroder SO 214.
plägbade mz sinom barnom oc legho folke gaa til
kyrkio Lg 3: 666. ib 525, 667. — legoknektar, iak
haffuor mist mestadelen alf myna sweua ok legofolk
BSII 4: 194 (1495). — legho fii, n. L. — leghu
fäster, p. adj. L. — legho ganga, v. L. — legho
gods (legha götz), n. arrendegods, alle thesso m
rikens jnbyggiaro . . . som thoras götz och ägedela
orättelegha hafua mysth . . . the skulu thz strax
igen fangha . . . ähwat thz heltz är arfua götz . . .
legha götz äller krönens panth BtRK 330 (1483, orig.).
— leghohiou (lege- DL) 1: 130 (1480, afskr.)), n.
L. legohjon. firi all leghohjona bruth SI) 4: 408 (1335,
nyare afskr.). DD 1: 130 (1480, afskr.). — loglio

karl, m. L. — leghokona (leghukuna L.
leu-kuna L.), f. [Fnor. leigukona] L. tjensteqvinna, piga.
lf.V136. — legholata, v. L. utarrendera, uthyra, skal
äghute aff thesso sino mödherne sälia, wtsätia älla
legholata SD NS 1: 678 (1407). — leghonial (-maal),
n. (/»7. loiguimil] arrendeqfgift, hyra. ffüre rät
legho-maal huar aar balff marc eller siax markar vax SD
2: 691. — legho inan, m. [Isl. leigiimair] L. 1)
/egd arbetare, thins legho inantz wärk skal thu ey
olöuadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364. MP
1: 133. Bir 2: 72. 2) arrendator! 4 läje män BtFU
1: 303 (1413, Joh. Bures utdr.). läjemän som gudz
hafuo af böndor ib 316. — legho oxe, m. L. —
legho pika (leeghapigha. leghe pigha), /.
tjensteflicka, piga. war gripin aff oena leeghapigha RK
3: 1776. een lians landbo hustrw och henne leghe pigha
BSII 4: 79 (1481?). — legho piiniiiiigcr
(-pän-inger), m. L. — legho qvinna (legha qvinna
RK 3: 1782), f. tjensteqvinna, piga. HSB 12: 79 (1431).
GS 51 (1450). RK 3: 1782. — leghu ruf, n. L. —
legha stadder, p. adj. L. — lcghostiimna (leghu
atämpna L.), f. L. legostämma, viss lid (halfdr)
för hvilken öfverenskommelse om tjenst el. arbete
blifvit ingången. SD 5: 637 (1347). — legllO SVOll, m.
[.V. loigesven] L. = leghodriillgcr. Bil 424. MB 1:
371, 375. Bir 2: 53. Su 448. — legllO siilia, v. L.

legha, se Iäglia.

leghate, m. [Lat. legatus] legat, sändebud,
fullmäktig, ställföreträdare, konungx bwd ok hans legata
(cicarii seu legati regis) äro the ower hans vndcr
satha MD (S) 258.

leghia (legha: -as MP 1: 82. leygia SO 86.
leya PM 33; SO 203, 206. pres. -ir. leghie Bir 2:
66. impf. leghþe. legdhe. lägdhe: -is Bil 316.
part. pret. n. leght. legt SD NS 2 : 99 (1409). leygt
-sr 295. lekt ib; lf N137. leekth SD NS 1: 456 (1405).

leget SO 203, 206), v. [Isl. leiga, leigja] L. 1)
conducere; lega, hyra (ett ting), arrendera, leghþe
. . . scip Bu 523. RK 2: 7923. legdho the sik
11a-kat litit bws Bo 14. ST 295. SO 206. huilkin man
skipan leghir TB 74. bästa äller oxa köpa eller leya
PM 33. at hawa loglit aff . . . her bendict piik ... en
gärdh SD NS 1: 61 (1401). ib 456 (1405), 2: 99 (1409).
2) lega (en menniska till arbete el. någon gärning).
leghþe tol (dertill) ma[n]gha gärniges män Bu 417.
legdhe ärfuodhis inän at iirfuodha j sinom vingård
MP 1: 77. Bil 316. legdhe han fatigha oc lösa män MB
2: 97. MP 1: 82. IfN 137. SO 86, 203. legdhe sik birda
Bir 1: 204. hulkin som leghie sik gcrningis man til at
äruodha ib 2: 66. hwa gum byuthcr androm manuc äller
leghir til at sia, sargha ällä dräpa SJ) 5: 378 (1344,
nyare afskr.). leghia mz päniggom tua inäu at dräpa
sin magh Bu 30. — leghia lindan, lega el. hyra
till förfång (för någon), med dat. leglicr vndan
androm gardh SO 66. ib 100 (på båda dessa ställen kan
dock undan fattas ss prep. med dat.), logbor androm
sinom broder hws vndan ib 206. Jfr uudau leghia.
— Jfr samleghia.

leia (MB 1: 197; -ande Bu 416, 494; Di 1. leya:
-ande Su 409. lea: -ande Bir 8: 66; KL 261. le
MB 1: 189. lee Bu 101; KL 261; lv 1280, 2380; ST
415; RK 3: 2109. pres. leer MB 1: 189; Bo 134; GO
592; Il K 2: 7288. lee Bir 3: 119. impf. lo Bu 414,
532; Bil 350; MB 1: 187, 189; L<J 92. loo Bir 2: 167;
Iv 1697, 1811; RK 1: 3915; Al 1794; MD 56. löw Di
140. logh MD 50. log Di 165, pl. logho Bil 234;
FI 1349; Al 1785; ST 415. part. pret. n. leet MP 1:
249. leed RK 2: 7177), v. [Isl. hlæja] le, skratta, han
liit . . . alscona biläte lee Bu 101. — ss uttryck för
glädje, tillfredsställelse el. bevågenhet, leiaude ok bliþo
änlite Bu 416. tha sagdhc diäfullin swa som loande
oc glädhiandis Bir 3: 66. lo aldor i sino hiärta MB 1:
187. tha ma thora hiärta aff glädhi lee Iv 2380. luneta
tok tha henielika lee ib 1280 (möjl. att föra till följ.
afd.), en leor ok annar grathor GO 592. Al 1794.
sanctus johannes j sinuo modher liffue logh mz frygdh MD
50. ib 56. laurcncius þakaþe gtiþi. ok lo þar han la Bu
414. MP 1: 249. MB 1:197. RK 2: 7177. horra gawian tha
swa hiärtelika loo Iv 1811. loo fastelika ok giordo sik
gaman RK 1: 3915. mz thiuo faghorprydda änlite ok
leyande öghnalatom . . . likt thu darat mit hiärta Su
409. allom swarade ban lciande Di 1. han loo ey
blidh-clica mot hänno Bir 2: 167. ban ... lee mz munnenom
til (ad) sina giri ib 3: 119. tha war adam mykith
gladhir oc lo aat Lg 92. — bildl. leer naturiu mot thy
hännc är naturlikit (arridet naturalibus) Bo 134. — ss
uttryck för upjfattning af ngt ss komiskt el. för
begabberi. sara . . . thykkor löghlikt at thora ordhom
. . . oc for thy leer hon lönlika MB 1: 189. tha byriadho
tho wiso horrane til at loo oc huldo thz for gaman
ST 415. Di 165. lo demons for vnder Bil 350. suarar
mz spot leiande Bu 494. tha alexandor kom the logho
höght Al 1785. lo at domaranom ib 532. som förra at
honom logho ST 415. logho apostoli at thera lyngh
Bil 234. FI 1349. lv 1697. RK 3: 2109. Di 140. log hon
att (deråt) ib 165. — träns, le åt, bele. jac wondar
ey ... ha thz grather öller leer RK 2: 7288. — Jfr

til leia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free