Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lunta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lånta
783
luste
jordegendom hörande förmåner, vart goþz vgleern . . .
med allom Jiem lunendum þer til liggia SD 5: 562
(1346).
lunta, /. [Mnt. lunte] lunta. PM 8, 9. medh theris
lådde bissor . . . och ytendo Iwnther BSH 4: 219
(1497).
lura, v. [Mnt. luren] lura, ligga på lur. Lg 3 : 540.
the ackthe ad lurö optor tho skip, som lupe fran
stoc-liolm BSII 5: 165 (1507).
lurangrel (-glar), m. ljurångra, pik, spjut med
långt skaft. Jfr Röding, Krigskonstens tillstånd i
Sverige i K. Gustaf ]:s tid, VA II 1: 161. latha
nidher-falla j sändher alla sins folks hollebarda oc lwrangla
PM 2. Jfr lärdo them göra sigli spetzer, them the
på then tiden plägado kalla liurångrar öller
litir-ångerstenger P. Svart, Krön. s. 23. — lurangels
ände, m. till en ljurångra hörande skaft, göris eth
bol gönom trädb gönom hwilkith kan sätyas en
lwr-augels ände äller annar stangh PM 7.
lurker, m. L.
lus (pl. lys. lyss LB 1: 195. löös PK 247. Iwss
(möjl. sing.) LB 7: 195. med art. lyssoner PK 257
(i var.)), f. [Isl. liis] lus. lus är litil ok hafuir vj
föther Bil 319. lys oc madka wullo ttokkom ... alf
vslo lifuo Lg 112. Bir 3: 3. PK 247, 257 (i var.). LB
7: 195. PM 60. Jfr viiggia lus. — lusa bit
(lusabeth), «. lusbett. döö aff lusaboth PK 247.
lusna, se losna.
lust (lost Bir 3: 23; Iv 1654, 1853; Fr 1906; Al 1499,
6172, 9297; OB 214. lOSth RK 3: 1128, 1368. lOOsth
ib 334. lyst Fr 1799; It K 3: (sista forts J 5925. löst
Bir 3: 328; Di 8; RK 3: (sista forts.) 5437, 5797, 6064,
6141. löSth Di 280. 292; RK 3: 45, (sista forts.) 5282,
1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265),/. [Isl. iyst. K.
lost. Mnt. lust] L. 1) lust, begär, böjelse, håg.
satte äpter sins hiärta lost sina dighro stäng fore
sit liryst Iv 1654. margh glafuia aff hiärtans lyst
thryktis ther foro thera bryst Fr 1799. segide tiil
sweriges mz stora lostli Ii K 3: 1128. ib 1368. longhen
wägh att fara war meg ey löst ib (sista forts.) 6141.
tho sagdo iag giordo thz mz onda lyst ib 5925. 2)
lust, njutning, nöje. likamans lust (delectatio fallax
mundi) Bil 614. stridhom wi mot wärlzins lost Al 6172.
thetta thykkir mik vara lust (jucundum) at thänkia
af änglomen Bo (Cod. B) 347. ther lost var at so op
a Fr 1906. Va 55. Di 292. är thz ingen loosth 11K 3;
334. ib (sista forts.) 6064. Di 280. i försthene komber
bon (lyckan) som sommar mz löst ther epther som
winthor mz köld oc fröst RK 3: (sista forts.) 5797.
for lust skuld Va 7. glädi oc löst Di 8. It K 3: (sista
forts.) 5282, 5437. at then ene skal blifua med thöm
adhra i nödh oc lost OB 214. huärce j nödh ällir löst
Bir 3: 328. ib 23. Iv 1853. Al 9797. RK 3: 45, 1:
(Yngre red. af LRK) s. 256, 265. thz är nödh ok
ekke lost Al 1499. — Jfr vällust, samt luster.
lusta (lösta: -in Ber 127; -as Bir 2:314; -adhe
Su 392; -adhis Ansg 227. lysta FI 1370; -ar Ber
139, 141; -as Bir 3: 127; Ber 144; -oms ib 139;
-adis MD 131. -ar, -adhe, -adher. pres. lustir
Bir 2: 115, 127), v. [JV. lösta. Mnt. lusten. Jfr Isl.
lysta] 1) hafva lust el. begärelse till. han thörstir
oo lustir kötzsins lysta (sitit voluptatem camis) Bir
2: 115. 2) förlusta, förnöja, thän lusten som thik
lustadhe KL 86. hulkin som lusta hans öghon Bo 42.
skal thik cnkto swa mykyt lusta ok lät thik aat ängo
swa mykyt lysta som at vara när varom herra ib 102.
lusta the (kryddorna) smaken ib 133. änkto lustade
thik vtan gudh Bir 1: 177. jak gaff thorn frälst siälfs
väld oc vilia at vtuäJia huat thorn lustir (delectat) ib 2:
127. mor lustadho mik at liiggia synda byrdhe til synda
än liita syndena mz bätringh ib 1: 354. sangin i kirkionno
. . . lystar ostadhwgha och thwnga Ber 139. Bo 134.
Bir 1: 47, 139, 251, 338, 357, 2: 47. Ber 127, 141. Su 392.
— abs. dactilus hwars sötmo mykit lustar Bir 1:179. ib
301, 2: 328. — lusta sik, förlusta sig, roa sig. thu thik
mz blomster lysta ma FI 1370. — refl. lustas, 1)
hysa lust el. begär, lustas iak äpte thy han wärdhoghas
mik gifwa Ber 200. — opersonl. med dat. honum lodhis
vidbir gudhelikit äruodho ok lustas til sit licamlikit
gagn Bir 2 : 249 . 2) förnöjas, finna lust el. nöje.
mer lustadhis iak vm iak liafdhe nakot j kistonne än
vm iak liafdhe nakot gifwit mz minne eghne hand
Bir 1: 353. ban gat ey lustatz j skörlimnadh ib 2:
179. lustadhis ... i sinom oronoin thankom KL 209.
vm thu lustas i nakro andro än thinom gudhi Bo 47.
ib 2, 102. Bir 1: 37, 2: 314, 3: 225. VKR ix. MD 131.
Ber 101, 139, 141, 165, 166, 168, 172 o. s. v. tha var
konungen alzthingx gladhir oc lostadhis i sik, badhe alf
hans gafwom, oc sua aff hans liofva oc stora kärlek
Ansg 227. lustadhis mykit alf thera sang KL 117. then
som lustas af hedhreuom Bo 94. Bir 1: 6. Ber 231.
mz hulko siälin lustas suasom aff bäzsta kost Bir 2:
119. lustadhos at thu]a them ib 1: 274. ib 3: 127. lystas
(delectatur) at lifwa ensamnom gudhi Ber 144. — Jfr
förlusta, samt vällnstande, äfvensom lysta.
luste (lvsta (nom.) MD 124. löste MP 1: 13,
112, 311; -a Bil 885; MB 1: 74, 128, 268; Bir 2: 51, 3:
328: KS 13 (31, 14); Al 7073, 7095; Su 392. lyste: -a
Bir 2: 115), m. [7a/. losti] L. 1) cupido, libido,
lust, begär; vanl. begär till det som är otillbörligt
och särskildt till vällust, lusta, lusta the (kryddorna)
smaken oc vptiinda lustan Bo 133. i allom lösta
haff-win i atirhald Al 7073. ib 7095. lätter ok lös til allan
lusta Bil 116. Ber 231. späk tin lusta KS 23 (57, 25).
ondr luste ib. til fulan lusta Bil 2G3. tha naturlikin
luste krafdho kötit ib 885. släkte naturlikan lösta ib.
kötlikir luste ib 922. KL 86. iak . . . fulkomnadhe
min sköra lusta Bir 1: 354. (släkto) huars mans
syndogban lusta Bu 10. af giri ok lusta likamans ib
183. ib 142. KS 3 (6, 3), 13 (31, 14). återbrytr i
mann-enom allan huxens ok likamens girughan ok
oquome-likan lusta ib 19 (48, 2l). iviruätes luste tol mat
ok öl Bu 185. licamons oquämelike losto til skörlifnadh
MP 1: 13. sidhan människionno draghir luste til
hedh-rin Bo 95. luste til at vara forman (dominandi libido)
ib 67. ban hafdhe swa mykin lösta til thera blodh oc dödh
MB 1: 268. visto sidhan äldre hwat luste var til synd Bil
794. visdomsins luste oc åstundan (scientiæ appetitus)
röfwadho af mannenom odödhelikhezsins äro Bo 97.
bran til qvinnona lusta (in concupiscentiam femellæ)
Bir 3: 75. i lusta woruldlika tinga KS 19 (48, 21). 2)
delectatio, lust, njutning, nöje. guz orþ äru sialenna fd[|a,
som hänne giua himirikes lusta (nos ccelestium amore
delectat) Bu 186. äuärdbelikin hughnadhir ok luste äru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
