- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
792

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lysa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lysa

792

lysta

lyste, lyiste Bil 583. liuate Bo 70; Bir 1: 307.
liwste Lij 3: 484; -es Bil 917. lyuste Bir 1: 45;
vplyuste ib 383. part. pret. lyster, liustir MP
2: 257; liusto KL 106; Bo 255; liust ib 2; Bir 1:
172. lyustir ib 38. lyusther: lyusth MP 2: 257.
imperat. 1ÍWS Bil 453; MB 1: 412; Bir 1: 227), v.
[Isl. lýsa] L. 1) lucere, lysa, skina. ey. och bildl.
kom swa mykin clarhct oc ]ysto kring 0111 them Lg
46. wptänd lykta liuse i mBrko huso KL 261.
jo-hannes han är braiiiiando oc liussndo lyktan
(lu-cerna lucern et ardeiis) Bo 82. fatikdomin liusto
(re-lucebat) i thora maltidh ib 70. han (a: then liälghe
ande) liuse ämuäl j alle måtto til renlikhet (lucet
etiam puritate modestite) ok mUrkir ey hugh in mz
ilzsko Bir 1: 368. — med dat. wäl toktat ok tampradh
sin at liusa varom vinom (ad lucendum amicis
nost-ris) vtan til Bir 1: 295. ib 68, 8: 113. MP 2: 111. KL
308. 2) börja lysa, gry, dagas, thän hälaghe
liögli-tidhis daghin lyste (iUuxit) os Bo 230. 3) göra
lysande, prydha thina lampo mz godhwm sidhwm
och liwsa mz hälghom dygdhom Ber 76. 4)
il-luminare, lysa, upplysa, gifva ljus at. eg. och bildl.
som manin lysor the luyrko naat Iv 1793. thässo
an-dolika sool skal os ater oprinna a domadagh oc lysa
os ewinuelikin faghuadha dagh MB 1: 490. thw mat
wärdliskyllelica callas daghrand hulka san sol ihcsus
christus lyste Bir 2: 27. liws war myrkir ib 1: 227.
liws thzta hws Bil 453. lyser myrk ögön LB 2: 36.
at liusa thorn j mörkreno waro (ut tenebrosos
illumi-naret) Bil 214. lyusto blinda Bir 1: 45. guz orj) äru
andelek collerium ok lysa blinda siala at sea ok kännas
viþ sin skapara Bu 186. som alla lyse Bil 11. af hulkins
skine thu äst liust owir alla mz minne snille Bir 1:
172. i siälinna vndirstandilsom som är andelica synin.
i hulke han hawir them lärt oc liust Bo 2. ib 143

>

255. Bir 1: 2S5. liusto aff thera hälgha anda KL 106.
lysande var liiärta Bo 232. KL 30, 261. Bil 446. MP 1:
120. Bir 1: 246, 371. lyste iak hans hop Bir 3: 48. at
gnz vini hulke lyste äru mz hans nadh swa at tho
magho sighia thät scrifuat är o horra gudli thins
än-litis lius är lyusth iuir os (signatum est super nos lumen
vultus tui), skulu bidhia for syndoghom MP 2: 257. —
abs. liusande lius (lux illuminans) Bir 2: 122. Bu 11.
5) lägga i dagen, uppenbara, tillkännagifva, förkunna,
lysa. lyste ängto af sino liiarta Bu 27. hugh ok wilia
sin lysa KS 2 (4, 2). ib 71 (174, 78). lysa (göra uppenbar)
thor mz hans godhwilia meer MB 1:193. viiste ok liuste
saunan wägh til hymerikis port Bir 1: 307. Ivst.o
ap-postoli guz iartigno for folkcno Bu 196. ib 169. lysto
baþe firi lekom ok lärjiom. huat jiötn var visat ib 50.
hafuer . . . jac . . . llaglica vpbudit oc lyst mynom
nästom arfuom myna jordh j viala til lösningh PH 5:
110 (1487). lyiste. at thor la aloxius odfeininiani son
dödhor Bil 583. Bpte ok lysto sins fadhurs syndo ib 230.
té 256. os hðrir til at orsaka menlösa oc ängin sacan
lysa (nocentes prodere non decet) ib 237. ini alt |lit
fölghe lysto pe ban Bu 77. MB 1: 412. jak liusir thic
j ban KL 118. the vita sik vara lysta j ban Bir 2:
73. ib 1: 38. Il K 1; (sfgn) s. 173. thu lyser gudz
signilse ower them MB 1: 415. han lyste thorn friidli
MD 43. — lysa, offentligen förklara, med två ack.
ska! prestin döma oc lysa han skiran MB 1: 362. som

äradhe äru mz jarteknom ok liälghe lyste (canonizati) aff
pafwanom Bir 3: 238. — lysa, efterlysa, med prep. äptir,
han lyste mangom sinnom optc 0110 stolno fnre Pa 7.
6) stadga, påbjuda, lät han lysa lagh Bil 566. gaf han
lagh oc lät lysa at ihesiis skulde dyrkas for saunan
gudh ib. ib 567. — re./l. lysas, 1) blifva lysande
el. skinande, inürcohus lystes som iniddax sol
(im-menso lumine coruscavit) Bu 526. 2) få ljus,
upplysas. öghonen lystos Lg 3: 232. lystes ny öghon
(ögonen fingo nytt ljus) ib 215. thäs mera lysis hanne
samuitit Bo 89. at war liiärta maghen liusas til gndltz
widhir känno KL 294. Ber 9. at . . . the liusins som
blindo äru Bir 1: 304. 3) gry, dagas, j dagh lystis
(illuxit) os vara atirlösno daghir Bo 230. — opertonl.
sannadhis lians ordh tha som lystis Bil 251. nit til
thäs som lystis for androm dagh KL 292. 4)
uppenbaras, göras kunnig, thzta Iiw.stes oppinbarlica Bil
917. wilium wir ... at hwat sinn wir skipuni tliär
iuir. ok latum scriuä. at lysis opt firi allum mauum
SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). — Jfr af-, ban-,

innan-, inne-, lagh-, |ling-, up-, up a-, ut-,
ügh-lysa, äfvensom olyster.

lysarc (liusare), m. [Isl. lýsari] den som gifver
ljus åt el. förklarar, jättanna liusaro (illuminator)
Bir 2: 39. Jfr uplysare.

lyse, n. L. Se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 111 /.
Jfr uplyse.

lysebrander (lysi-), m. 1) ljusstake, en dyr
lysebrander, äller aff gulle MB 1: 492. 2)
kungsljus, verbascum Lin. lysibranzs röter Iv Lxxxiv. Jfr

liusa bränder.

lysilse (liwsilse Bir 1: 333; Ber 34), n. pl.?
upplysning, thäs liälghe anda lysilse j huars manz
hiärta Bir 2: 25. ib 1: 333, 2: 27, Ber 34. Jfr innan-,
up-lysilse.

lysing, /. Jfr thlnglysing.
lysirska, /. Jfr uplysirska.
lysn, /. L. kungörande, lysning, medher lysn och
faast SD 5 : 494 (öfvers, fr. midten af 1400-talet), alla
fornämpda iordher fastfara oc lysn a gifna ib NS 1:
133 (1402). ib 336 (1404), 552 (1406). Jfr thillglySII.

lysning (liusning L.), f. L. 1) lysning,
belysning, upplysning, at fornäfnt goþz . . . ogh ... til
räkker vpphaldz J>y sania storä lyuse oc lysning SD
5; 564 (1346). 2) kungörande, lysning, thässa iordh
. . . fastfara oc lysning a gifua SD NS 1: 109 (1402).
Jfr lagh-, thing-, up-lysning. — lysninga
dagher, m. L. — lysninga vitne, n. L. vittne
derom att en sak blifvit kungjord el. lyst. SO 297.

lyst (lyist. lyyst), /. kungörande, lysning, gaff
lyyst vpa thiughu pänings land jordh i brälingo
brödhrom oc clostreno i vpsalom SD NS 1: 252 (1403).
ghifuir iach häraz höfdingianom fulla makt oc wäl at
gifua . . . olaue haralssonc lyist oc fasta oppa thot
forscrepna goosdh ib 3 (1401). gaff lyst ok fasto a
sätto thinge . . . nidisse pädhersson ... a eenne
prouento wägna . . . opa eot markland ok eet
örtug-landh jordh ib 78 (1401). ib 95 (1402), 108 (1402), 139
(1402).

lyst, se lust.
lysta, se liusta.
lysta, se Insta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free