Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lysta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysta
793
liigger
lysta (pres. lystir. lyster, lyste, löstir Bir
3: 53. löster Di 218; MD 172 k. löste Bir 2: 70, 75.
listher RK 2: 4360. impf. lyste, löste Bil 359; RK
2: 9057), v. [/si. lysta] L. 1) väcka lus/, vara
föremal för (någons) lust, behaga, förnöja, lysta,
operson/. metl ack. hon matredde swa sora . . . ysaac
lysto bätzst MB 1: 213. han skal hafwa mz glädhi
alt thz han lyste (quicquid appetit) Bir 1: 340 (kan
föras till 2). — med ack. samt inf. gamblan karl
lysto leka Bu 157. lysthir inan äta om daghin LB
1: 96. then mat ther han lysthir gärna ätn MB 1:
(Cod. B) 547. hon matgiorde swa sora hon wiste wäl,
at karlen lyste at äta liema när sik ib. mannen är
samwistelikt diur . . . thet ä lyste liua ok wara medh
llerom KS 5 (9, 5). giordhe han nakor the thingh
sora han tho ey lysto at göra Bir 1: 325 (de fem sista
ställena kunna föras till 2). ib 354. — med ack. saml
prep. til. lyste pylatuin til äplo Bil 244. första
manu-onoin war enkte faat, thz godhan wilia lyste til MB
1: 91. lyster likamen til margh stykke ib 46. at magha
ey fa thz man lyster til ib 113 (de två sistn. ställena
kunna föras till 2). som ängla aff liimeriko lysto til at
so ib 407. — med dat. henne tymado ok thz mangom
lyster RK 1: 76. jak giorde sidhen som darora lyster ib
(LRK) s. 228. thz tik siälffwom lyster LfK 26. hwar
aat swa inykyt honom lyste Bo 90. — med dat. samt inf.
hiinue lysto hwazsko tala älla läta sik see (non delectatur
loqui nec videri) Bo 2. thingh’ som honom lyste at göra
Bir 1: 325. ib 331. thz lysto konungenom wäl ath see RK
1: 3969. — med dat. samt prep. at. faghir äplo ... at
hwilkom honom mykyt lyste ST 88. mykith
ärthzsiwk-om at lystir GO 1036. han tok thor in badho dryk oc
mat oc annath thz honum lyste at Al 9186. — med
dat. samt prep. til. ther är änktc nakrom afat, soin
honum ma lysta til MB 1: 400. — med en
kasusform som kan fattas ss antingen ack. el. dat.,
stundom åtföljd af inf. el. af prep. at. göra liuat thorn
lösto (eos delectat) Bir 2: 70. ib 75. lät them dragha
fast mädhan thorn löste Bil 359. gör ... alt thz
thik lystir ... ok forlat tliz thik ey lystir at göra
Bir 3: 431. ey lyste (delectabat) mik at göra tliz som
iak androm lärdho ok sagdhe ib 1: 354. lyste mik at
güra thz sora the gräto ib. ib 3: 53. Iv 1201. Fr 3178. RK
2 : 4360. Di 218. Ber lio. MD 172 k. os lyster at ängoni
mat älla dryk Bil 916. MB 1: 391. thor lysther rayk
mykith ath Di 261. läti sik lysta at þem staþenum Bir
4: (Avt) 179. liit thik aat ängo swa mykyt lysta som at
vara när varom herra Bo 102. 2) hafva lust (till),
hafva begär (till), med inf. riddarin lyste þöm alla
höra ok ingha lata Bu 24. tomas lyddo ok lysto at
lyþa pät guþlekt var ib 182. iag lysthe ey bidha RK
1: (Yngsta redaktionens till. till Gamla och Nya
Krönikans sfgn) s. 203. — med prep. til. hvar man
lyste tol at se han bliþau Bu 62. — med jyrep.
äptir, the swenske efter the dänor löste RK 2: 9057
(möjl. att föra till 1). — Jfr lusta.
lyste, adj. lysten. wart hon lyste äpther iordlibär
BK 215.
lysteliker, se lusteliker.
lystoglier, se lustoglier.
lystra, se liustra.
lyta, se liuta.
Ordbok.
lyta, v. [/«/. lyta] tillfoga lyte, göra lytt. then eene
wille then andra lytha RK 3: 3863. Jfr lytter.
lyte, n. [/si. lýti] L. 1) vemskaplighet, lyte.
ärren teþes ensamen iui hans sarom vtan al lyte ok
saröka Bu 172. bundus hel saman handin ok armbrin.
swa ly tis löss ok lasta, ok als hindris. at han war
iämuäl för mz hänne som för Bil 255. arrit cnsamit
syntis lyta löst ib. liraauna lyto ok wanskaplikhot
Bir 1: 214. mz engo lyte waro the (qvinnorna) mängd
Al 8800. 2) fel, beskyllning för fel. gåffwe mig
tha så mong ]y the RK 3: (sista forts.) 4282. meg
straff oc lyte giffua (klandra och lasta) ib 4403. —
Jfr fingers lyte. — lytis bot (liutes-), /. L.
lytliuggin, ;). adj. L.
lytter, adj. L. vanskaplig, lytt. sagdhe sik hafwa
dottor ]ytta Bil 113. ST 337. lyttr til sin likarna KS
43 (112, 47). thot gör mauzens änlite lyt ok afskapat
ib 44 (112, 47). Jfr klll]l-, O-Iyttor.
lyverj m. f [Jfr Ffranska loup, lou, lu, varg,
samt louve, love, Juo, varginna] varg? som flugur
pläga honug fölia ok fisken fölghor haffsens bölia
lywon aas (cadavera lupi) Ml) (S) 295.
Iyzn, f. L.
lyzmi varder, m. L.
liia (lä BjärkR 1: 1; (pres. incl. pl. 3 p.) SML M
13: pr. var. part. pres. läände ib Kp 6: 2.
le-aildi VML 1 B 34: pr. leande MULL Kp 5: 1.
leandis KrLL Kp 8: i. leände UplL Kp 6.
ley-ande MELL Kp 5: 1 var. pres. lär VGL II R 27;
UplL M 31: pr; SML B 27: 1 var.; VML II M 25:
pr. impf. láþi VGL 111 10, 11 II 25; laþe: ut laþe
ÚGL ES IG: 2. part. pret. nom. sing. f. läth VGL
111 112. n. lät RK 1: 2253. läth ib 2404. läät ib 971,
986), v. [Isl. Ijà] L. upplåta (till nyttjande), tha haffde
konung magnus honom läät eth hwss RK 1: 971. ib
986, 2253. gathin i mik wardbergh läth ib 2404. Jfr
ut liia.
liidher (ledher Lg 994. läddher SO ie. dat.
lädhro VKR 3; Bir 4: loi, 5: 40. läddhre SO 16,
19. läthere ib 20), n. [Isl. lccfr. Mnt. ledder, leder]
läder, hiälmin bughnar som eet lädhcr lv 4513.
syst-ranna oc brödhranna bälte scu]u wara aff swart
lädh-ir VKR 12. ib 3. Bir 4: 101, 6: 40. Lg 994. SO 16,
19, 20. Jfr arm-, gen-, lioTudli-, ivir-,
stigh-liidher.
lädherbiilte, n. läderbälte, bälte af läder. ST 366.
lädlierlakan (-laken HSII 19: 165 (1506).
leer-laghen FM 76 (1483, daniserande)), n. läderlakan.
1 gamal lädher lakan FH 5: 237 (1524). FM 76 (1483,
daniserande). HSII 19: 165 (1506).
liidlierskodliare, m. inom skomakareskrået väld
ämbetsman hvars åliggande var att hos skråets
medlemmar unelersöka lädrets beskaffenhet. SO 22, 24. Jfr
skoskod hnre.
lä|lia, f. L. lada. SR 42.
liidllia, f. ett slags bland Ryssarne brukligt
fartyg. saglio tho thor koma farande meer än twsende
lädior alla warande RK 1: 1523. Jfr lodllia, lydllia,
lydhughin.
liigben, n. L. Jfr liiggia ben.
lägger (-iar), m. [Isl. loggr] L. 1) lägg, ben.
inyo ok länge värö hans läggia lv 274. fore throtna
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
