Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lätikia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätikia
807
1 ätter
el. mall. nar hans röst nidhirthryktis nakat oc lättis
(attediabatur) tha oplypte jak hona höghra Bir 1: 86.
— vara trott, ledas, nw lätias iak at liffwa Lg 92.
lätikia (lätekia), f. [Mnt. lattiko. Lat. lactuca]
laktuk. mz lätekio (lactucis) ällir androm bccskom
yrtom MB 1: (Cod. A Vi) 555.
liitilse (letiilse), n. pl. ? tröghet, dåsighethon
(o: bastzstwffwin) tager borth letiilse LB 2: 12. hon
(a: bazstoffuan) takir borth lätilso ib 3: 46.
liitlator, adj. L.
lätlatogher (-ugher), adj. [Jfr isl. léttlåtr]
ödmjuk, hälagher ok lätlatiigher (magnat humilitatis)
Bil 108. lätlatughor j lykku (in prosperis non e/atus)
Lg 245.
liitlekor, m. [Isl. lettloikr] lätthet, aff thunglek
öller lätlck MB 1: 44.
liitlika (lätzlika: latzlikare för lätzlikare
LfK loi. lätzligha: -lighare MB 2: 203. lätzliga
Lg 3: 528; MB 2: 286; -ligare ib 285. lättelika Bir
1: 193. lätelica ib 3: 126. lätteliga MB 2: 323), adv.
[Isl. lettliga, léttiliga] 1) lätt, med lätta steg. gak
liitlika oc tomlika’ Ber 275. 2) hilt, sakta, varsamt.
satte iomfruna liitlika a iordhena KL 308. Bir 3: 126.
3) lätt, lindrigt, rasklikarc fulkompna hona (a: pino) ok
liitlikarc (levius) Bir 1: 88. riddare liitlika slaghin j
stridh ib 242. 4) lätt, lösligt, ytligt, swa stoor ok
bitorlik vars herra ihcsu pina skal oy swa lätlica
traktoras Bo 183. 5) lätt, saktmodigt, med mildhet el.
öfverseende. the thola lättelika (leniter) ordh. at tho
maghiu kallas godhe ok sniällo Bir 1: 193. 6)
lätteligen, med lätthet, utan svårighet, opfara the lätlika
ok vansamlica nidhir fara the Bo 99. koma lätlika at
godho lande MB 1: 422. KS 86 (210, 94). Gr 304. Lg
3 : 528. MB 2: 203, 285, 286, 323. LfK 101.
lätliker (lättelikin. letzlikin), adj. [isl. [-lett-ligr]-] {+lett-
ligr]+} lätt, ej svår, ej vållande möda. lättelikit oc
möghelikit är manga män owir winna mz faam mannom
MB 2: 226. letzlikin at wndirsta Su 346.
liitlikliet (lättelikhet KL 255 ; Bir 3: 309; Ber
228; -hetz MP 2 : 262; -hetir Bir 3: 458.
lättelik-heth VKR VI. lätelikhet Bir 2: 207. pl. -ir), /.
1) lätthet, flyghir han höght j vädlirit for sina
lätelikhet Bir 2 : 207. wädhirsins lätlikhet ib 1: 263. 2)
mjukhet, behag, gud|i . . . lustas oy i röstinna
lättelikhet (lenitatem) wtan i hiiirtans mildhet Ber 22S.
3) mildhet, gudz modhirs miskunnolika lätlikhet
(le-nitas misericordiæ) Bir 1: 72. lärin tholkin i
lättelik-hetz (lenilatis) anda MP 2: 262. 4) lättsinne,
ostadighet. fly wiirldinna glädhi ok lätlikhet (levitatem)
Bir 1: 248. lättöl ikliet, j ordhnm oc sidliom ib 3 : 309.
KL 255. VKR vi. bortkasta alla sina förro syndo ok
fafängo ok liittolikhetir (levitates) Bir 3: 458.
lätlynde, ff vänlighet, saktmod, liff i späkt ok
lätlynde Ber 263.
lätlia, v. varda lätt, varda lindrig, hwat hälst her
synes twnkt, oc olidhelikit, thz lätnar alt samman
LfK 115.
lätta (letta. läta. pres. lättir. lätthir. lätte
Bir 2: 215. lether. laather (för lääther). lättar.
impf. lätte), v. [Isl. létta] 1) lätta, göra lättare
el. mindre tung. eg. och bildl. ä lättis mata byrdlie GO
503. som honom warkunnade ok lätte hans byrdhe Bir
1: 280. ib 2: 215. lätto (alleviabant) the skipit KL 174.
the (tårarne) tynghia okke huffudhit wtan häller
lätta thz Lg 3: 400. mer lustadhe mik at läggia synda
byrdhe til synda än läta (a/leviare) syndena mz
bät-ringh Bir 1: 354. 2) lätta, upphjälpa, linar thz
röst ok lätthir (vocales renas . . . lenire) LB 4: 345.
3) lätta, underlätta, lindra, kärleksins storlekir lättir
ärfwodhit Bir 2: 326. ib 1: 293. at ens rikes
fruktsain-likhot skulle hiälpa ok lätta annars landz ok rikis
fatikdom ib 3 : 366. thu som hwars manz nödh lättir
Bo 35. lätta mina sorgh Su 406. tz lättar lunga soth
LB 7: 143. saluia . . . lother hoosta ib 2: 64. laatlior
(för läätherj sukkilso (suspiria sedat) ib 50. skal
thora hürlz lätas (de skola få lindring med af ’seende
på det som de måste höra) Bir 1: W4. giuir var herra
hugnadhin til at lätta os (bereda oss lättnad,
vederqvicka oss) mz hopino Bo 11. 4) lyfta, aflyfta. at
bärghit skuli minzskas oc thwngin lättas aff honum som
vndir liggir (ut eo citius a subjaeenle möns removeatur)
Bir 3: 126. — lyfta, höja. the måtto thera arma oy
lotta Iv 5010. — Jfr undir-, np-lätta.
lätte, m. [Isl. letti] lättnad, lindring, fa liisa oc
lätta MB 1: (Cod B) 552.
liitte, n. flöte på fiskegarn. SO 292, 302.
liitter (läter: läte Bir 2: no; läta ib 1: 347;
Al 1682; lätom VKR xiii. /. lät Bir 1: 104, 263;
Su 429. läät Lg 92. n. lät Bo 84; Bir 1: 43, 275. läth
LB 2: 39, 7: 10, 11. läät Bu 9. pl. n. nom., äck. lät
Bir 1: 45, 98. komp. lättare, latare Bir l: 247.
läthäre Lg 3: 582. läthere Di 270. ss adv.
lättaren Bir 4: 64. superi, lättaster), adj. [Isl. léttr]
L. 1) lätt (till vigt), lypto haua lätta fran
grund-om Bu 505. hon (a: gran) är läät Lg 92. swa som
eth sky vpfoor j hymillin ok lät wädhir (levis aër)
gik foro thy Bir 1: 263; jfr 7. 2) lätt, som
åstadkommer ringa tyngd i hufvudet, föga
berusande. drykkir han stundom af medol vinono som
lät-are är ok ey altidli af thy bätra ok starkare
vinono Bir 1: 247. läth win LB 2: 39, 7: 10. ib 11. 3)
lätt, som lätt afbrytes el. upphör, soinpnadhe han
lättum ok söthum sompne Bil 258. 4) lätt, ledig,
rörlig, armano skulu vara läte oc bögholike Bir 2:
170. han är läthore oppa föther än fadheren Di 270.
kände the godha syst.rcn sik läthäre ok syna sooth
lynare swa at lion ynnan faa dagha sielf lass syna
tidher ok gik til at messo höörä Lg 3 : 582. 5)
lätt, obetydlig, ringa, svag. lät (levis) synd ok litin
Bir 1: 104. ib 3: 226. Su 428, 429. LfK 4. tha ware
forsmäilsin liittaro Bir 1: 47. mz lättall old PM xxx.
ib xxxil. os wämiar sköt widh tliässa lätta
(levis-simo) födlio MB 1: 411. wilin ij thässo budhi ey säta
tha wil iak koma ok göra idhor läta Al 1682. 6) lätt
att fördraga, lindrig, alt äruodhe j fasto älla waku
älla j nakro andro äruodho . . . thz är honom swa
lät swa som dwn Bir 1: 43; jfr 1. the thing som för
syntos omöghelikin at thola wardha sidhan aldra lättast
ib. nyttelik thing til siälinna holso ok likainans ok lät
at bära ib 45. känner thy lättare likamlikin dödh
ib 74. j the lättasto pinonne ib 174. til läta skärslo
oldz rensilse ib 347. 7) mild, blid. jak gifwir tik
. . . lätta lundh vidh them tik illa hanna Bil 214.
lät ordh älla lin (lenitas verborum) Bir 1: 98. hulkin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
