Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lättilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lättilse 808 lögli
som ey är hardhir vtan lättir j allom thingom ib 263.
seer iak thina lättasta miskund ib 3: 47. thessin
miskund är swa lät (lenis) swa som lättasta (lenissimus)
wädhir j tholomodhe ok bidhan ib 1: 263; jfr 1. 8)
facilis, lätt (alt göra), eigh war läät lätha þöm af
fä{>-crssens siþum Bu 9. änkte är swa vansamt at thz
wardh-ir oy lät ok raskt af stadhlikc ok skäliko idhnan Bir
1: 275. 9) lätt, enkel, klar. thz är alt lät (plana)
Bo 84. 10) lättsinnig, lättfärdig, lätter ok lös til
a]]an lusta Bil 116. scriptadhe hon sik . . . iimuäl
aff lätom thankoin ok ordhoin VKR atm. — n. adv.
lätt, lindrigt, thz dömis lättaren Bir 4: 64. — Jfr
o-, of-liitter.
liittilse (lätilse Bir 2: 135), n. pl. lättnad, lindring,
vederqvickelse, föl’ licanilikit mak ok lättilse
(corpo-rali alleviatione) Bo 119. til likamansins lättilsa ok
helso Bir 1: 312. fingo the lisa ok lätilse aff sinne
värlzlike sorgh ib 2: 135. faa lisa ok lättilse j
frost-ilsom ib 337. ib 1: 205, 2 : 201, 3 : 89, 4:.92, 5 : 84. MB
1: 264. VKR 4. Su 195.
liittoghe (lättughe. lettughe), m.j Litauer,
Lett. en här aff lättugha RK 1: 293. jak gör ä nokon
lettugha oblid ib 305. aff rytza lättoga ok tartar ib
(sfgn) s. 177.
lättoglier, m. = liittoglie. as tillnamn, aff päther
lättogh SD NS 1: 3S8 (1404).
lättogsker (lättogessker), adj. [Jfr Mnt. [-litto-wisk]-] {+litto-
wisk]+} Litauisk, Lettisk, vidh lättogesskä gräiizsen FM
589 (1513).
lüdlia (impf. lödde. part. pret. lödder. /. lööd
Lg 3: 567. n. löt. löth), v. [Isl. hlæia] 1) lasta,
packa, lägga, j rooseukrantz loth ban thz löda RK 2:
1501. 2) uncrare, lasta, lödha oc frakta PM 61.
swa mykith som skipith tarffwas lödhas ib. ligger
skipith nokorstadis löth mz köpmans götz ib. hauande
löt skip mz dyrom köpskat Bir 3: 177. löddo sik mz
myklo gul oc si]f oc allom androm dyrom hawom Gr
264. ib 310. alla veghna lööd mz helgra manna benom
ok lielgadomom Lg 3: 567. then som mz väraldz
thingomen är löddir Bo 64. — Jfr aflüdha,
äfvensom la|in.
lödha (-der), v. [Mnt. loden] löda. mz hwath
malmo han (o: absintiton) wardher lödder Al 4031.
Jfr samanlödha.
lödha (-der), v. [M. laíaj bjuda, inbjuda, tha
man er liithz löder til hoffuä Iv (Cod. D, som är
skrifven i Norge och företer stark inverkan af Norskt
tungomål; se s. xcni f.) s. 218.
lüdhemark, f. [Fdan. lademark] lödig mark. löde
marc sölff tha man för viij marc fik RK 3: (sista
forts.) 4597. monge löde mark sölff iag honum skenkto
ib 5887. Jfr liifogher.
löþogher (-ugher. -igh. -ig. -ueh. -ich. «.
lödhugt RK 1: (sfgn) s. 173. lödugt ib s. 171.
lödh-Tlkt Ansg 235. lödukt RK 1: 3601. lödhut SD 6:
65 (1348). lödict SO 141. lödicht ib 144), adj. [Mnt.
lodich] L. lödig, fullvigtig, innehållande full halt af
ren metall (silfver), ban haffde aff lödukt sölff en
staff RK 1: 3601. som the alt j lödhugt sylff vth
gaffuo ib (sfgn) s. 173. ib s. 171. SO 141, 144. viliom
vi idhir gifua ena mark lödhukt silfuer, for huau
then man som i stadhenom är Ansg 235. alt thet hans
biskopsdöme räntadho hanom i lödhugho silfuer oc
redhom päningom ib 245. trettam markir lödhut siluir
SD 6: 65 (1348). pro xxil marchis lødhogha ib 5: 27
(1341). böte ... ena ha]ffua lödiga mark sölff SO 145.
böthe . . . ena ha]ffua lödigha mark sölffuer ib 147.
ib 146. een lödhogh mark silffuer Lg 3 : 382. swa göth
niinth at sox marc göra ena lödhogha marc SD NS
1: 11 (l40l). saa godh mynth ath atthe mark görä ön
lödogh mark sölff ib 519 (1406). ib 3 (l40l) o. s. v.
swa got mint som nw gar ok gäft är i stokholino
thät i se (8 ’/j) mark piininga göra j mark lödhugha SJ
38 (1426). gaff wt sö]lff a badha hender thusende
lödugli mark i sender RK 1: 3179. ib (Albr) s. 210,
211, (sfgn) s. 172, 173. the loffuado hanom M
lödig-march ib 2: 8733. hafuer ther inne fam (5) lödhugha
fiärdhunga äuerdhelica ränto SJ 36 (1426). böthe . . .
een ]ödich fierdungh SO 149. ib 147. böthe een fyerdingh
]öduch ib 119. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1:
342 /.
löposa fari (lö]wsä-), m. L.
löf (lööff Bir 3: 317), n. [Isl. lauf] L. folium, löf,
blad. palmquistär äpte stoþ grön sialuar: ok löuen
skinu lins som stiärnor Bu 13. — fröns, löf. koll.
i vinträno som liauar Jie þry. bol ok löf ok frukt
Bu 185. Bo 165. Bir 1: 371, 3: 317. cum pascuis
pe-corum que wlgariter dicuntur lof ok luk SD 1: 567
(1279). quod . . . vsufructum habeant in eisdem (o:
siluis). vidolicet lof oc luuk ib 581 (1281). lok et lüph
ib 2: 181 (1294, nyare afslcr.). loff ok luuk ib 5: 430
(1345). — blad, bladsamling, thonue yrt (nihnl. ysopus)
hon haffuir sina makt i blomstrena ok löweno LB
3: 69. — Jfr birke-, eke-, hylle-, lybbestikko-,
löna-, nätlo-, pila-, vidhe-löf.
löfknster, m. L.
löfqyister, m. qvist med löf. thu tedho mik som
faaro grönan löfquist (ramus viridis) Su 410.
löfsal, m. löfsal, the hafdho giort öfver sik en
löffsal foro solene hita Ansg 205.
löfstakker, m. L.
loft, se lyft.
löfte, se lyfte,
löfvirkinger, m. L.
lögh (löögh), f. [Isl. ]aug] L. bad. aldro com
han i lögh älla i bastouo Bu 195. wi pläghoni ey
elska lögh äller badh Al 6389. the lögh war honum
illa kaal ib 2541. the willo ij watnith haffwa lögh ib
5042. — bad, badvatten, till badning el. tvagning
nyttjad vätska, löögh aff hanne (malört) giordh dogher
moth kladlia (pruritus . . . juvat ejus decoctio fotu)
LB 5: 80. — Jfr iiiullögli. — lögha knr
(lögho-kar MB 1: 502), n. badkar, han stodh . . . rätter j
lögha kari Bil 574. MB 1: 502. — lögliar dagher
(-daghenom SD NS 2: 320 (1410). lögherdagher.
lögliir dagher. löghirdager. löghurdagher:
-daghen SD 5 : 606 (1346). löghordagher: -dagh
KL 76; -daghin ib 75, 76, 86; Ber 281; -daghana
KL 60,96. löghädagher: -daghin. SD 5: 639 (1347).
löghodager: -dagin ib NS 2: 145 (1409).
löffwer-dagher: -daghen BSII 4: 159 (1493)), m. [Isl. [-laug-ardagr]-] {+laug-
ardagr]+} L. eg. tvagningsdag; lördag, förste dagher som
lögherdagher är, heter aff saturno saturnus dagher
MB 1: 67. fäste . . . löghirdagin . . . vidh hwitan mat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
