Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mal
12
inalata 11 ku
marekor SO 199. FH 5: 133 (1489). BtFII 1: 229
(1509).
mal (maal. maall Al 5230; Lf K 233. mall), ».
[/«/. mål. Got. niél] L. 1) punkt, märke, fläck (jfr
Mnt. màlj. haffuir uaghon maal eller blicks pa ögath
LB 7 : 208. 2) märke, punkt mot hvilken en rörelse
el. verksamhet riktas, mål. kunugen böj) han binda
viþ stulpa ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som
tel mals Bu 502. lät sauinianum binda widh stclpa
ok skiuta som at malo Bil 462. ib 479. piil wtsändir
til forelakt maal ällir rwm Su 236. annar wäghor
til thotta maal MB 1: 117. tho lotha hwa thz wara skal
tlior wt skal sändas til thz maal MB 188. 3)
tidpunkt, ijånij (jfr Mnt. mal). haffuer jach mik rosteret
nw ij [2] maal, först til at ridho och swa mot
aacheredz-skap FM 291 (1506). — a nyo malo (a nyt mal, pa nyt
mal), å nyo. vurdho the, som ther värö kristnadho,
annan tidh a uyio malo prästlöse Anstj 213. togh han a
nyio niale (iterum) vardha brinnande aff thorn hälgha
anda ib 221. sampnado han paa nyt maal annan storan
här MB 2: 234. a nyt maal belagde särna thoriicn ib 310.
ib 243. Su 158, 365. Lf K 233. städya skipith panyth maal
PM 61. 4) tidpunkt då föda intages, måltidstimme.
skulu hafua mil lan maala ena fyra ponningx kanuo
conuentzööl FH 4: 42 (1455; kan likväl föras till
följ. afd.). — intagande af föda vid en viss tid,
föda som vid ett visst tillfälle intages, måltid, teþos
hanom ... en levar. þo eigh mero än uinnas matte
þrem man nom at male (vix ad unius prandii esum
tribus personis suf/icere videretur) Bu 417. lata sik at
uögha at eeno maalc vm daghin Bir 2: 72. matt at
sälliä . . . till ens malls SI) 4 : 465 (1335, nyare
afskr.). ib 6: 375 (1344, nyare afskr.). sum saman äru
vm maal oc matu ib 376. Bil 405. MB 1: 307. Iv 3144.
Al 5230. maal draghor aimath fram GO 193. 5) mål,
mått, mätning, i wikt oc maal MB 1: 367. Bir 2: 30. eo
modo, qui in legibus patrie dicitur reop oc ræt mal SD
3: 112 (1313, nyare afskr.). 6) afmätt jordstycke.
quod ipso swono ot horedes sui post ipsuin doberent
habere porpetuo quoddam spacium wlgariter dictum
maa) do agro ipsins prepositi SD 3: 138 (1313, gammal
afskr.). agruin attongi soxtü partis separatim iacentis
videlicot in duobus maloom . . . contulisse ib 5: 89
(1342). alt l>ct iac agher i baþum malomon BYII 1:
170 (1363). tcrram mcam ibidem in dccom et septem
mensuris torre dictis malum siue humppum Falkman,
Om mått och vigt 1: 237 (urk. fr. 1354J. iak . . .
lia-wer giwit . . . ena flaat nor ij wimarka engli ok ij
fam maalom ij ringundhatorpa engli SD NS l: 572
(1406). Jfr akor-, l>ya-, for-, hovuds-, mat-,
otto-, spanua-, stör-, tomta-, val>-mal. — mals
mäter, m. L.
mala (pres. mal LB 8: 51. mall MB l: 306.
maal GO 154. impf. mol. mool Lg 3: 203. part. pret.
malin Bu 209; MP l: 347; LB 4 : 345; -ith GO 798.
imperat. mal. maal. pres. refl. mals Bir 2: 183),
v. [lsl. mala] mala, krossa till smådelar el. pulver.
baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld Bu
209. at þu bryt ok mal i miöl þiitta bilätte ib 189.
stampor man sinap mz lithct watn eller mal LB 8:
51. ib 4: 345, 346. — sänk. mala (säd) till mjöl el.
gryn. gryn kwäru maal alla hända korn GO 154. rog
som vädorqwornon mol BtFII 1: 338 (1463). rogh latha
mala BSII 4; 318 (1502). mals ey kornit Bir 2: 183. GO
798. sta vidhir quärn och malå MP 1: 276. thora thräla
barn ther mall widh qwärn MB 1: 306. — i andlig
mening, jak (Ignatius) är ihesu christi hwoto korn jak
skal malas vndor lcoiia tannom Bil 371. MP 1: 347.—
mala säd till (bröd), hans daghs födha war groft
biwgbrödh oc thz redde han sielwer oc mool Lg 3:
203. — lliala sailinil, malå samman, maal saman
saffran och thz huita af eggit LB 7: 57. ib 3: 35. —
Jfr omalin.
mala (maala. -adhe, -adher), v. [lsl. måla.
Mnt. målen) 1) måla, färga, didrik konungs skioll
war malat mz röda furga Di 128. — (’/) 11 maladhe blws
FH 5: 36 (1466). 2) måla, af måla, afbilda, ma]adho
nakars tliingx äptoliknilso älla biläto Gr 282. ib 283.
thz maladlia korset a tho wägginne KL 38. ey skal
nakat vara scrifwat ällir lualat a kirkionna väggiom
vtan at enast christi pina ok hälghra manna biläte
Bir 2: 337. at soo huat scrifwat ok maalat är a
vägg-one ib. maaladhe nectanabum ij ön ston Al 137. ib
1187 , 7797, 7800, 7802, 7s06, 7813, 7819, 8269, 8272. RK 2:
8594, 8603, 8609. Lg 232. VKR xvi. Bir 4: 17. — Jfr
be-, ut-mala.
malaharui.sk, se malio harnisk.
malim. f. målning, afbildning, hon wille [-a]exand-rum-] {+a]exand-
rum+} se ollor hans malan Al 7822.
llialare, m. [Mnt. maler] målare, lian hafdhe när
sik thora handa malara at nar the maladho nakars
tliingx äptelikuilso älla biläto. tha syntis thz ey vara
biläte, vtan mz fullo sannind siälft thingit som thz
var äpto malat Gr 282. ib 283. Al 7796, 7801, 7803, 7810.
Lg 232. haffwc bod äptor moster hans, målåren i
swdhcrcöpwng BSH 5: 147 (1507).
malat, n. ■= malata, f. thz är aff ganmlt (Cod.
B offgamalt 561) malat aff natwro draghit MB 1: 362.
malata, f. [Mnt. malat. Prov. malaptia, malatia.
Ital. malattia. Franska maladiej eg. opassligliet,
sjukdom; spetälska, thz war skabbor oc ey malata MB
1: 362. honna köt war halfft ätith aff malatii ib 398.
— lualato likll, n. liknelse el. tecken till spetälska.
MB 1: (Cod. B) 561. Jfr malata likn. — malato
liter, m. utseende el. färg af spetälska, malato liter
a liwando köte gör man oskiran MB 1: 362. •—
malato tekll, n. tecken till spetälska, än malato tekn
synis i hans hofdhe eller haaro MB 1:363.
.//Vllia-lata tekn.
malata, adj. [Mnt. malat. Ital. malato. Franska
malade. Mlat. malatus, se MB 1: 333] spetälsk. ban är
malata MB 1: 361. döma han sannelika malata ib 362.
ib 363, 371, 396, (Cod. B) 553.
malata folk, n. spetälska menniskor, malata folk
skulle bortkastas aff manna samfund MB 1: 396. ib 507.
llialata laster, m. skymf el. lyte som spetälska
medförer. hafdhe thiin syster fangith malata last oc
blygdh aff sins fadhor blodho MB 1: 396.
malata likll, ». liknelse el. tecken till spetälska,
finder prester at malata likn är gaiigith mz skinauda
lite iämpt fra iessa oc til ilia MB 1: 362. lindor proster
malata likn mz iuswnkith köt om kring ib. Jfr
malato likii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
