- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
25

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - martil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

marii 1

25

mata

marfil, n. 1 [Filan, martel. Mnt. martel] marter,
pina. han loth . . . marthil aff sich göra MD 45.

martilse, n. martyrium, martyrskap, prydhande
oc fiilkompnande sina liiffsdagha mz eth wiirdogt
mar-tilse Lg 3 : 344. ib 348. som martilse lidhu före ihcsu
MB 2: 359. — martilsa (lei (-deel), m. del af
martyrskap. wilieliken fatigdombor är eu stor martilsa
deel Lf K 25. — martilsa krona (martilse-), /.
martyrkrona. Lg 3: 566. Lf K 25.

martir, m. [Lat. martyr] martyr, än han . . .
wr{)0 guz martir Bu 172. han sku]do |nil’ martir var]ia
ib 81. S7’ 110. Lg 95. Ber 115. komma til martirs palm
oc krono (palmam martyrii) Ansg 183. — martirs
krona (martyres- Lg 3: 628. martheres- ib 117.
martheris- ib 13l), f. martyrkrona, then tijdh tu
hafver forskuldat martirs krono, skal tliu koma iglien
til mik (martyrio coronatus ail me revertere) Ansg
181. Lg 3: 117, 131, 628.

liiartla (martzla: martzlen Lg 3: in.
mardz-sla ib 148. -adhe, -adher), v. [Mnt. inartelen]
martera, pina. loth badha iomfrunar martla oc pyna
til dödlia ST 121. the toko helätit oc martladliot swa
som christna war martladhir oc pintir ib 296. Lg 3:
141, 148.

masa (-ar), v. [S». di al. masa] värma, upphetta1!
thz synis wäl a kin hwar kasi inasaar (constat
maxil-lis i/uantum quis mandit in illis) GO 142.

maska, f. [Mnt. masche. Jfr Is/, inöskvi] maska.
manga masko samanbindas j nätino Bir 3: 215.

■naske (maskee Bir 5: s. maaske ib 4: 16.
maa skee ib 9. mazske ib 113, 5:11. matzske ib
13. moské MB 2: 107; RK 3 : 2822, (sista forts.) 4349.
maghske Gers .-Ii’.? «4, k 6. maasken RK 3:
2535, 2568. maaskin ib 3344), adv. [efterbildning af
Mnt. machschën, maschen genom förening af 3 pers.
sing. pres. ind. af maglia och inf. ske] eg. det kan
ske. 1) kanske, möjligen, till. iifventyrs. med sats
inledd af at. masko at thu siiilf åstundar ok
con-templacionis hwilo oc roo Bo 144. — va ni. ss rent adv.
vtan swa moské kan wara, at thu bätro man äst än
halach sophor son MB 2: 107. maske thu menar möta
mik mz nakrom lönlekom tänkom Su 150. Bir 4: 9,
16, 113, 5: 8, 11, 13. Ii K 3: 2535 , 2568, 2S22, 3344, (sista
forts.) 4349. Gers Ars a 4, c 6. — Jfr ma väl sko
under luaglia. 2) tämligen, hon wart för
synda-gell masko braat (potius subito) blind Lg 3: 363. —
Jfr inaxaii.

mast (-ir), ff [Mnt. mast] mast. somma (näml.
skepp) liuggo öffuer thero mast RK 2: 454. thores
masth stodh ful mz pyla ib 3: 962. ib 2413. Lg 3 : 699.
BSII 4: 336 (1503). wy haffde giorth en bom medh
sa-man lesna masthor ib 5: 13 (1504). thot (skeppet) hado
. . . hwggot masten ib 94 (1506). Jfr skipmast.

niasnglin (masvngh), m. [l). masovn. Äldre Nht.
massofen] masugn, en attandhä deel i skogh ok i
masvngh Styffe, Skand. wid. unionstiden, 2 uppl., s. 240
(1461).

mat, ra.? mat. färst (för färsk?) matli FM 193
(i504). Jfr mäter.

mat, ra. [Jfr Isl. mät] L. 1) mått, mål. mat
ok miät ok vikt SR 39. 2) mått, kärl af en viss
Ordbok II.

rymd. eth math öl SEG 117. faar tw aff tw math
eth math LB 7: 127. — Jfr vanmat.

mat (maath), f. sätt. thz kan ban göra mz onga
maa th MD (S) 287. Jfr mata.
mat, m. Jfr diska mat.

mat, adj. ? [Isl. mat, ra. Mht. mat, m. Franska
mat, m. Fers. (schah) mat] matt (i schackspel), jak
(sp)elar tik mat Inskrift å en målning fr. si. af
medeltiden; se 11. Bildebrand, An t. tidskr. 2: 401.

mata, f. [ As/, mata] L. 1) mat. sum saman äru
vm maal oc matu SD 6: 376 (1344, nyare rf skr.).
2) ss utskyld erlagda matvaror (troligen eg. för
pro-viantering under sjötåg). Jfr Hildebrand, Sveriges
Medeltid 1: 281. häfde vpburit til sit egit beho|f i
syslomanzdömeno fyra tliyni kom liiclisso (för af
nic-lisso) i stafwi oc tu pund matu SD NS 1: 36 (1401).
j penninge korn matho oc all then rento ther
vt.h-afF gaar IISII 18: 184 (1497). matu som kallas skipwist
BtFII 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.). —
matu-korn, n. säd som erlägges ss mata. matukorn xiiii
modii annono BSII 1: 76 (1366); jfr ib xcvn. —
matuilöte, n. [Isl. mötuneyti] gemensamhet vid mat
el. måltid, sällskap vid bordet, satte han widh bordh
mz sik j matunöte Bil 315.

mata (-adher), v. L. mata, gifva mat åt. hona
mata ST 137. ib 178. mathadher mz galla Lg 334.

mata (maata. matta, -ar, -adhe, -adher),
v. [Nyisl. mata. N. maata. Mnt. maton] moder ari,
temperare. 1) måtta, passa, jämka, sua som thou
man hafvande väghskaa! j sino hand matando ok
li-kando (concordans et coaptans) hona til thäs hon
kombir til stadbga Bir 2: 321. 2) jämka, ändra.
pippinus wilde engha lund sin ordli matta (Cod. C j
gen taka 1033) Bil 732. 3) måtta, gifva rätta
måttet åt, blanda i rätt förhållande, afpassa, skal
mantz-ons likamo wara blandadher aff allom elcnientis wäl
maatadhum MB 1: 80. är thz (glaskärlet) olitatli oc
wäl matath mällan alla lita ib. mannen . . . hawer
natwro oc likarna swa iämpt matadiia aff allom
dementis, at ban är vtan thera striidh oc örlöghiii 123.
ib 81, 82, 84. 4) afpassa, lämpa, inrätta, äru skälin
huarioin swa matadli at han ma faa himerike vm han
gudhclica lifwir Bir 2 : 306. aldra tbässa dröuilse
maat-ar jak thera gudli swa at änkte vardliir vtan sak oc
atirlön ib. ib 30. jak voot at maata huariom thz
honum höfwir ib 309. then timan skal abbatissan
iämka oc maata ib B: 43. matta min sömpn til thin
hedhir ib 1: 311. jak matado ok ämuäl swa min ordli
at mine owini for måtto ey at kränkia them ib 185.
at systrana nakralodhis langsamare än brödhrene . . .
skulu matta sin sangh ib 4: 51. wäl niatadh syn ib
1: 236. gooz kännedoms ordli wäl nmttadh ib 231. —
styra, beherska, at niatha ok tämpra likamanom Bir
1: 144. at styra sin lösta oc maata ban mz skäl MB
1: ill. wilin matar sik ib 32. matta (moderare) mik
siälfwan atwaktelika til andra manna äptir dome Bir
1: 321. ib 389. gudeliken snille . . . aktar optändha
wtsloknadha, heetha göra the kaldlia, matte (monere,
kanske läst moder ari; troligen är dock matte ett
afskrift-arf el för mana; jfr 382) slionadlia Su 2. —
part. pret. måttlig, återhållsam, hofsam, sedig. thin
thiänista qvinna wari mattadh ok atir hallogli Bir 1:

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free