Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - matan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iníilan
28
mntgiir|i
beskaffenhet, ställning, lag. kom han all thing j godho
måtto Lg 3: 55. ther nästh kom thz i andra motta HK 3:
723. 11) tidpunkt, lag. j the matonno (i det samma)
sändo pylati husfrv . . . sighiande til honum MB 2: 376.
KL 380. at man maa sin rogh saa i qwämelicom tima
som är om lauroneij ällor vidh the matho Bir 5: 120.
j sama mato (så snart) konung cristiern är thär komo
olaf axelson oc gren i stocholms skär RK 2: 8929. är
orchebiscopen icke änd nw hiem kommen aff vistering
for änd nw i thenno maathen BSII 5: 160 (1507). —
gång. i försto måtto wart hon offrat aff sinne modher
anna tha hon Ixxx dagha gamwl war ... än i the
andre måtto offradhes hon tha hon war iij aara gamwl
. . . oc nakot ther äpther hem fördhes oc sidhan lienia
bliffwandes til thäs hon vij aara gammwl war, oc tha
wart hon tridhia sin offrat i templet Lg 3 : 623. — Jfr
midlial-, iiiiilliiii-, van-mata, ivirniatis, omata.
— matokorgher, m. korg som nyttjas ss mått. Jfr
Falkman, Om mått och vigt 1: 290. þiinne kolaren
agliär hwarn syknän dagli giua atertnn matokorghä
som foghäteu läggor ym alt borghit SD 5: 638 (1347).
mataii (maatan VKIt 78. vanl. mattan,
maat-tan Bir 4: 104. matton), /. 1) mått. lofuas väl
ath hafuas vtan om hälghodoma (reliquias
sancto-rum) gul äller sylf oc dyra steena äpter thera
maa-tan (secundum ipsarum mensuram) vtan alla
öfuor-flödhelikheeth V KR 78. Bir 4: 34. 2) ordnande,
inrättning, thins tima skipan ok mattan (moderatio)
Bir 1: 103. pinanna skikkan äller mattan Lf K 116.
3) styrande, tyglande, atir liald til kropsins mattan
ok styrsl (moderationem) Bir 1: 206. nar kötlika
astundilsa rörilse ffortakas mz radzsins matton ib 5:
18. 4) styrande, bestämmande, förfogande, itfte
gudlilikx tillaz mattan (moderamen) Bir 4: (Dikt) 223.
wari j abbatissonna walle oc confessoris oc hans mattan
(moderatione) ib 64. ib 104.
matbiiirgha, v. — matbiiirgha sik L.
lliatboa ("bo), v. [Isl. matbiia] laga mat. skulin
i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the ono
som thorff til födho, thz är at matbo MB 1: 308.
mato, se mata.
matelika (mattelica. matteliga. mottelige.
matelik), adv. [Mnt. mateliken] 1) måttligt, med
måtta, taka matelica af brüdheno Bo 133. Bir 2 : 270,
3: 55. matelika sowa KL 204. som . . . matteliga
(so-brie) . . . leffde Lf K 246. hughnas mattelica Bir 3:
319. at thet föghe folk som her är i landhet. kalledos
swa mottelige wth FH 7: 72 (1506). ordh . . .
mato-lica huas Bir 3: 319. — måttligt, lagom, matelica
vidhir (moderate . . . latum) Bir 2: 124. ib 1: 53.
— tämligen, matelik högh Al 372. war matelika thyst
ib 923. ib 8742. 2) hrfsamt. hafdhe hon sik swa
mattelica (modeste et plane) at onkte othol kunne
inärkias mz hänno Bo 168. Al 3565. Bir 2: 91. — Jfr
ivir-, midlial-, o-matelika.
inateliker (madelikir Bir 2: n. mathelig:
-lige MD (S) 254. maatheligh Ber 291.
matte-liker Bir l: 260; -lik MP 1: 121; -lika Bir 1:
248; ST 484; "lica Bir 2 : 202; -likast ib 1: 53;
-likom Lg 3: 155. matelikin Bir 5: 69.
mathe-likin ib 20; Ber 84. mattelikin Bir 1: 53. ack.
sing. m. matelikin ib 248, 2: 202. mattelikin
ib 1: 248, 310, 321. matteliken Lg 3: 427. nom.,
ack. n. matelikit Bir 2: 148, 223. matthelikit ib
1: 144. matelekit ib 4: (Art) 179. motteligit LB
7: 8l), adj. [Mnt. matelik] 1) måttlig, måttligt
stor, medelmåttig, en mwr . . . hulktn som wari
starkir ok ey mykit höghir vtan mattelikin Bir 1: 53.
vindöghouin warin mattelikast ok liws ib. t hetta
kliidhit war ey niykit trängt ... vtan alla stadz
matthelikit ib 144. thry thingh au iak tliik . . . först
matelikin sömpn . . . annantidh mattolika waku . . .
thridhiatidh mattelikin kost ib 248. hafwa mattelikin
hugnadh ib 310. ib 2 : 61, 148, 202. LB 7: si. ST 484.
tak matelik thing thik til hand Al 3560. skipi sit
enga sin matelekit Bir 4: (Avi) 179. mz mattelikom
nidh-crhängiandis näsom Lg 3: 155. 011 matteliken pilt ib
427. matheligo men ärw best j strid MD (S) 254.
— måttligt sträng, fastodagha skuhi wara mathelike
(jejumia moderata debent esse) Ber 84. 2) lugn,
jämn, flärdlös, wari thera saughcr matholikin stadughor
oc enfallir Bir 5: 20. ib 69. 3) måttlig, återhållsam,
hofsam. j siilikhet bcuisas huru mykit hwar 011 är
stadhughir ok mattelikor Bir 1: 260. vari matolik oc
stadhelik ib 3: 183. ib 1: 321, 2: 11, 223. hwo som
maatheligh är i manghahanda oc mykct wiin Ber 291.
than hälgho ande . . . säti i tliiu mwn matelika och
sanna talan ib 106. mattelik tompran Ml’ 1: 121. —
Jfr oinatoliker.
matelikliet (maateligheet), /. [Mnt. [-matolic-hoit]-] {+matolic-
hoit]+} måttlighet. Ber 289.
mäter (maater. matthir Bir l: 150. gen. mata
(i ssättn.). madhz (i ssättn.)), m. [/sJ. matr] L. mat.
actaþe huarte mat älla dryk Bu 182. the orkadho
ekke bära mykyn matin mz sik Bo 13. siildli är
siälf-skiptor mathir GO 33. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.),
5: 375 (1344, nyare afskr.). KS 41 (106, 44), 42 (109,
45), 43 (111, 46). KL 212. Bo 50, 51, 84, 85, 130, 131,
132, 133, 240. MB 1: 169, 212, 213, 214. RK 1: 2247. Bir
1: 150, 6 : 31, 32. GO 25, 54, 253, 339. fasta widli fiska oc
hwitan maat Bir 4: 14. ib 3 : 304, 4: 15. VKR 61; se
vidare under livitor. äptir mat (efter måltiden) Bir
3 : 308. — bildl. liongh . . . hulkit som är . . . eldz
matir Ml’ 2: 75. skal vanhopa män i oldz pinom vara
dyäfla matir ib. — Jfr altara-, fasto-, fjTIIlis-,
grof-, hvit-, kiöt-, madhka-, mals-,
spiki-ina-ter, äfvensom mat-, n. — mata byrdlie, /.
matbörda, af mat bestående börda, ä lättis mata byrdhe
GO 503. — mata giri (matha giry), /. glupskhet.
Lf K 228. Jfr mat-, mats-giri. — mata koster,
m. tillfälle att få mat. at matä coster se thär þe
farä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). — mata
vil-(ler, adj. god el. förträfflig att hafva till mat,
mat-god. siil är matha wildh GO 34. — mats giri
(madhz-), f. glupskhet, fråsseri. niädh alle akt
skulum wi madhz giri (gularn ciburum) forsma Ber 84.
Jfr mat-, mata-giri.
matfadhir {ack. mathfadher Lg 3 : 667), m.
[S». dial. matfar] husbonde. Lg 3: 667.
matgiri, /. matlust. Bir 4: 129. Jfr mata-,
mats-giri.
matgirilghcr, adj. [Fdan. matgirugh] glupsk. GO
575. Bir 1: 222.
matgiirþ (madh gärdh. maatgärdh),/. [Fnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
