Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera
34
möre
ey ware lofflekot tolket trol lcffwa Lg 219. sedan kom
lian till fridzland framdelis mccr till ängsland Ml) 322.
3) flere gånger, ofta. forbiwder jak huariom manno oc
mcer ncmpde (kan föras till ett ineriliimder, p. adj.
meranämd, merbemält) olaff her ]ia at thala Fil 5:
134 (1489). B) adj. 1) mera (i myckenhet), abs.
med hem. af n. lian formate ok eigli mer nima:
än aue maria Bu 7. ib 5. ther aff fa vi ey mccr än fyra
|iäninga Iv 4275. taker han mer SD 5: 638 (1347). är
thz swa at thik stundom nakot määr forolegx än thu
för hafwir haft Ber 272. gud|i kräwir ängin meer ä
(för än) han formaa GO 1085. meer wi] ä meer (mer
vilt mer ha; ju mer man har, eless mer vill man hafva)
ib 374. 2) större, högre, förnämligare, kalladhis . . .
til meer värdhughot Bir 3 : 360. — Jfr former-,
hand ar-, inuar-, ivir-, ni]iar-, optar-, senar-,
siþar-, ]iiklar-, up-, ut-, utar-, ytar-,
iiptir-mer. — mer iin (merän Ber 251, 252. meer än.
meerän Bir 5: 45. meren ib 4: 123. meeren RK
3: 911. meerin Bir 4: 123, 124), kimj. [Jfr Mnt. inèr]
men. tho waaro beegärendo tha thz the motto thcre
orchebyscop aathcr faa meer än thz kunde thcm ekko
warda RK 3: 953. ib 665, 903, 911, 2510. 3611, 3631. VKR
33. Bir 4: 123, 124 , 5 : 45. Ber 243, 251, 252.
mera, v. [Fdan. möre] öka. at gudz hedhor skulle
nieras aff then färdh RK 1: 115. Jfr formera.
mere (meere. märe. «. mera. meera. mere.
meere. mära Bu 101; GO 1091. dat. m. merom
Bir 1: 26, 117. }>l. dat. merom MB 1: 508; KS 38
(lno, 41)), adj. komp. och mäster (mester),
superi. [Isl. meiri. superi, mestr] L. motsvarande posit.
mykil. A) komp. 1) större (till omfång el.
utsträckning). Askarins bon ära mindre ok predikarens
mere Bil 108. jnnan inero oc större armenia ib 214.
Al 1932. mith gootz . . . thär mik är con dee] alf
rätto arfwo epter fadhor ok modhor ok inero delin
alf milium käro sötzsclienum vnter SU j\S 2: 53
(1408). falla i kiildo ollor bäkkia eller annor mcro
watn Mit 1: 360. tho litla drötning var oy möre än
ha]ff t.hridhia spanna lang Fr 350. tho liaua
digli-ran fürmon, å mera höghet äru stadda KS 84 (206, 92).
— mera (i myckenhet), baro saman mere vif» Bu 31.
skar mära korn ib 101. mära maglto two än con GO
1091. 2) större (till styrka el. grad), betydligare.
hans (månens) liws synis oy for mora liwso solinna
MB 1: 63. hortogans makt war tha inero RK 1:
2745. växto quinnonna ofrägh mere Bu 30. sanctus
potrus hauar mere pris for androm apostolis ib lon.
han haf[» mere andolokan eld ok guþlikan älskogha
bruna iin andre apostoli ib. bran iak mz merom gudz
älskogha iin för Bir 1: 26. ib 117. ängin war the dygdh
som ey war mere ok fulkomnare j thik än j andro
creatur ib 390. merom vrcnoni thingom hördlio til mero
skirslir oc offlr oc swa myklo nakor synd var mero,
swa myklo mora skuldo viiglia thz offer som fyri
the synd skuldo offras (från vrcnom eft. Cod. B)
MB 1: 508. thz görs oc vardhir til siiilfs hans moro
forskullan oc löna Bo 142. at miin sorgh mero än
thiin är Iv 2674. til thiissa gäff mero wisso SD MS
2 : 53 (1408). 3) större, mera betydande, mera
framstående, förnämligare, vika (för vikar el.
viker) . . . fän mindre þöm mera Bu 51. medh minnoui
mannom ok morom KS 38 (lOO, 41). allo domare,
liuath tho äru minne älla mero ib 6S (lGS, 75). större
ok mere man Bo 153. hans martirium iir inero
hög-tidh ok märarc, än hans bena fund Bil 284. 4)
öfrig, nw warder iacli ensamniin sökiä fadher och
moder och mero mina släkt Va 45. — komp. n. mera,
adv. motsv. posit. miok, mykit. 1) mer, mera, i
högre grad, i större mån. älskar thu mik mera än tliesso
Bo 24(i. skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha
moot som meere om thrängir ib 108 (kan föras till
den adj. hem. 2). gör iak ey mero mot naturlike
kropscns skipan än mot siälinna skipan Bir 1: 213.
moore liffile jak j hanom, iin j mik siälffuo Sn 212.
gladdis jak meera aff ena aldra üdhniiiikasta bön
... än aff allo wärdzsliko gulle ib 241. 2)
vidare, ytterligare, herra gamoriu badh mera then
swen siin vapn rodha Fr 1575. bödli honom mero til
at ban en dagli j sudliercüpung hälla vil 11K 2 : 5382.
han sagdo mora Di 191. Su 241. — vidare, längre.
ban lietr ängin bure merä SR 11. — ytterligare, ännu.
aff crcbebispen oc andra bispa mero RK 3: (sista
forts.) 4205. - Jfr for-, handar-, inuar-, nidlier-,
optar-, siþar-, ytar-more. B) superi. 1)
störst (till omfång el. utsträckning), mäst delen af
väruldene Bu 99. i masta staþ armenie rikes ib 210. MB
1: 113. — störst (i myckenhet), mäst (det mesta af,
största delen af) hans folck pä marken lå ltK 3: (sista
forts.) 4654 (kan föras till llliist, adv. 3J. — mästa
del, till största delen, till det mesta, thera släkt var
mästa deol tlräpin MP 1: 315. — mästa ilolen
(mesta-delen, mestendelcn), till det mesta, hufvudsakligen.
haffuor jach och botalet mwrinestärone, timborinän
mcstcndelen mot roogh FM 360 (1508). — till det
mesta, nästan, sagdo . . . oppenbarlikä mestadelen
fore allii tho godhä mon j josedzhärcdh lioo BSII
1: 177 (1379). effter thot wij allo mostadolen rikesens
inbyggiare hane nw opsagt konung christiern
hul-skap ib 3: 184 (1467, nyare afskr.). — Jfr
miist.a-(leleiis, miista dels. at incsto (at mästu. at
mesta), till det mesta, på. sin lwjd. rijdhen . . .
mädli xii hästuni liwar thorrä at mästu SD 4: 465
(1335, nyare afskr.). ib 5: 638 (1347). cen dagh ällir
twå gamalt at mesta LB 3: 109. — i tliät mesta, till
det mesta, så mycket som hälst, hwath i bedhins i
thz miista MD 189. 2) störst (i grad), fulgdhe
thungasta sorgh hänna mästo glädhi Bir 4: (Dikt)
261. skal then hafwa mästa hedhir som vidliir fresta
äptir sinno makt at syndenar ok ]ustano vprifwins af
wiirldinnc ib 1: 339. — störst, värst, till mastan
falsare Bil 113. myna miista owinir Di 191. liaffde
giort alla miista syndlt MB 1: (Cod. B) 509 . 3)
störst, mest betydande, t.il en mastan ok märastan. at
friigh rican kunugh Bu 497. innan mästum högt.idhnm
Bil 24s. at hans martirium haldis j mästum ok
niärast-um höghtidhis ti ma ib 284. — superi, n. llliist, adv.
1) mest. mütos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart
andro ok mäst af guz bu[iskapi Bu 4. rände som miist
ball måtto (så mycket el. så hastigt han förmeidde) ib
156. Lg 92. ST 475. badh ban sit folk liöglit ropa som
the mest formatto ib 525. drog herre törd aff ther
näst aat lödosa huat ban kundo mäst (så hastigt han
kunde) RK 2: 937S. ib 1764, 3: 1383, (sista forts.) 5583.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
