Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mernämder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tnernii inder
35
íiiiiUialiiiatn
[iwar bar in som mästh ban gatli (så mycket han kumle
bära) ib 3: 102«. kom ber ololT axclsson aff gotlandli
som lian gatli mästh ib 572. ib 1054, 2068. the riilhn och
rände som the orkadhe mästh ib 1035. ST 8, 474.
2) jta det högsta, synnerligen, war . . . liiäst til (i
hug grad hängt/ren åt) fwlan licamins lösta Lg 1004.
3) till det mesta, nästan, skattade thorn aff mest huat
the aga (nästan allt som de ega) RK 2: 719. ib 8362.
mästh herrana (nästan alle herrarne) grype ther ett
aiinath lag ib 3: (sista forts.) 4276. ther lag
konung Waldemar sielffuer inne, oc mest lians
hüff-dingo (nästan alle hans hijfdingar) ther alt om kring
Di 189. mest alle IIK 2: 3115. ib 4985. han
(skatten) stodli alldher inäst j gen ib 5327. mest liwaria
liath ib 7196. wid xx kerrobüssar hade ban mest (i
det närmaste i ]id sin höjd i) ib 8597. — w. i best. form,
III ii st a, adv. 1) synnerligen, i förbindelse med
ne-g a tion. thz halp honom togh oy masta RK 2: 4S57. ib
5015, 70S3. tlior bloff hon tha til ön tidh, oc oy inästa
länglie Lg 3: 622. iak war ok ey än mästha ryk RK
1: (Till. till LRK) s. 232. han war tha ekko mesta
gamall Di 169. skal . . . thz oy wära nicstha hocth
aff sik LB 3: 39. ib 40. llSll 24: 53 (1516). 2) till
det mesta, nästan, waro nw lidliin fra abraham oc til
dauid inästa ot tliwsaiid aar MB 1: 7. allo mästo RK
2: 4636.
mornämder, p. adj. se mer, adv. 3.
merviitis (meer wätis) 1 adj. öfverflödig, thu
skal ... ey thit korn wäuda til moor wätis (troligen
uppkommet af ett orätt läst iuir wätis; Cod. A
owor-wättis 375) winning (frugum superabundantiam non
ea-iges) MB 1: (Cod. B) 561.
mes (mees. meessz), f. [S». dial. meis, mes, m.
Fdan. mcos. Isl. mciss, m. Jfr Mnt. mese] ett slags korg.
thz är ontli at binda häghcr i mees (ardea transire
ne-quit in sporlam facili re) GO 49. — särsk. korg el.
liknande inrättning (af viss storlek) hvilken tjenar till
transportmedel för åtskilliga slag af tar ra varor
(ss kopparplåtar, hudar, sill); äfven ss
måttshestäm-ning. Jfr Falkman, Om matt och vigt 1: 318. thou
pakkon, tynnan, mesen, j liwilko gotzith är VM xv.
ath engen j dragara ombotono scliall mera taglia eller
haffua foro enaa meessz koppor aath til slaa än fyra
artogor SO 197. — i latiniserad form. do captura
alecum do qualibct sageiia que liabiicrit pro niauslut
duas mesas vnam mesam, que voro vuam tantiim,
di-midiam inosam SD 3: 165 (1314). — Jfr sillla-,
skin-11108, äfvensom 1I10S0.
IllOSO (meese), m. [Mnt. mese] korg el. liknande
inrättning hvilken tjenar till transportmedel för vissa
torra varor (ss kopparplåtar), om mangh skyppuud
koppor imcsan skall inslaasz SO 187. scliall ock engen
j dragara embetet i mossan mera jnsla än fyra
skyppuud Ii ib 197. Jfr kopariliese, äfvensom 1I10S.
metokroker (meete-. metha-), m. [v. [-mcde-krug]-] {+mcde-
krug]+} metkrok, liskarin seando tiscana löpa j vatnono
vtkastir sin meetekrok Bir 3: 291. thu skal gripa ok
fanga diäffuuliii mz onom metha krok (leuiatan capies
hamo) JV 102. niodli thcuno methakrokcnom ok
inatli-kouoin som ther pläghor wara wpa ib.
llietomadllker, m. [.V. moitemakk] metmask,
lum-brieus, metemadlik GU T.
lliotor (motar), m.t [Lat. metrum] meter,
versmått, vers. theuiie sånger . . . oc margho andra sanga
. . . waaro diktadbo a hebreiske tungo mz fagher
nietär (Cod. A wors 319.) MB 1: (Cod. B) 558. gat
ey . . . gümpt mctärs (Cod. A wärsa 319) natwra ib.
llictorak, f. uti isen för melning huggen vak. ban
wekker tiiarga methe waka MV (S) 224.
Ilietistorkorrer, m. medisterkorf. kötkorffue och
metistor v tunnor till liopo IISII 19: 166 (1506).
metvorst (mettwrst. mättwrst. -ar. -er),
f.l [Mnt. mctworstj metrursl. twå motworstor SO 8u.
2 mättwrster TS 25. 4 mettwrstar ib 26.
mialke (mialehe), m. [.V. mjölke, mjölke, mjælko.
Kygutn. mjalke] mjölkei epilobium angustifolium Lin.t
ss tillnamn, filiis vluonis mialcha SD 1: 443 (1268).
Illiddel, n. och m. [Mnt. niiddol] 1) midt,
ställning i midten el. midt emellan, skal man j al frästilsc
taglia eth illiddel ok bliffwa mith l||illan Gers Frest 20.
2) uppgörelse, öfverenskommelseV om thet lybesko
sen-debud haffuer liogen auncn synnerlig befaling äller
ingifft hcmmelige med inwnnon aff sijnii offuerstä,
huar oppa wort middol forslas och festas skal IISII
20 : 205 (1507). om wij skolo tlien sack med all
tryg-het insätie tiil them tiil otli got middel ib. om thot
mi|lde| the giorde om drotning cristinä ib 206. 3)
förmedling, moderation, nedsättning, ath ban skuldc
haffwa foot någon middol pa förseriffno peningo FM
510 (l51l). 4) medel, utväg, oy balder wij, ön waaro
forfädher tilforonde haffdom nagat got middol hor til
fwnnit Fil 1: 57 (1486, gammal afskr.). — Jfr midliol.
niiddellliail, m. [Jfr Mnt. middelman] man af
medelmåttig storlek. Di 129.
middelst, pre/). Jfr forniiddelst.
luidlialbarkcr (mydelbarker), wi. mellanbark.
mydelbarkin af äkiiinc LB 4: 354.
niidhaldel, m. mellandel, mellersta del. skipit
ha-wir thro delo som är friimbre stanipiiin ok midli.il
delin (medium) ok äptro stainpnin Bir 3: 187.
skips-ins niidhaldel är längre (träl, för lägre) än andre
delano ib.
]llidlialder, I». [Isl. mitfaldr] medelålder,
vndir-stunduin syntis han wara vngir oc stundom gamal oc
stundom a inidhaldre ST 129. Jfr mi|l||iö ålder,
mii(ialder. — luidhalders man (medhalders-),
m. medelåldersman. BtRK 120 (1436), 121.
Illidlialdiur (midhaldyur), n. djur af
medelmåttig styrka, gaf giidh maiincnom midbaldyuren
ly-dogli oc gagnlik swasom yxn ok liesta Ml’ 2: 175.
midhaldra, adj. [/«/. uiiitaldra] medelåldrig,
stundom syntes han wara tlien älzstc oc stundom tlien
yngxtc oc stundom syntes ban wara thou midhaldra
Lg 948.
lllidlialdroglier (-Ugher), adj. medelåldrig. Al
223. Lg 250.
ini|ialliaglii, m. L.
lllidlialkliidhc, n. medelmåttigt kläde el. tyg. Bir
1: 361.
inidlialniata (midhalmatta. midhilmatta.
midhilmaata. medelmatta, medelmattha.
medelmota. midhlamata. midhla matta,
medla mattha), f. [Jfr Mnt. middolmàt] 1)
ställning i midten, medelväg, vari manuin j midh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
