Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - midhalmatelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lnidhalmatelika
36
mirthel
lamato mil]lan gudz miskund oc hans dorn (inter
mi-sericordiam Dei et ejns judiciuin moderatus sit) Jiir
2 : 227. mällon th Anno tw thykkis hädzst vara at gripa
midhaimatonna Ber 250. aff thores staat som j medla
niattho oy fullolica godho ok ey alzstinges oiidlio Lf K
240 . 2) medelmatta, han liaffdo rikedoma i
medelmåtto Lg 3: 423, — ijen. med hein. af A) adv.
medelmåttigt, någorlunda, slita graat midhilmaato got
kladhe VKR 11. jak saa en storan oc widlian oc
niidhalmatto tiokkau mwr bir 4: 86. war medelniota
hög RK 2: 7354. är niidhla måtto heth oc tliür LB
3: 102. drykkin skal wara . . . midhilmatto gamal
ib 109. uöthor henne (ond välska) np medelniattho
ib 4: 342. B) adj. medelmåttig, waro lienna klädhe
medel måtto Lg 3 : 405. är lian (blodet) midhilmatto
(d. v. s. hvarken for tunt el. för tjockt’) LB 5 : 293.
— Jfr niidiiio mata.
midlialniatelika (rnidllil-), adv. måttligt, lagom.
bör them at sköta mz allo antwakt at the ey offsnart
siongen, wtan midhilmatelika gladholika mz alle
wördh-ning oc skäliko måtto skulu the som tillbör saman
sinliga Bir 5: 68.
midlial<ivärii (medell quärn), f. tho kastade
jachkola quarn bnrtt i con ström som ligger i
koko-koski, som är medell quärn BtFll 1: 114 (1492, nyare
afskr.).
Illidhall’il (medell-. medells-), /.?
mellanliggande råmärke, con luedcllrää mitt omillan bildhe
huffuudh råån BtFll 1: 8 (1474, nyare afskr.). hulde
moott medells råån ib 91 (1484, nyare afskr.). om
för110 medell ràä ib. thoro omillan bilde råärna skall
allinaniia wägen wara rätt i medell r&S ib 30 (1460,
nyare afskr.).
lllidlialsiite, n. mellersta delen af ett säte ti. af
en stol. Bir 2: 243.
lllidlialtllillg (medhel-), n. mellanting, pa en
mellanliggande ståndpunkt varande ting. är oc thz
gudz skjpilso at styra medliol tliingin mz öwerstom
oc nodherstom creatwrum (träl. för uodliersl creatwr)
mz modhelthingom MB 1: 44. han liitor nidliro tliingin
tliiäna til midhalthingaiina nyt ok öfra thingaiina
liedher Ber 215.
niidhalvill (medel vin), n. medelmåttigt vin.
drykkir han stundom af model vincno (vino mediocri)
som latare är Bir 1: 247,
iiii|ia]ilan (midhapton), m. [,V. midaftan] L.
midafton, tiden omkring klockan sex på aftonen, om
midhaptons tiidh Al 5019. Jfr vin mijiiän aftau
under aptan samt niiþer.
ini|||||||||ilis, adv. midt i viken, midt i sundet!
tha han midbutnis (på hafvet mellan Gotland och
fastlandet) koniin är RK 2: 3294.
lni|tdaglior {vant. middagher. myddager:
-en SO 20l), m. [Isl. miidagr] 1) middag, tid midt
på dagen, tid då solen står högst på himmelen. Illium:
bardaghin stoj) fra niorghonenom ok tel miþdagb Bu
177. tha solen skiin om middagh MB 1: 62. nar . . .
när var middagher Bil 917 (möjl. att föra till 2). thz
är äkko middagh än Iv 4818. VKR 15. Ml’ 1: u. SO
201. solen om sommar dagha opstigandhis i höxta
middaxsens trappo Su 91. 2) middag, måltid som
intages nid middagstiden, skiilin j til i i t kenia oc vara
mille gäste ther äta middagliin mz thorn Bil 916.
haffua atlicrhald aff kötinaat swa win middagliin som
win natwardhin Bir 4: 15. VKR 62. — inidlidags
diiivulskap (middax-), ». [Jfr hl. [-niiidegisdjöl-ull]-] {+niiidegisdjöl-
ull]+} djäfvul för hvars anfall man är utsatt vid
middagstiden. Jfr Bergström, Litteratur och natur s. 153./*.
vakta sik af domonio meridiano. thz är middax
diäf-wlskap Bo 138; jfr rs. 90: 6 (Vulgata). — lilit| Inlags
friist (middagx frest), m. middagstid,
middagsstund. fore rattan middagx frest Al 7476. — itiidlldags
Ilialtidll (middax-), f. middagsmåltid. LB 3: 111.
— inidlidags sol (midhdax sol. middax sol),
/. middagssol, mörcohus lystes som middax sol Hu 526.
liust innan som midhdax soliu (solin rättadt från
sol-skin) Lg 1023. — inidlidags solskill, m.
middagssolsken. Bil 1023. — inidlidags stadker
(middagx-), m. ställe sum solen intager om middagen.
för än . . . solin synis j lniddagx stadh (in meridie)
Bir l: 398. — inidlidags tidli (middagx tiidh
Fr 2495. middax tidha ib 123; RK 2: 4303.
mid-daxtidhe ib 6491. Samtliga dessa former förekomma,
i rimsl.), f. I hl. miidagstli] middagstid, for middagx
tiidh Fr 2495. 0111 middax tidha ib 123. RK 2: 6491.
ful när in til middax tidha ib 4303. — inidlidags
tiine (middagx-. middax-), m. [Fnor. [-mitfdags-tirni]-] {+mitfdags-
tirni]+} middagstid, ekko kunne liusaro wara middagx
tima Lg 46. for middagx tima lv 2923. christus doo a
korseno vin middax tbiina Ml’ 1: 11. — inidlidags
vardher (middaghs-), »». middagsmåltid, vm
middagliin tha the äta sin middaghs wardli VKR 15.
liiidliel (mijdell. mydel. medhel. medhell.
medel, medell), n. och m. [Jfr Mnt. middel] 1)
midt, medelpunkt, mot mydelith (handskriften har: mot
j liydelith?) til mit tiäl (contra medium tabernaculi mei)
MB 2: 19. hnilkons punkt äldhor modol, äldlier
eir-killen, hingdli widhot, högdh äldliar dywphet, aldrcgh
enghen kan bogripa Su 77. 2) det som befinner sig
emellan (två föremål), mellajivarande ling. lär mik
. . . huru jak matte tik altidli oc innorlika loffua
wtan nakot medhel, nakot hinder ällir nakot minzsta
wpliald Su 336. — mellanvägg, skärm, con skiold ok
modholl iuter hanom ok jdher Lf K 264. ceth medhell
mellan hanom ok idher ib 265. ootli medhel mellan
hanom ok jdor oudh öghon ib. 3) mellanting, sighia
. . . jukte annat midhel ther wti wara, wtan |iwar
en prester, antiggia ban är gudz ängil, Silar siitlffwer
diaffwllen Lf K 74. 4) förmedling, bemedling, bude
wij . . . maans piks moder . . . tiil eth medel) oc
voldgifft BSII 5: 363 (1509). — ifverenskommelse. at
befatta een god medhel ok wenlig dagtingan USU 7:
15 (1470). thet richen forenadis med nogit göth
mijdell ib id: 103 (1507). eeth medel och tal mz tosso
cptorscriffno beskederligo dande 111011 VD 3: 223 (148<;).
at then model testo fastare bliffwo skulle ib 224. ib
230 (1490). 5) förmedling, moderation, nedsättning.
at han matte faa uagon medell j tollen FM in (1509).
loffwedhe j mik en medhel ythermer oppa thou
swm-man äu ferro ib 526 (1511). 6) medel, utväg, fwnno
wij bådo eth medell ther wdi BSII 5: 136 (1507). om
wij tliet medell ey fwiinot hade ib 137. geffuc gud
alzmectigh got medell, raadh och v(p)saat tiil at for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
