Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - misthyrna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misthyrna
51
ill i ii k ii a
tykkia. mijastikkia BtRK 33 (1359, orig.)), f.
[Isl. misjiykkja] 1) misshag, misstycke, skal han
. . . faa mina misthykkio Bir 3 : 332. han tok sik thz
änktc til misthykkio Bo 85. takin ey til mistykkio min
orelli Lg 369. 2) ovänskap, osämja, til . . .
affläg-ning alz ouilia oo mysthykkio HSH 1: 181 (1381). vm
. . . skilnadh, missthykkio oc vminiie, som liawa warit
giordli JU UK 31 (1358, orig.). ib 33 (1359, orig.). at
wi . . . hawom . . . aflakt oc bortkastat wt af allo
walo hierta oc thaiika alla missthykkio, missämjo,
miss-tronadh oc twädriikt ib 39 (1383). 3) ovilja,
otacksamhet, förtret, förolämpning, thänkir . . . the
mistykkio thu giordhe honom (tttam circa eum
ingratitu-dinem) Bir 1: 279. the mysthykkia som thu giordho
mik, oy thakkande mik ib 2: 170. ib 105, 205. göra
the bonum mystykkio ok forsniäilsc ib 3 : 386. the
rot-ilse ok misthykkio som mik äru giordlia (oý’ensas
mihi factas) ib 344. ST 377. gud sagde til nokra them
som honum hafdo mistykkio giort MI’ 1: 265.
misthyrna! v. [Jfr Isl. niisjiyrma] färalämpa. med
dat. at ban ey hànom in is ty rno (för mistyrme?) KS
78 (192, 85). Jfr mi.sfyrina.
mistliäkkolikor (-likin. misthekkeleker),
adj. [ b’dan. inistbækkolig] 1) misshaglig, med dat.
ondli äpthcrdöiiiilsc som misthäkkelikin itro gudhi och
allom gudz cristuoni almogha JP 50. ib 85. 2)
misstänksam, thz är vansliiktadz ok inisthokkclckx
(för lnisthenkelekx 1) hug* at haua pröfwadha
raadh-gifwara misthänkta Bir 3 : 309.
Illisthiikkor (mystäkker), adj. misshaglig, skal
thz ey wara mystäkt gudhi Bir 4: 115.
misthiikkias (mistäkkias), v. [Filan, [-misthæk-kes]-] {+misthæk-
kes]+} misshaga, i allo gonuärdho ... ok allo thy
ther misthäkkias ma Bo ill. — med dat. min ordh
mistäktos them Bir 1: 197. thz misthiiktis gudhi
KL 23. misthäktis thet äkke varom herra Bo 235.
niarthc misthäktis at bon swa sat ib 141. mistäktis
them at ban hafdhe them vt luth af fangilsonieii
Bir 1: 153. Bo 221. MP 1: 351. Bir 1: 140, 2: 40, 252,
3: 287. ST 4, 7. Lg 813. — misstycka, förtryta,
opersonl. mistäkkis ey tik (ne indigneris), wm jak talar
Bir 4: 104.
mistliäukeliker (mistenkelighin), adj.
misshaglig. at war bön wari oy mistcnkolighiii (för
mis-tekkelighin ?) fore honom JP 105.
mistliänkia (mistänkia. mystänkia), v. [Dan.
mistænko] misstänka, iak misthänkto thik ... at en
man skulle wära fadhor at thässoin vnga son Al 429.
Bo (Cod. B) 340. mistänkia hustruna för hordom ib 341.
vil nagher mistänkia mik ther tiil BSH 5: 178 (1507).
— med dat. mystänkia synoui weil til oiidho (lers Frest
Ini. mystänkia annars ordhom ok gernynghom ib. ib
33. — part. pret. misstänkt, gjord till föremål för
misstanke, at. haua pröfwadha raadhgifwara misthänkta
Bir 3: 309. hafdhe han misthäuktan KL 28. ib 53, 89. Lg
3 : 483. än tho at wi höght missthäncktc ärwm, at
tholikiii ufogh skulu wara giordh med waro withskap
oc budhi lit II K 35 (1371). — misstänkt, tvetydig,
vådlig. misthänkt (suspecta) är mik . . . siälfra thiniia
dispcnsoran Bo 132. — Jfr omistliiiilkter.
misthiinkil.se (mystänkilsä), n.pl.t misstanke.
wthan mystänkilsä BSH 5: 389 (1510).
misvyrdlia (miswördha ST 246; -wördhir ib
295. misworda: -worde (impf.) RK 1: (Yngre red.
af LRK) s. 279. mis worda: -worde (impf.) ib 3:
(sista forts.) 4390. miswrdha: -wrdhas Bir 2: 54;
-wrdho (impf.) ib 3: 322), v. 1) missakta,
ringakta, förakta. i swa miswyrdhom (abjecto) stadh Bo 1.
ban vände änlitit fran gullono oc niiswyrdhe
(vili-penderat) thz ib 3. at ban här äkke miswyrdlie
(de-dignatus) discipulos ib 232. ib 4, 31, 32, 102, 129. Bir
2: 54, 3: 322. ST 246, 295. It K 1: (Yngre red. af
LRK) s. 279, 3: (sista forts.) 4390. 2) förringa,
förnedra, thänkiande sin gudh . . . liawa sik swa
ödhmiukat ok misvyrt Bo 52.
misvyrd lie! n.t föraktadt tillstånd, ringhet, sänkte
ban sik swa diupt i ödhmiuktinne. miswyrdho oc
for-smäilso Bo 31.
inisvyrdlioliker (pl. ack. «. -wördeliken), adj.
vanvördig, föraktlig, förkasta androm halls släkth,
byrd, födhoby, landh, äller annor miswördeliken uampn
PM 31.
misvyrdliiiing (miswerdhning), f. L.
vanvördnad, förakt, sik til miswyrdhning oc forsniäilsc
Bo 39. giordhe thik nukra miswerdhning Su 415.
misvii[ier, n. L.
misväjire , n. L.
mit, ».? Jfr silfmit.
iiiiiika (myuka. pres. -ir. -ar, se öþmiiika.
impf. -te. -adhe, se. ü|illlillka. part. pret. -ter, se
Ö[illlillka), v. I A . mjuka] mjukna, ödmjuka sig, bättra
sigi bötho thro marek liuart sinne til tessz ban lnyuker
(för -es f) wider SO Ul. — ill i lika sik, böja sig /
ödmjuka sig? äptber allés thera viliä wilde tu tegh
niiuko MD 29. — refl. lllillkas, 1) mjukna,
bevekas. euktc miukas the foro the vidliir mödhona oc
the pinona som the soe at han liawir nw tliolt Bo
196. 2) ödmjuka sig i tha miwktis for tegh al
creatur MD 27. — Jfr ü|imiuka.
minkor (myuker. mywker), adj. [hl. mjiikr]
1) mjuk, böjlig, miwkä bender Di i. mywkt lädlier
PM 13. — som erfordrar mjuka el. böjliga händer,
fin. wordho hans händer omiwka oc hardha, at the
waro ey wäl falna til alzskona miwka gärning MB 1:
83. 2) böjlig, smidig, lämplig, matholige men iirw
best j strid tho ärw iniwko til alla idh MD (S) 254.
3) vek, spak, foglig, ödmjuk, wrdhu the stundum
swa miuke at the fiulUi widh iordli widh hans ordb
Bil 342. haffwer jach fornumith alf theress tall, ath
the äre mykith myukaro än the ware BSH 5: 132
(1506). allés wara forscrifna miwka bön ib 2: 117 (1400).
4) mild, lindrig, lätt. sottin war ey miwk RK 1:
2973. kom tha jnnan eth miwkare lagli ib 941, 2383.
— Jfr o-, ö|i-miiiker.
miukleker (miwkleeker), m. [Isl. mjiikleikr]
mjukhet, mannin hawer natwilika mastan hiärna eptcr
sins liktima miwkleek MB 1: 113.
niiiiklika (myuklikä), adv. [hl. mjükliga]
mildt, lindrigt, skal konung magntis hederlikä ok
myuklikä haldas BSH 1: 132 (1371). Jfr
ödhmillk-lika.
Illillklia (-ar), v. [Ar. mjukna] mjukna, blifva
böjlig el. smidig, tha skal man arbetha och vanka,
ath kroppou miwknar LB 7: 97. ib 81, 168.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
