- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
62

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mota ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mota

62

motelöpa

Bir 2: 75. té 3: 368. prädikadhe ... aff ödhmiukt
mot högtifärithinnc KL 108. 9) emot, till, på, till
bemötande af, till försvar mol. swaradlie mz skälom
mot allom them thiugom som iudhane hafdlio owir
han kärt KL 172. — emot, till bekämpande af, titi
skydd mot, till tf hjälpande el. botande af. ilt skal
moth ondo ok bakstaak moth wädlier GO 1002. aabrut
. . . dogher tnoth lönlek sitikdont LB 5: 80. moth ether
ib 9: 108. 10) åhs. ss subst, motighet, motgång, badhe
mz oc moot koma honom til god ho Bo 66. — Jfr
gren-, in-, thviirt-mot.

mota {impf. motthe BK 2: 334o), v. 1) möta.
med dat. el. ack. badh han moto sik mz faa RK 2: 34S0.
the herre motthe honom ib 3340. 2) moto, stå i
vägen, sätta sig emot, göra motstånd, med dat. el. ack. thz
onda diwr monde them mota A! 5184. — Jfr mütn.

mot bit, n. styng, äggelse, förebråelse, fölghiaude
ey sins samuitz styngom älla motbiti (stimulos) Bir
2: 21. samuitzsins niotbit (remorsus) ok afwitelse ib
3: 186. ib 226. .S’« 453.

lnotbyr (motböör), m. motvind, the haffuo
mot-böör FM 462 (1510). — bild/, komme the her i thenne
landzende, tha skulle the fonge modbor BSH 5: 593
(1517).

niotdniitnn,/. knot. wtan kor och motdantan Ber 52.
niote, prep. och adv. AJ prep. [Isl. möti] L. med,
dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter
tillhörande subst. el. pr ön. 1) emot, till mötes, gik hon
wt moto honom Bo 156. — om rörelse i fientlig sif
löning. bi/dl. huru mång frestilse ban kastadhc mote
hanne Bir 2: 195. — emot. i riktning mot. vm solen
skin mote töm i tora öghon KS 84 (206, 92). war
thoras wällcs ändho moto nordh (contra aquilonem) aff
iordano MB 2: 48. böghics vmgangandis mote haffwit
til swdher, til bärghit sont wäude sik til betlieron moto
wästher ib. tlizta är platzcn mote haffwit t.il wästhor ib
49. 2) emot, bort emot, nära, invid, vid. kirkioinia
choor skal wara j wäster mote (adj sion Bir 4: 82. the
wäggin som är baak wm sä t It in j brödhranna chor
mote (versus) systromoll j nor ib 83. haffoaiidis fyra
alna j sinne |ängd|| oc tlire j widdhiuue j östir moto
(propej wägginne ib 84. lüth kers wppa sinom klädom
bära inotlio (propej hiärtano ib 95. VKR 4. mote
hiärtano var han litet varmber KL 317. thiin värmen
bleff standande mote hiärtano ib. 3) emot, rid
annalkandet af med anledning af ifver, frügda sik moto
hennas (solensj lustelika wpgang Su 200. 4) om tid:
emot, bort emot. mothc qwällenom Lg 3 : 298. om theus
brot som aff by fore moto then tijd companijs dryck
til-koino SO 97. ib 107. motlie (näml. thy at) compa[n]ijs
dryck holdas schal ib 189. mote (näml. thy) ath
brö-drana samqwendh ok gilles dryckia vara scliall ib 199.
S) emot, till gengäld för. til ön vitherkännilse oc
gon-gäld moto swa storö gaffwo oc godgerning USB 12: 79
(l43l). 6) i förhållande till, i jämförelse med. liuilkit
alt är som cnkte mote thy som i tik skyles Su 144. skal
han wth giffua iiii päninga. lika motho (i likhet med)
thorn andra swenominon SO 3. 7) om sinnelag el.
handlingssätt: emot, på. diäffwllon wredhgadhes mothc
häniie Lg 217. — till. sighi alt conuoutit jaa mote
(consentiet inj hanne VKR 63. 8) emot, i strid mot.
äldre funno the synä like. oc engen sa diarff at [ban] et

spiwt torde räkkia mote them Di 134. engen tor biuda
sin skioll mote them ib 159. at stridha mote
konung-enom artabano Gr 261. MB 2: 101. Sn 62. haf ey
stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella flärd KS
23 (56, 25). wärna sit rike . . . mote owinom sinom ib
49 (125, 53). en trolkarl hwilkin mykit stodh mote them
KL 156. the halda bäldher mz them, motlie tässom
Su 62. alt thz jak tik haffwir moto brwtith VNB 17.
brytr ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39).
förgriper han sik moto dyghd ok skiälum ib 29 ( 74 , 3l).
enhärde mote sinom skiälom ok tar flik t ràdli ib 44
(114, 48). enhärde moto sinom eghnom taruom ib. thot
cliristit folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok
gudhelikan rät ib 50 (128, 54). thet är mote sidhoni
ok dyghdolikom åthäuom ib 55 (139, 59). ther mote
var the hälgho kirkio budhi Bir 2: 258. the (öronen)
höre ey åtenast. liuat thöm är medh ella mote
(behagligt el. obehagligt) KS 32 (82, 34). — emot, i strid mot
någons vilja, tha giordlie thu mykyt mote mik KL
412. MB 2 : 405. 9) emot, all anmärka mot. iak
haffwir mote tik (adversum te) naket litit at thin
första kärlecli haffwir thu offwirgiffwit MB 2: 335. ib
336. B) adv. dertill, till det, med afseende på det.
then annar swaradbe mote: ney FI 1318.

llioteganga (-gaa), v. [Jfr Äldre Dan. modgaa]
gå emot, handla i strid mot. owirgaa älla bryta ällir
motegaa gudz laghom Bir 3: 306.

moteganga,/. [Fnor. mötiganga] = motegaiigei’.
Bir 4: 45.

inoteganger (gen. med art. motheganssens
Su 61), m. L. motgång, fik aldro motegang äller
gen-uerdo Bil 642. lidha oc thola allan motegangh i tho
reysone Ansg 191. |iwar äro nw allo niotoganga oc
dröffwilse Su 142. Bir 1: 18, 343, 2: 127 , 3 : 63, 4: 16,
108. MB 2: 95. Su 61, 165. Lf K 101, 164. RK 3: 1273.
Jfr liiotganger. — iiiotegangs lime, m.
motgångstid, lid då motgångar möta. Bir 4: 110.

motcgangilse (mothegängilse Su ii6), ». pl./
och fi = Iliotegnilger. gör mothegängilse tusandba
falla Su 95. dröffuilscnna manghfaldelikliet oc
idhke-lekon mothegängilso ympnoghet twinghar mik än liakra
klaghan haffua til tik ib 116. som swa mykyt lädhis
mothegängilse ib 120.

moto göra, v. göra emot, handla i strid mot, fela
el. förgå sig mol, bryta mot. med dat. och ack. jak
kännes mik mügliot thyno budhi hafue mote giort
Bir 4: 164. — pass. alt thz honom är mote giort Bo
.218. På båda dessa ställen kan dock liiot.e fattas ss
prep.

Iliotekasta, v. förebrå, med dat. och ack. pass.
thinna ofniktsanilighetz obrygdilse, hwilkin tik ey
rättolika motekastadis Lg 3: 42. Jfr inotkasta.

moto kiva, v. strida mol. med dat. mote kifwa
sinom herra Gr 260.

lnotckorrn, v. knorra mot, knota mol. med dat.
motekorradho alle minne näpst MR 1: 218. Jfr J|| fi
t-korra.

mote kärn, v. yttra missnöje, knota, skal sänder
cristi fölgiare ... ey mote kära älla ropa älla mote
sighia Su 451.

motelöpa, v. 1) löpa emot, löpa till mötes,
gå till möles. med dat. moto löpa allom komandom til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free