Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mura
fífí
mus] agha
blidho skaddr Sila nidhr slaghin ib. torn ok mura sknlfuo
ther vidher Iv 5397. Bil 314, 568. Bir 1: 14, .13, 2 : 254,
4: 86 , 87. FI 956, 972. Al 4038. Lg 93. 2) mursten,
murverk. the (burarne) ära ey aff sten eller mwr Al
7766. — Jfr ad hal-, badhstovu-, borglia-,
grundvals-, iordh-, iiirn-, kloster-, niantol-,
niantols-, ring-, slöts-, stads-, sten-mur. —
mura hvalf, n. murhralf. At 8276. — mura
mästare (mwro mästare: -mästarana Lg 437.
mu-ramester (dat.) SO 85), m. murare, nielis
mwra-mestare SI) NS 1: 679 (1407). SO 77, 82, 85, 87. brwthu
mwro mästarana opp hälga mannana iordh kwlor Lg
437. Jfr murmästare. — mnramästara kompani
(-koppani), n. murareskrå. vorth thcnna skraa
mwramestara koppani ok selscapp giffuin SO 77. hvilken
man . . . sin egen man vil varda j tlietta mwramestara
compani ib 80. tha nager broder varder i
mura-mestara companit ib 84. ib 87. — lnuramiistara
älllhete, b. murareskrå. mz varom brödrom ok söstrom
j vart mwramestara cmbetetz (för embete) nk comppani
SO 77. hvilken leriunga i mwramestara embete
kom-ber ib 81.
mura (-ar, -adhe, -adher), v. [isl. miira]
1) mura, uppbygga af sten. tho hälga kirkia . . .
ther ... iak muradhe ok samanfögdho mz mins
kär-lekx limo ok hando Bir 1: 15. mwrar han brwnnen
Lg 823. een mwradh gardh Iv 3563. twå muradha
källara SJ 33 (1426). hulken mwr han hafdhe endeels
murat lipa swens grund ib 108 (1441). eth kloster loot
han mwra thär RK 1: 1189. Bir 4: 86. — abs. mura,
uppbygga mur. p.tla älla mura medli stoll alla tighl
KS 85 (208, 93). mwra om t.hon stadhen Lg 3: 185.
2) förse el. omgifva med mur. muradhir stadhir MP
1: 249. hwau en hcmannadhan oc mwradhan stadh
(urbem niunitam) skalt thu mik vndir bögliia MB
2: 146. — Jfr ater-, be-, i gen-, in-, inne-,
nm-, up-niura.
|||liran, f. förseende el. omgifvande med murar.
thz mykla ärffwode han hatfdhe j stiidherna mwran oc
bewarningh MB 2: 279.
mnraukare (-ankar), n. murankare. SO 72.
miirfal, n. = niurfälle. Lg 10.12.
murfälle, ». murs nedfallande, han resto dödhan
til liiff vndan mur fälle (Cod. C mwr falle 1032)
Bil 695.
nilirgäming, f. murningsarbete. PM LXVH.
mnrkalker, m. murkalk, murbruk. Lg 3: 286.
murmästare, m. [Jfr N. murmeiater] —
mura-mästare. SJ 220 (1453). BtFIl 1: 226 (1509). FM
360 (1508).
murning (mwrningk SO S2), f. murning,
murande. SO 82, 164.
ni ur ra, se morra,
ninrran, se niorran.
murskedll, /. [N. murskeid] murslef. bryta the
gap a väggene tha böte jak thz atir mz
inurskcdh-iuno Bir 2 : 254.
miirvägger? m. ? inurvägg, mur. tho (bergen) ära
som andre mwrwäggia högha Al 4039.
Ilinrvärk, n. murverk, mur. sua långt nidhcr aat
som mwrwerkit räkkir SJ 116 (1443).
Illlirvärn, f. [Fdan. murværn] muradt försvars-
verk, fästningsverk, thu häfde tröst a tbinom mwr
värnom MP 1: 328.
mus, se mos.
mus (pl. mys. myss Di 165. mis LB 3: 144.
mös ib 2: 60, 6i. med art. myssena KS 30 (76, 32);
ST 344; PK 244, 246; MB 2: 17l),/. [Isl. mus] 1)
mus. ther sa han thwa mys Bil 614. hwifc mus ok
swart ib. hröj) ... af musom alra vaghna gnaghit
KL 188. MB 1: 360. KS 30 (76, 32). Al 126. GO 531,
532, 533, 726, 1024. ST 344. PK 244 , 246. MB 2: 171. LB
2 : 60, 61, 3: 144. Di 165. 2) musculns biceps.
me-diana körner fran hicrtadh ok liggher mith oppa
armcnoin ther som inwsin wmlhe liggher LB G: 106.
— Jfr flädher-, lidh-nins. — musa niäghin, >».
styrka som liknar mössens, ringa kraft? liuat hygar
i[iart harpa hiarta ok musa mitghin Bu 507.
lliusabo (-boo), n. musbo, råttbo, fore ath liester
äthor mwsaboo LB 2: 69. for ty ath hestin faar ätha
mwsaboeth ib 7: 108.
lliusavaker, m. glada, swa som then foghil soln
callas musauakir (milvus) thurughir ok diärfwir j
minzstom thingom Bir 3: 192.
niusering, f. [Jfr Mkt. müsieren, !■.] mussering,
skraffering, löfverk som omsluter ett adligt vapen.
mwseringen . . . hwith ocli blaa IISII 19: 178 (1508).
musoringhcn aff hielmcnn swartli och grön I)l> 1: 210
(1509, nyare afskr.).
niusi, se. liiosi.
muskat (muskaat. mwskaath. muskoth.
muscoth. mwskoth. pl. -er. -ar. lika med sing.),
fi och n.? [Isl. muskat, n. Mnt. muschaten, muscaten.
Mlat. (nux) muscata, muscatum] muskotnöt, en hell
mwskat LB 7 : 329. tag ii [2] muskather ib 2: 10. tagli
ij [2] mwskoth ib 7: 77. muskata ok thera bloma FI
1106. — koll. muskot, muscatum muskath LB 6: 284.
mwskaath styrker hoffwdh oc hierta ib 7: 58. ib 1: 97.
muskoth dygdh ib 8: 48. muscoth sthörker maga ib.
muskaat oc kardemoma RK 1: (Alhr) s. 207. —
muskata bloma (muscottha blomma LB 8: 48),/.
muskotblomma, muskotfruktens torkade fröhylle. j lod
muskatablomor LB 2: 71. — koll. LB 8: 48. — Jfr
liiuskathloma. — muskata bloma hlandndher,
m. blandad el. tillsatt med muskotblomma, muscata
bloina blandat wiiu störkir liiärtat LB 3: 50.
muskathloma (muskoth blomma), f.
muskotblomma. koll. LB 8: 48. Jfr muskata bloma.
muskatblonie (muskot blome. pl.
muscat-blomer SD 4: 712 (1340?)), m. [Mnt. muschatonblome]
muskotblomma, dimidium pund muscatblomor SD 4:
712 (1340?). — koll. masis (för macis) mwskot blome
LB 7: 82.
muskovisker (mwskouesker), adj.
Moskovitisk. then mwskouesko förste IISII 18: 13 (1494).
inusknslllis, n. [Jfr Mlat. muscus] myskdosa.
me-um muscushws SD 3: 287 (1316). lego . . . domicelle
ingigordi . . . vnum muskiisliws do argento ib 6: 219
(1350).
luuskögdher, adj. [Fdan. musköghet] som har
svaga el. sjuka ögon, surögd. än han är mwskögdhor
(si lippus, si albttginem habens in oculo) MB 1: 370.
luuslaghn, /. råtthål? — muslnglin asne? m.
åsna som smyger sig undanf js skymford. si quis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
