Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mäghinland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miigliiiilatid
78
mäktoglter
gripu ierusalem mz mäghin Bu 496. ui[t romara
mägh-in ib 507. mz mäghins krapt wnnum wi wäruldena
Bil 566. — lcraft, krafter, förmåga, thz ärwodhe är
ower thit mäghin MB 1: 327. — Jfr lifs-, nuisa-,
O-, sol-mägliill, äfvensom famiiglihi, adj. —
mägliins lös (mäginz löös), adj. = miighinlös.
vardha mäginz löös LB 7: 80. — iiliigllillS lösa
(maginszlösa), /. = mäghinlösa. hwar som
. . . far traasoth oc maginszlösa LB 7: 231.
miighillland, n. [Isl. meginland, fastland] stort
land! a thera rättom wägh waaro stark mäghin land
MB l: 270.
miighinlös (-löss Lg 3: 88. meghin löss ib
86), adj. [/«/. meginlauss] maktlös, kraftlös, hon saa
han swa thröttan oc mäghinlösan Bo 197. ib 217. KL
318. Lg 3: 86, 87, 88. Jfr IllägllillS lös.
niägllilllösa, f. [Jfr Isl. meginsloysi, ».]
maktlöshet, kraftlöshet, ey formatto hon tha for mäghinlöso
tala Bo 27. ib 197. Ansg 243. Jfr IllägllillS lösa.
miigllilimail, m. stor man. seer thu hwat mäghin
maune (quantus vir) som swa oquämclica var dräpin
Bo 80.
niäia (maya. -adher), v. [5». dia/, mäja, maja.
Jfr Mlit. meien. Jfr äfven Mnt. mei, månaden maj:
gröna qvistar med hvilka man vid fester, särsk. om
pingst, smyckade kyrkor och hus] smycka (med löf el.
blommor), han (staden) är . . . mäiader mz offalnande
hlomstrom Su 137. tha (Philippi och Jacobi dag, d. v. s.
den förste maj) pläga oc wiirdzsliko män ridha mäghin
grolfna skog oc atir komma hecni mäyade mz blomstir
oc biomom ib 374.
Iiläiavc (mäyare), m. [Mnt. moier] ifmejare,
skördeman, som kornith faller för en mäyare Di 223.
niiiiegreveimeyegreff. meyengreffue.
mäghin greffue), m. [Mnt. meigrevo] majgrefve,
anförare vid den fest med hvilken sommarens inträde (den
förste maj) firades och vid hvilken majgrefven red
omkring med följe, hvarefter anstäldes gästabud med dans.
Se Ihre 2: 118 f.; Ljunggren, Svenska Dramats. 126/,;
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 468. — särsk. inom
gillena och brödraskapen, hulken varder valder lil
meyo-grcff oc vil oy vara böte j [l] tunna öl oc vari likauel SO
5. siuidha suonanc haifui ey flere samdrykkior vm
aar-i th än vm fastogangli ok walborgamesso som aff aldhcr
warith haffuer tho swa ath vm walborgamesso bör
thcm ey lengbor samdrykkio at haffua vthan at thoras
meyengreffue giffui vth celia halffua thuuna öl ok
thor betala alle suenano cena thunua öl i theras
com-panij ib 64. bör oy suenano hoein at fölghia theras
meyengreffue i hans husbondha hus ib. — Jfr Peder
Swart, Gustaf I:s Krön. s. 102: när ban tå (Gustaf
/ vid Eriksmessan 1526.) heem redh giorde ban
archi-oloctum till mciengreffue, settiandes på honom en
stoor krantz, then förde han sielff påsigh bom. någre
dagar ther effter hölt han maiengreffue ööll gansko
ståteligho o. s. v. — ridha mäiegreva skogh, vid
nyssnämda fest företaga ridt till skogs, tha (Philippi
och Jacobi dag) pläga oc wärdzslike män ridha mäghin
grelfua skog (adolescentes de nocte si/vas petunt) Su 374.
miiio stadher, m. — pl. läger > komo alle thädhau
vtan skadha alle hem til thera mäio stadha It K 1:
1573.
Illäkilborsker (mekel-), adj. Meklenburg sk.
halfwo tho lybosko säth i dagh met the mokelborskä
FM 286 (1506).
mäkla (mekla. -ar, -adhe), v. [.Vi. mäkoln]
1) mäkla, medla, bemedla, epter thy waro wille a
badlia sidhor oos i mellin mäkla oc vnskilia SD .Y.s’
1: 611 (1407). 2) anstifta, tho mekladhe alth ondtli
blandh almogen BSII 5: 182 (1507). nogon . . . thor
i bland almogen nngoth mcklar ib. ther mäkler ok
stemplor mik ok riighet skado ok forderff oppa ib 45S
(15U);
iiliiklail, f. bemedling, äpthor godha mannas raadli
oc mäclan PM lxi.
llliiklarc (meklare), m. [Mnt. mekeler] ey.
mäklare; medlare, förespråkare, han (presten) är gudz
ängil ok mäklare älla daghthingare (ängelns Domini
et mediator) Bir 2: 111. han (o: var herra) bidliir
foro os ok äkko fore sik. swa som var mäklare oc
midhlare (tamquam advocatus noster et mediator) foro
fadhoronom Bo 100. jach hafwer haffth godha
mäklare BSII 5 : 92 (1506). ib 303 (1508), 304. —
mellan-löpare, tasslare. ther wåre fast onda mäklare i bland
the förde mellan oss hade dag oc dygn ä liwath tho
sagdo war mast alth lygn RK 3: (sista forts.) 5890.
jach skall än nw sta min owontyr for ondhe mcklara
skull BSII 5: 115 (1506). i högxby sokn liaffwo warith
ondha moklara ib 137 (1507).
mäkta (-ar, -adhe), v. [Fnor. mekta] 1)
bemyndiga, befullmäktiga. satto os ok mäktadho os till
fulfölghiara sins tostainentz BYII 1: 184 (1380). 2)
mäkta, förmå, wi mäktom oy mote them MB 2: 244.
när jak ey mäktade göra myn ämbethe PM lxvii. ib
xi. jak menar ath linköpungx domkyrkia mäktar wäl
ath födlia herr jons ib lxiii. — refi. mäktas, 1)
få makt, få öfverhand, watniii mäktadhos
(præva-luerunt) ower niato ower iordhina MB 1: 170. 2)
vara mäktig, härras diäfwllin ok mäktas (dominatur)
j thässom stadhoiioui Bir 3: 197. 3) stärkas, få
kraft, starkaste ok fctasta plastir ther siuke aff [-rask-]ica-] {+rask-
]ica+} mäktas oc vidhirfaas Bir 3: 49. — Jfr
for-llläkta, iuaktas.
mäkta (mekta), adj. och adv. A) adj. stark,
väldig, mäktig, stor. ön mäkta kesaro Lg 3: 192. ib
438. 011 mekta striid RK 3: (sista forts.) 4454, 5980.
ib 5995. mog giordcs tha . . . mekta snod ib 6113.
B) adv. mäkta, mycket, mekta stora gåffwer RK 1:
(Yngre red. af LRK) s. 276. ib 3: (sista forts.) 5970.
Lg 3: 715. thz är mekta litith ib 134. — Jfr liiakta.
insikt olika (mekteliga RK 3: (sista forts., prosa)
s. 175. mäktiligä Va 37. mäctelige FM 657 (i5i6)),
adv. [Mnt. mechtliken] 1) med makt, med kraft,
kraftigt, staan a moth mäktclica MB 2: 402. han sa
huru mektelica diäwlin war hor inbundin Lg 3: 232.
— kraftigt, häftigt, våldsamt, bygyntä mäktiligä at
sia til honom Va 37. hwscn rystes mekteliga RK 3:
(sista forts., prosa) s. 175. 2) med makt, med
härsmakt. storö förston wiil ther tha mäctelige kommo
FM 657 (1516). — Jfr maktolika.
miikteliker (meetelig), adj. [Mnt. mochtlik]
betydande. stor. meetelig rikedoma MD 444. Jfr lnakte-
liker.
mäktogher (mägtogher. mecktoger. mecht-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
