- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
87

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mästararbeidhe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mästararbeidhe

87

mäsiarkoster

till största delen, till det mesta, hfins iij M niiin
mästa-dels slagne oc sargadhe atir bliffwo MB 2: 292. ib
315. RK 2: 9183. FM 11S (1500). BSII 5: 352 (1509).
— i substantiv användning. = miiste delen, mästadels
aff hans mannom bliffwo slaghne MB 2: 277. IIS/I 20:
67 (1506). — Jfr masta del under mäster.

mästararbeidhe (mester arbeyde), n.
mä-sterprof. mesther verch äre fyrc stycken som inan
schal sith mestor arbeyde pa göre SO 146.

lllästaraskap, n.f mästerskap, konst, skicklighet.
thz war sa giort mz mestaraskap, athan war ther
sieiff vti Di 43. Jfr mästarska]i.

miistarbragdh (mäster bragdh), n.f
mästerligt arbete, mästerskap, the bro war alzthingx redho
lagdh mz store konst ok mäster bragdh Al 1958.

niiistardomber (mästerdomber), m. [Jfr isl.
meistaraddmrj styrelse, ledning, liuer ther vtallict folk
wniler hans mästerdom j gudhelike tliro ok thiänist
ok reiiliui alt saman som j eno clostre Bil 248.

mästare (mestara Di 43. mästar Bil 782; KS

57 (144, 63; på båda ställena i omedelbar förbindelse
med ett följ. namn), mestar ST 38K (i omedelbar
förbindelse med ett följ. namn), mäster Fr 2078 (nom.),
2082 (vok.); At 181 (vok.), 197 (vok.), 206 (vok.), 2566
(ack.); SD G: 129 (1349; i omedelbar förbindelse med
ett följ. namn), mästir Fr 2032 (vok.). mestir
ST 385 (i omedelbar förbindelse med ett följ. namn).
mester 11K 1: 3364 (nom.); MD (S) 262 (två ggr,
på det ena stället i nom., på det andra i
ack.)-SD 6: 129 (1349); FM 274 (1506); BSII 5: 147 (1507);
på de tre sistn. ställena t omedelbar förbindelse med
ett följ. namn. meister Di 14 (i omedelbar
förbindelse med ett följ. namn)), m. [Isl. meistari. Mnt.
mester, meister. Lat. magister] L. 1) lärare,
mästare, äfven i allmh. lärd man. [)ins mästara orþ
Bu 13. sin mästara sonecam ... lät nero dräpa Bil
307. nam mz siclfsins akt . . . alla book liste vtan
mästara ib 647. skipadhe . . . mästara . . . som känna
skullo smam barnom af första bokstaff oc ther til the
vordho fullclica lärdho Gr 317. badh then mästara
känna them badha FI 137. een mester j skola MD (S)
262. mestaren bad hanum skirma höffuiskoliga Di
163. sitiando mit i bland mästarana Bo 26. johannes
crisostomus vis mästaro Bu 49. Bil 80. KS 1 (l, l),
6 (14, 7), 15 (34, 15), 44 (112, 47). MB 1: 38, 175,
Iv 1767. egipto mästara the bära priis fore alla män
tha ära the wiis Al 39. ib 154, 156, 178. mäster iak
spör thik ib 181. ib 197, 206, 211. at vilia callas
mästaro Bir 3: 229. ib 1: 331, 332. astrologi ... the som
kloka mästara äru j hymelsteknom Su 224. —
mästare, magister, den som vunnit magistergrad, hwilkin
thing hon ther äptir wppinbarade ärchebiscopenom
i wpsalom oc ther mz th rem androm biscopom oc
enoin ganzska gudhelikom mästara som stor hiöldz
wara j the hälgo script (cuidam magistro devotissimo,
qui magnus theologus habebatur) Bir 4: 4. ib 3.
hwarken är iak baklarius, mästare licenciatus, ällar
doctor Lf K 144. war hans nampn i pariis scriwit at
han war en moster i bokaliist RK 1: 3364. — t
omedelbar förbindelse med ett följ. namn ss titel gifven åt
en lärare el. åt den som vunnit en lärdomsgrad. SD
6: 129 (1349). mästar arnald Bil 782. iniistar egidius

KS 57 (144, 63). mestir iordan ST 385. ib 386. meister
hillebrand / i 14. moster hans brask FM 274 (1506).

2) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande,
konstnär, mär mästare til läkedom Bil 382. mästare j
läkedom Bir 2: 269. sannaþe ban vara bästan ok
wis-astan mästara [>crc const Bu 181. alexander badh
phi-lippuin kalla sin läkiar mäster fore alla (vocavit ad
se medicum suum nomine Philippum . . , erat . . .
medicus ille . . . in omtii arte medicinæ perfectus) Al
2566; jfr 3. jomfru maria syntis henne oc sagdlie
hwat wilt tu mik gilfua om iak läkir thins bonda
öghan tha swaradho hon hurw kant tu thz ända
mädhau the wisasta mestaraiia haffua han
owergiff-uit tha sagdlie jomfrun engin i wärldene är ther til
bätra mästare än iak Lg 3: 25-6. Iv 4589, 5352. leta en
mestara slöghan at dicta hanom eet palacium Bu 181.
[>e foro siu daglia . . . mällan mästara (aurifices et
gemmai-ios) ib 152. Bir 2: 17. haffwe bod äpter mester
lians, målåren i swdhorcöpwng BSII 5: 147 (1507).

3) mästare, den som i skicklighet öfverträffar
(någon). weland nam sa wäll atsmida. athan wart
dworgana mestara Di 43. 4) styresman;
generalmästare (öfver en munkorden)! j predikara ordön
war een brodhir mestir iordan ban war mcstare
of-wir ordinem ST 385. — ordensmästare, stormästare,
härmästare, then nywalde mester 11 SIl 18: 12 (1494).
at then grotförst aff lettogen och mestoren finge the
rysser noget at göro j winter ib 13. mostoren i
li|fland ib 14. mesteren alf lifflandh ib 20: 86 (1507).

— förestånderska, ledarinna, hon var skipadh . . .
en mästare owir fakunnogha iomfrur KL 350. —
hofmästare, kesarons mästare, soui regeradhe hans
gardli oc höghmäles saker oc ärandhe Lg 3: 190. —
hofmästarinna (för en prinsessa). Fr 2032, 2078, 2082.

— Jfr bakara-, baner-, baners-, bikara-,
biärgh-, biärgha-, biiirgs-, bliilho-, bly-,
borg-h-, borg-ha-, borghara-, bysso-, biilgh-,
gärds-, glas-, harpo-, hirnna-, hiul-, hof-,
hovnds-, härskaps-, iudha-, kamar-, kainara-,
käiumer-, kiittara-, küko-, lagli-, lifnadha-,
liikia-, liire-, inur-, mura-, mynta-, riddara-,
rövara-, skip-, skola-, trägårds-, tnkto-, viirk-,
yrtagards-niästare. — mästara man
(mästärä-SD 5; 636 (1347). mestärä- ib 638), m. [Isl. [-moist-aramaitr]-] {+moist-
aramaitr]+} mästare, den som vunnit mästaregrad i
bergshandtering. SD 5: 636 (1347), 638. Jfr mästarman.

— mästara ämbete (mestere-), n. mästaregrad.
tilkeses til mestere embete (gradum magisterii) SO 121.

mästargiiriling, f. mästerprqf. kan sijna
mestar-gorningli SO 62.

niästnriiina (mästerinna), f. [Mht. [-meister-inne]-] {+meister-
inne]+} mästarinna, herskariuna. iak (Jungfru Moria)
aldra mästerinna (magistra) ok modhir Bir 1: 347.

— hofmästarinna. henna mästerinna siälff fore hennä
la Fr 2013. ib 2052. Jfr liofmästariniia.

miistarkokker (mäster-), m. mästerkock, the
andra steekare, som hulpo mästerkok[konom] TK 275.

mästarkoster (mester- SO so, 96, io6, 146.
mesther- ib 96, 103), m. gästabud som anstäldes af
den som blifvit mästare inom ett handtverksskrå. SO 63,
80, 96, 103, 106, 146. — ’f<jift i penningar hvilken
lemnades ss ersättning för nämda gästabud. SO 96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free