- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
92

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mödhe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

modlie

92

ínöglieliker

ib 105. ey skulle os thikkia vara mödhosamt at göra
penitenciam ok bätring ib 13. ib 142, 145. Bir 1: 275,
2 : 290, 3 : 459. Su 399. — lllödhosnillliker, adj. [hl.
mæSusamligr] = luödliosaiuber. aff thcsso
iuödho-samliche werlline Lg 3 : 259.

modlie, /. Jfr ar-, högh-niödhe.

uiüdlielika (mödhlica), adv. [Isl. mæiiliga]
1) häftigt, bittert, swa niödhelika grät hon tha Fr
1310. 2) vanmäktigt, matt. defessc, mödhlica GU 3.

— Jfr högli-, o-mödlielika.

mödherliker, se modhorliker.

möþerne (mödhirne. mödh&rne. maþarni L.
madhärni SD 5: 585 (1346)), n. [Fnor. niællerni] L.

1) möderne, mödemeslägt. som a sit mödherne atto
konungcr at vara Bil 886. föddis aff aarons släkt a
sino mödherne MB 1: 406. födder aff israels sona
släkt aff mödhernith ib 371. för än sandir ärfwinge
kombir äntiggia aff fädhirnis älla mödliirnis afkömd
(ex paterna successione aut materna) Bir 3 : 402 . 2)
möderne, mödernearf. skal thät sainä för nämdä goz
warä barnä mödhärne warä ok cgh fädhärno SD 4:
390 (1334?). se þem harnom þe sama morghongäf för
möþarne, oc ey til faþerne ib 5 : 479 (1345, nyare
afskr.). sub hereditate matrinioniali dicta lnædhærni ib
585 (1346). warom barnom . . . till niödherness oc egli
til fädherness ib 1VS 1: 389 (1404). saldho the
fädher-ne ok mödhorne Bil 433. ib 556. ST 24. —
möderne-gods. hennes mödherne liggher i norghie FM 688
(1517). — mödernehem. sändhis hon fra fädherne ok
mödhorne ... til enna öö Bil 487. — Jfr fajinr-,
mojior-niöþerne, äfvensom nio|ierni, möjirine.

— möþernis frände (mödhernes-.
möþarnis-VGL II Add. 11: 14), m. L. möderne frände, aff myna
brodhersdotthers mödhernes frändher FM 687 (1517).
ib 688. Jfr mö]iriuis frände. — mödliernis
garilher, m. L. — inödhernis gods
(möder-ness-), n. mödernegods. thot jagh haffwer wnth mine
olskelige hustrv . . . alt mith fäderness godzj hennes
liffs thima alt-h mith mödcruess godz j x aar Fil
5: 165 (1494). — mödliernis land, n. land der
man är född. äpther thz at hon nw stadh war i
sino inödhernis lande oc i sin eghin grwndh Lg
3: 304. Jfr mödliernis stadlier. — mödliernis
släkte (mödernes-), n. mödernes/ägt. Di 57. —
mödliernis stadlier, m. stad der man är född.
war kommen til sith mödhernis stadh oc landh Lg
3: 308.

mödllgiu (-gyn), n. pl. [Isl. moeJgin] moder
och son. alre saghos annor tholik tw mödhgyn här i
iordhriko Bo 63. Jfr müdllgine.

mödhgiue (Bil 113, 354. mödhginne ib 799.
mödhgene ib 372; MB 1: 387. mydhgene ib. gen.
mödhgena Bil 348. dat. mödgönom ib 729; de
båda sistnämda ställena kunna föras till lllödligiu),
n. pl. 1) moder och son. läto them badum
mödgönom skära näsa aff Bil 729. ib 799. MB 1: 387. —
moder och söner, sagdhu sik enkte gita spurt til
thera mödhgena Bil 348. — fader, moder och söner.
pawin cristnadhe them al inödhgene Bil 372. ib 354.

2) fader och dotter. Bil 113. — Jfr lllödligiu.

niödligor (gen. pl. mödghna Bil 556), f. pl.

[Isl. mæigur] moder och dotter, then tima the mödh-

gor waro for sanctc agatlio graf a bönuui Bil 555. ib
556. Jfr llioþglior.

niödliin, adj. Jfr höglimödiiiii.
mödhillger, m. [Mnt. moding] usling, skälm, gri|m
swa hand a them falska mödhingenom (moding) ST US.
möþoglier, adj. Jfr höghniöþogher.
mödlira (möddhra: -o SO 22. möddra: -o SD

NS 2: 169 (1409)), f. [Milt. modder, medder] qvinlig
kusin på mödernet, mödernefränka. giffwer iak . . .
minne möddro iomfru alhecte godhskalkx dottor c
mark, item minne franko ragnilde xl mark SD NS
2: 169 (1409). dara eller falska liokor brodhers dotthor
systher mödhro eller magdh SO 68. ib 22.

möjirine (mödrene), n. L. mödernearf. wi
hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrone ok
waro mödrene SD 6: 180 (1350). vi hafum skipt wort
fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti ib. Jfr
moþerui, möþerne. — möþrinis friiude, m. L.
Jfr iiiöjjernis frände,
möþringar, m. pl. L.

lllöglielika, adv. [Mnt. mogoliken] 1) möjligen?
skäligen? aff thäm skadha . . . som han möghelika
kan bewiisa BSH 1: 195 (1387). 2) på ett passande
sätt? tha hürir gudh thina bönir alla tha thu wil
möghelika til honum kalla Al 6708. — Jfr omöglielika.

mögheliker (mögliliker L. möghelig: -lige
SO 161. mögeligh: -lighe TS 29. moghelikin
(nom. f.) Bil 159; (pl. nom. n.) Bo 191; MP 1: 66.
11. möghelikt Bil 84; MB 1: 464; EG 64.
möghe-licllt SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). möghelikt
BSH 2: 66 (1399); Bil 658. möghlikt KS 4 (8, 4).
mögllcht HK 2: 9116. möghelekt Bu 140, 185.
möghelikit Bo 149; Bir 2 : 326: MEG (red. A)
56, (red. B) 60; 11K 1: 2547. mögheliket Lg 3: 670.
mögelekit SD NS 1: 363 (1404). möyelikith PM
15. möghelighith SD NS 1: 611 (1407). komp.
mög-likare MP 1: 10. mögligere FM 388 (no», samt.
afskr.)), adj. [Mnt. mogelik] L. 1) möjlig, bnji visa sik
hulika lund pät vare möghelekt Bu 140. ä mädhan
niänn-iskian lifwir är möghelikit at lion maa frestas Bir 2: 326.
Bu 185. Bil 84. KS 4 (8, 4). MP 1: 10. PM 15. al thing
äru thik mügholikin Bo 191. MP 1: 66. äptir thy sum
hanum müghelicht är SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib
5: 378 (1344, nyare afskr.). swa langan dagh leggia til
berodha som hanum är möghelikit at betala MEG (red.
A) 56. ib (red. B) 60. EG 64. thz hörir til godhom
laghom at the se möglielik at halda MB 1: 439. —
möjlig att hålla el. följa, utförbar? lagh skulu ok
wara mögholik, at män mSglio thöm hfllda, ok
quäme-lik äpto godhom ok ganiblom sidhwäniom (debet esse
compossibilis et competens regioni et consuetudini el
moribus illms gentis) KS 67 (166. 74). thou (o: godli
lagh) skal wara rätwis, tarflik, ok möghelik
(competens et compossibilis consuetudini patriæ et tempori) ib
66 (164, 73); de båda sistnämda ställena dock kanske
snarare att föra till 3. 2) lof ig, tillåtlig. spöria
han om möghelikit värö (liceat) at gudz folk skulle
gifwa koysarenom skat Bo 149. MB 1: 464. hwilka
fordeola han bewisar mz scripto at wara möghelika oc
qwäiniuclika Bir 4: 102. efftor möghelike oc laghlike
bygning SJ 69 (1437). 3) skälig, billig, lämplig,
passande. sagdhe ... ey vara möghelikt synia sik bön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free