- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
101

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - natbol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

natbol

101

untnra

backan (bubo) Bir 3: 120. minorwi offron i liatbakkor
(nactuam) sköön Al 6828. tak ena naatbakko oc plukka
rena oc läg liona swa i eth glas mz inälfwm oc mz
allo wtan fiiidhrana LB 10: 7.

liatbol, n. [hl. nättböl] ställe hvarest man
tillbringar natten, nattkvarter. Bil 653.

natbolstadher, m. [Isl náttbólstaír] nattläger.
sid ban israels sönir liafdho farith thädhan flere
nat-koLstadba MB 1: 411. tba alle natbolstadba skulo
op-tiilias ib.

uatkiurtil (natkyurtil: -kyurtla Ber 252.
-kiortil: -kiortle VKR 29, 43; -kiortlenom Bir
5: 39, 42, 53; -kiortlom ib 42. nat kiorttill:

-kiorttillin ib 39), m. nattkjortel, alla systrana scnlu
sofua . . . hwar . . . j sinom natkiortle VKR 29. ib 43.
Bir 5: 42, 53. Ber 252. hon gauge in j natkiortlenom
Bir 5: 39. nat kiorttillin skal wara öppen framan,
nidher til bältith ib. aat hoffuodh smogheno, a
natkiortlenom draghi wt armana ib.

liatkliidlie, n. pl. nattkläder. Lg 3: 235.
Miltliigher (natll leyer), n. nattläger,
nattqvar-ter. bestyre ther natll leyer FM 600 (1513). Jfr
uatta liighor.

uatl’0 (-roo), f. nattro. VKR 39.
uatsanger (naat- Ber 273. natsaanger), m.
[hl. nàttsöngr] L. nattsång, det som sjunges el.
läses vid den siste af de kanoniske timmarne. ginstall
aue maria ringt är eptir liatsaang VKR 24. haffwin
twå tima til aptansangh oc natsangh
(completori-umj oc andra gudhelika böne Bir 4: 118. mädhan
natsangin syungx ST 193. tb 167. Ber 273. äpte
nat-sangana KL 336. — liatsangs tidll, f. nattsångstid,
tid då nattsång hälles, oppa natsangx tidli ST 169. —
liatsangs tirno, m. = liatsangs tldh. om natsangx
tima (hora completorii) Bo 210. ST 169, 170. Ber 140.

liatskadha? (natskada. nactskadä.
nat-skäda. natskeda), f. [Mnt. nachtschade, [-nacht-schode]-] {+nacht-
schode]+} nattskatta, nattskattegräs, solannm nigrum Lin.
fanger man ftistel i ögath, tha skal man stötha
nactskadä oc stryka honncs oss ther oppo LB 7 : 207. nar
liffron brindor heta, skal man tagha natskäda, oe
stöta henne smaa, oc blanda met bomolya, oc göra
plaster aff ib 238. komber ten verken öller icton af
hita ... ta skal man stöta natskäda med rogmiöl
oc olyo oc göra aff plaster ib 285. natskada sma stöt
ib 300. stött sidan natskeda ten yrten oc läg oppo,
tod drager wt eetrid ib 324. — liatskadho vatll
(aatskade-), n. dekokt på nattskatta. LB 7 : 300.

uatskor, m. sandat, nattoffel, tuffe/, hafwa natsko
(sandalia) a fotomen Bir 3: 142. natskona som väria
fötirna vndiraat ok ey ofwan ib. ib 143.

uatskädha (-skede), /. [Jfr Sv. dial.
natt-skäddra, -skädra, nattskärra] caprimulgus europteus,
nattskärra? tager man lioffwdit aff en natskede oc
bär tz i een klwt vnder sin högre arm LB 7: 196.
— liatskiidho blodll (-Skeda-), n. blod af
uatskädha. med natskeda blod LB 7: 194.

natskiiva, f. [Jfr Sv. dial. nattskäva, caprimulgus
europaus\ flädermus? swan oc iinder, natskäwa (Cod.
B natuiskia 561) oc alt thz fnghla kön som fyra fötir
hawer (upuparn quoque el vespertilionem, omne de
vo-lucribus quod graditur super quatuor pedes) MB 1:

359. natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS
47 (119, 5l).

liattas (-adhis), v. [Jfr hl. nätta] blifva natt.
nattadhis them ewinnelik nat (evig natt inbröt för el.
öfver dem) MB 1: 53. — opersonl. them nattadhis oc
myrktis MB 1: 53. ib 155.

liattrokiir, VOL xni, troligen att läsa matcrokär,
se Lorenzen, G Id. glosser s. 46 f.

natur (dat. med art. natturrinne VGL I Br
5. pl. -ar: natura Bu 10, 63), /. [Fdan. nattur.
Lat. natura] L. 1) natur, medfödd el. medskapad
art, beskaffenhet, väsen, hwat manzsins natur fylghe
enkannelica Bil 212. kützsins ok alz mandomsins
na-twr (totius humanæ natura) blomstir Bo 193. alt
folket aff människios uatwr (i motsats till änglarne) Lg 3:
661. |ire natura komo saman ii guz son þa han födes
þct är ren likarna lius sial ok maghtoghar guþdombar
Bu 63. ib 10. tok iak mandom ok kiötlika natur Bir
1: 3. naturin. thz är kroppin ok styrkin vpnötis vm
syndena ib 74. färsk natur ok wäl helbrygdha gör
laugan döödh ok bcskan ib. swa länge som manzsins
natur stodh j the skipan som hon var skapadh ib 2:
299. tho (Fadren, Sonen och Anden) äru eet j natur
ib 3: 449. enadhe vm naturinna enan ib. thridhi styrkin
hänna starko naturs giordho siälfwa iomfruua swa
stadhughaii 4: (Dikt) 248. adani ban war förste man, oc
ophoff mankönsens. badho til natwrinna affkömd, oc
swa til käunedoom MB 1: 92. adam . . . wiste alla
diwra natwr ib 99. 2) natur, sammanfattning af
tillvarelsens egenskaper, i skapelsen herskande lag och
ordning, thz got os natwren ga|f Al 5750. som
na-twrona alinännelikin nw sidhor är Lg 65. 3)
sinlig natur, kropp, natwren er forkölld ynnantil och
formaa ocke smoltha tz i liiffwena är LB 7: 73. —
särsk. med afseende pä det sexuella området: natur,
generationsorgan, äfven sädesvätska. är man
wan-mäctoghor til sine natur LB 7: 4. hiclper thz mykith
mans natur ib 8: 46. han vt göt sina natur (semen)
vanskiplica oc oquäniolica thy at än thot han var
j hionalaghi oc smittadhis ey mz androm qvinnom tho
vtgöt ban sina natur mz vanskipliko måtto Bir 3:
101. — könsumgänge, örmin oc hans qvinköns maki
liaua badhin etir j sino samblando ... oc aff thera
natur aflas etir ormbir Bir 3: 73. — menstruation?
sinap . . . renser natur (Macer: urinam et
men-strua purgat. D. Harpestr. s. 89: rensær n.uttæ, d. v.
s-urin; trol. beror natur pä missförstånd af liættæ)

LB 8: 51. — Jfr manna-, miinniskio-natiir.
— natura bland, n. samlag. MB l: 398. maria
födde gudz son . . . vtan karmantz natwra bland ib
407. — ämne som vid samlag ä mannens och ä
qvinnans sida bidrager till fostrets frambringande, thz
natwra bland, som modher takor aff fadher MB 1:
148. thz natwra bland, som modhorin giwor ib. Jfr
liaturo bland. — natura fiilaghskap (natwra
fälagx skap), n. könsumgänge. MB 1: 87. —
natura krapter, m.? naturlig kraft, moyses
forbann-adhe alt thz qwinno kön, ther ey wille, öller
formatte mz natwra krapt barn födha MB 1: 398. —
natura list, f. kunskap om naturen, naturkunnighet.
adam kunne alla natwra list MB 1: 99.

natura (obl. kas. naturo. naturu. natwre. na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free