- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
112

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - niure ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liluro

112

ni ut a

herra smidhio . . . tha nywdha the sin hugh a them
creatwrum som äro meensam MB 1: 75. Jfr nyrihas.

niure (nyure. nywre. nyre: -a LB 3: 119),
m. [Jfr hl. nýra, n.] njure, är muns nywre hardcr
LB 7: 2. för ... siwkan nywre ib 100. gud haffuir
skapat i mannen twå nywra, een oppo hwar siidona
om liffrena ib 266. ib 2: 47, 3: 119. (giordhins) . . .
thino nyura mz ronliuis linda Bil 796. ranzsnkande
nywra oc hiärta MB 2: 337. gudh wplctar hiärta och
nywra Ber 153. Lf K 185. — ninra liardiier (nywra
haardh), adj. som har hårda njurar, är man nywra
haardh LB 2: 47. — ninra sot (nywra-), f.
njursjukdom, njurlidande, for nywrasoth LB 7: 2. ib 266. —
ninra värker (nywra-), m. njurlidande, fordriuor
niura värk LB 5: 81. for nywra werk ib 7: 140. ib 8: 50.

niusa (nyusa. nywsa. pres. niws GO 1042.
nyusär VGL xiv. impf. pl. nusu Bil 713), v. [lsl.
hojosa] nysa. nyusär sternuto VGL xiv. sternutaro j:
nywsa LB 6 : 284. hwa som harth niws han faar godha
skäpno GO 1042. män doo widh at the nusu öller
gcspadho Bil 713. hwar bidher androm gudh hiälpa
tha the nyusa ib. haldz hon (0: elleborus) til näsa tha
gör hon nyusa LB 3: 144. Bir 2: 60. LB 4: 348.

niiisan (nyusan. nywsan), f. nysande, tha
ronsas howdh mz nywsan LB 4 : 344. ronsor han mans
hoffuidh medh niwsan ib 2: 50. renser thz huuith
innan inanz niusan (för -om? D. Harpestr. s. 89 har
dock: mæth nysæn) ib 8: 51. the nyusanan (för -in)
takir borth siukdom aff hofwodh ib 3: 144.

niusarä f. pl.? näsborrar, näsa. tz rensar
lioff-wdit ynnan nians nywsom (för -an? I). Harpestr. s.
89 mæth nysæn) tz er ginom nesom LB 7: 150.

niusyrt (nyayrtt), f. [Jfr niuseört, Arvid
Månsson, Örtabok s. 194] hetleborus Lin. el. veratrum Lin.
litet alf nysyrtt som vexer hoss jorden LB 7: 293.

ninta (nyuta. nywta. nyta L.\ MB l: 10,425,
429; Iv 1499, 3011, 3740, 5512, 5686; FI 1928; Al 4453, 10325;
-e ib 5387; MEG (red. Aj 57; KG 67. pres. -er.
ny utter SO 32. impf. nöt. pl. 1 pers. nutum Bu 76.
3 pers. nöto ib 195. nwtto RK 2: 1011. part. pret. n.
nutit. notith Al 10296. imperat. niwt Lg 3: 218;
Di 59. nyyt Al 2851), v. [lsl. njöta] L. 1) få, få
del af njuta, åtnjuta, vigþo alle appostoli värns (för
vars) liärra lieama ok nöto sialue ok gauo cristno
folko Bu 195. nutum vi þina naþo ib 76. wtan han
nyuto särdelis wara nadh MEG (red. B) 62. EG 67.
SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). frälse oc fridh nyta
MB 1: 425. ib 10. 11K 2: 3846. alt thz han hafdhe
thor aff nutit ST 429. aloxander nöt tha lykko godh
Al 9311. rättin . . . nyta Iv 3740. RK 2: 1007. the
nwtto huarte räth eller skäl ib 1011. laghon niwta
ib 1583. the slogho them sa a hals oc nacka the
fängelse nywta togot til tacka ib 9440. nywtha . . .
niangho göth aat enom (för ens skull) som gudhi
täkkos Lg 3: 170. 2) behålla, vnnä wi hännä þet
samä frälse liyutä (kan äfven föras till 1) SD 6: 476
(1345, nyare afskr.). om iak ma lifuith nyta Iv 5512.
ib 5686. vi maghom goz ok rät ey nyta vtan ful makt
mont honum staar ib 1499. swa framt the . . . willo
sin hwffudh nywta Lg 220. hwar nyto sit Al 5387.
ib 10325. giter han thorn (landen) ful wäl notith ib
10296. the matte ey niwta thera biscopa waal (be-

hålla sin rätt att välja biskop) RK 2: 543. — (?) at
tho läten warä wnderdanä . . . therrä nyutä (behålla
det som är deras, sin egendom?) SD 4: 467 (1335,
nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). 3)
hafva gagn el. glädje (af), hafva el. draga nytta af,
hafva el. njuta godt af, få hjälp af. abs. niwt wäl
(säges af gifvaren till den som mottager gåf van) Lg
3: 218. Di 59. — med gen. hwa alt sitli wil göma han
kan ey annars manz niwta GO 399 (annars manz mö/7, alt
fatta ss gen. poss.: annan mans egendom), ey lata the
mik ]ifwa vtan jak nywto thin Bil 165. ban nötli thäs at
the vetu mik vid hor syn ib 282. nötli hon sinna ödhniyukt
ST 222. — med ack. thu skal födha sönir oc dotter, oc
oy nyta (frueris) them, thy at the skulo ledhas i
fäng-ilse MB 1: 429. oppa thz wi maglium honom nyuta ST
122. lii 177. nywta thorn aat godho (åtnjuta godt af
dem) Lg 3: 339. kan ban nywtando vardho bröderno
ath tho vylia linffue hanom j embetet mz thöm SO
117. niuta hans böne Bir 2: 10. FI 1928. nyyt tliit
dirffwo Al 2851. nöt lykko siiu ib 2865. thu skalt liiwtä
thin ordh Va 41. offtlia nywtär man eth göth bodli Di
207. tha wardhir iak nyutande brödhranna godhgerniga
(kan fattas ss gen.) ST 287. hon liafwir sina ödhniyukt
oc lydhno swa mykyt nutit ib 223. ib 220. thz nöth iak
mykyt ib 267. thu skalt thz nyuta, at thu minom son j
goen skipadhe sina hustru ib 528. Iv 3011. RK 2: 2692.
Di 300. Lg 3: 323. sin kerlek mundc han jlla nywta RK
2: 9562. i haffwen thor oy swa mykit i liwtit älla ok
niwtin fram a lecdli (I hafven icke skördat så mycken
fördel deraf, icke häller skolen 1 framdeles göra del)
swa franipt at konungen er jder vreed ib 1: 2101-2. ma
fajiron nyutä perä thiänist (räkna sig till godo den
krigstjenst de göra) SD 5 : 477 (1345, nyare qfskr.). —
med dat. at köpmen måtto icky breffuom niwta thz
rikes raadh munde them gilfwa RK 2: s. 339. äro
nyutande brödhranna bönoni oc allom androm
godli-gernigom som brödhirno göra ST 287. — med en sats
inledd af at el. thät. swa liafwir ioseph uutith at
ban hafdhe reent lifwirne ST 4n. latho hanom niwta
thz han war swerigo tro RK 2: 2694. Bir 4: 174. —
få (något) genom (någons) hjälp, hafva (någon) att
tacka för (något), med två ack. thz nöth hon (derför
hade hon att tacka) sina üdhmyukt oc wisdoin ST
219. — med dat. och sats inledd qf at. nöth sinom
winom oc gafwom at han wart til biscop waldir ST
351. — med dat. (el. ack.) och prep. til. enkte nywtor
jak ider ther till RK 1: 1033. — åtnjuta godt för
(någons) skull, med gen. hafdlio cwa eusamiii syndath,
oc oy adam mz henne, liwatli liafdhom wi hälder
nwt-ith hans (Cod. A honum 147) . . . eller liafdhom wi
vntgullith hcnna MB 1; (Cod. B) 538. Bir 4: 158. —
med dat. el. ack. MB 1: 147. Bir 4: 145. alle thino
winer thu gudelika bidhor foro j mässonno warda tik
niwtande Su 305. — lida ondt för (någons) skull! med
dat. enkto haffuer iac mot ider brutit oc wet ey hwem
iac haffuor liwtit RK 2: 3555. — llillta sik, njuta,
förnöja sig. niutoin os i wftrn tima KS 60 (150, 66). —
llillta at, 1) åtnjuta, at fna älla niuta hänna
miskund aath Bir 1: 8«. vtan han nyto särdelis
wor uaad at MEG (red. A) 57. 2) hafva el. njuta
godt af, få hjälp af. bidhia for allom them thu
haf-wir nutidh ath ST 320. vtan han nyutter serdolis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free