Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu 118 ny
AJ 53. — nu, men, emellertid, nu eon dagh . . . gik than
kristne mannin . . . j kirkiona KL 58. nw än nakar
spör hwi eller til hwars war herra skapadhe wärldina
tha finnas engin annar skiäl ther til wtan hans
godh-wili MB 1: 37. — för att tillfoga ett nytt led i ett
resonnemang el. en bevisning, särskildt för att inleda en sats
som innehåller en logisk undersats: nu. thry lagli äru
ect är kirkionna annat kesarens thridhia alinoghaus a)
thässin laghin scrifwas a dödhra diura skiunom än
annat lagh är aiidelikit hulkit ey scrifwas a dödhra
diura skinnom ... nw är huart eet lagh got oc skal
styras oc skipas til siälina helso ... nw j laghouien
som scrifwas a skin är oot ordh som six at faa nakat
. . . samuledh är aff audelicom rät Dir 2 : 204. alt
thot skapat är ok sik må hafva swa älla aunorledh,
til thon ända tliet är til skapat, thet torf hawa
sty-rilso . . . nu är mannen en aff them thingom swa
äru skapat, ok thy liawär gudh hanom giwit skäl ok
samwit, thöm han må sik medh styra til thet bästa
KS 2 (3, 2). skialik thing mäta sina gerning mz radh
oc wilia, oc skipa them hwilka lund oc i hwilkin tuna
thorn tliykker tilhöra ... nw är gudh aldra
skiälik-astor oc frälsastor, fore thy thörfte ban egh skapa
wärldina för än hau wille MB 1: 32. alt thz som til
är, thz är autiggia skapath eller skapare nw är
iingin skapare vtan gudh ensameii . . . tha iir alt
thz skapath som til är, vtan han siälfwor ib 34. —
för att inleda en sats som innehåller den
förutsättning under hvilken något föreskrifves skola ega rum:
nu. i lagstil. Jfr Bergqvist, Om den konditionala
satsfogningen i fornsvenskan s. 20. nu wäudis maune
sak till hwariähandä brwt thät hälzst äru, taks man,
bastäz, binds eller pinäs oforwniieu eigh bar ok
aa-takin . . . niisto ok liwit firi thon thät giordhe SD 4:
466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.).
nw war oxsen för stangull, oc hans herra waradhø oy
för oxsau . . . tha skal oxsen mz steen nidher brytas
MB 1: 336. nw är oxen för stangull, oc hans herra wisto
thz wäll, oc lät han lösan ganga . . . tha skal lians
herra giälda oxa foro oxa, oc tagha then dödha til
sik allaii oskiptan ib 337. nu sigiir salin negli . . .
þa haui vinin wald at witnä til salans SR i. nu
hvilikin man här kumbär ok bvrc wil warda, han
skal gina onä half mark til bvrägiälz ib 11. nu vithos
nokrom thetta och wardbor ey gripin widher furska
gerniiigh dyli mz siex mannom MEG (red. A) 55. nu
doblar man. enghen ma länger dobla än minnom
herra konungenom är budhit godha nath j hans
hcr-borgo ib. SR 43, 44, 46. MEG (red. AJ 54, (red.
BJ 59. EG 66. TB 73, 78, 79. SEG 111, 112 o. s. v. SO
16, 17, 18, 20 o. s. v. — i förening med en följande
vil-korskonj. el. annat ord sum kan inleda en vilkorssats.
nu iin [län saken gifs, jäfwcr oc rii[iis nokan af [lüm tolf
vrättä vild hawa med sik . . . oc gitär [lätt märkelikä
pröwätt oc fulkompnatt ill till oons tweggiä öller
|iriggiä, þa skulu þe oc egli flere vtt afsätiäs SJ) 5: 377
(1344, nyare afskr.). nu än frälsis man äller kona gyor
skipte äller köp mod þöm i skatskyldughuni jorþum
boando äru . . . mod þöm forskiälum at hwar skal
sitt agha, draghande swiklikä in til sik waar jngiäld;
hwa sum þolict gyor, är war fulder þyuwer ib. hvar
soin köpe jord eller säl, þa skal hon wingas: nu än
hon klaudas fori hanum, J>a tala ban til vinsins och
vinin til salans SR 1. nv liuar man röffuar til half
mark vardher ther til wnnen misthe liffuet MEG (red.
AJ 56. liv liuar som valdtagher qwinno . . . niisto
liiff ib. — i förening med en följ. tidskonj. nw tha
frokoster holdhiii iir tha skulu wär[k]mestara fölghia
honum a rastughu SO 16. BJ konj. då nu (jfr
Mnt. och Mht, nil), nw thenna förnämpdha proplietar
. . . haffdhcn hört thenna iomffrwnnas ordh . . .
wordho the mz henne mykyt glädhiandis i gudhi
Lg 3: 588. nw her ston kom hiit till finland, laag
hans folk med stor magt för aabo slott FM 144 (1502).
ib 199 (1504), 241 (1505), 331 (1507). BSII 4: 312 (1502),
314 (1502), 316 (1502), 5: 59 (1505), 114 (1506).
lllldlier, m. [lsl. hniiJr] stötesten, block, knubb.
läggia nwdli (ojfendiculumj fore blindan MB 1: (Cod.
BJ 561. lägger nwdh fore blindan ib.
milli, konj. L.
nntiiiii sot (nwminen-, nwmmens-), f.
lamhet. fördriffwer liwnimen seth PM Liv. moth nwmmens
sot LB 9: 114. Jfr nima.
nunna (nonna: -o KL 75. nynna: nynnona
Bir 3: 216), f. [/«/. nunna. Mlat. nonna] nunna,
nio-nacha hether liwunan Lf K 19. vigþ nunna Bu 183.
SD 5: 566 (1346). Bil 287, 380. KL 75. Bir 3: 216. Ber
165, 166, 167, 171, 174. Lf K 3, 9 o. s. v. — 111111110
kloster (nynno-), n. I lsl. nunnuklaustr]
nunnekloster. Bil 449. KL 67, 223, 298. Bir 2: 71. rysaberghc
nynnocloster SI) 1: 444 (öfvers.J. bygdhe ok eet nunno
kloster (kloster för nunnor) som thiäna vare frw
jnno lästa Bil 798. — iiiiiino kliidhaboiiadher
(dat. el. ack, -klädhabonadh Bir 3: 216.
-clädho-bonat Lg 3: 272), m. nunnedrägt. Bir 3: 216. Lg 3:
272. — nunno liverne (-lifwärne), ti.
nunnelef-nad. Ber 72. — 111111110 lovail, f. löfte som göres
af en nunna, jak skal . . . giälda thik nwnno lofwau
som är synda bätring Ber 169.
uut (noth GO 861; LB 7: 24. nyt MB 1: 220.
pl. nyther PM 7. nytir Bir 2: 195. nöter Al 8ii4.
nöther Lg 3: 280. nötir Bir 2: 195, 5: 91. nöthir
TB 78. nyttir Bir 2: 202. nötter RK 1: (Albr) s.
2u), f. [lsl. hnot] L. nöt. litith är vm een noth GO
861. stort som en noth LB 7: 24. af nutinno hulkra
skaal som wäxe ok vtuide sik Bir 1: 330. toma nytir
ib 2: 195. söta nötir ib. ib 202, 5: 91. TB 78. Al 8114.
RK 1: (Albr) s. 211. nakra suia fyrballa som andra
nyther PM 7. liöthor som kallas castanea Lg 3 : 280.
— koll. nötter, thor hittes först mandelträ root oc
wäxta mykith nyt (Cod. B: mykin nut 548J MB 1: 220.
— Jfr liasla-, val-niit. — 11 ut a kiiirue (notte
kärne), m. nötkärne. mz . . . notte kärne LB 3:
67. Jfr lilit kiäriie. — nuta skoglier, m. [Jfr
Isl. hnotskiigr] L. nötskog, skog af nötter bärande
trän el. buskar, hcot luza a hebrezco oc nuta skoghir
a smaalcnsco MB 1: (Cod. B) 548.
mit kiiirue (not kärüe) m. nötkärne. KL 24.
Jfr nuta kiiirne.
lllltskal (nothskal), /. nötskal, aff the giff
honum drikka . . . twå nothskala fwlla LB 9: 116.
ny, n. [lsl. ny] L. ny, nymåne, raaauen gör sin
iämlanga swa langan som cn manath, som halwor
hetir ny oc halwer nädha MB 1: 66. annor thera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
