Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nöghian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nögliian
136
növer
idh äptor waro nöyiö änders karsson BSH 5: 450
(i5ii). — Jfr at-, for-iiöghia.
llöglliail, f. tillfredsställelse, nöje. fan lians
wen-skap sigh til nöghian Mli 2: 257. Jfr atnöghian.
iiögliniiig, /. Jfr fornüghning.
nor, se nor.
nörre (nyrre. nordre: -a SD 3: 6o4 (132.1).
norre Bu 16; SI) l: 581 (1281, i ridim. af 1315); SJ
33 (1426); BSH 4: 197 (1495); -a RK 2 : 6071. 6085; -ä
SJ) 2 : 62 (1288); SJ 3 (1421); -O Bo 97; Bir 4: ss),
adj. lcomp. och nörrester (nörrierster), superi.
[Isl. norffri, nyríri. superi, norztr, nyristr] L. A)
komp. norre. af norre india Bu 16. i norro sidliomcn
Bo 97. SJ 3 (1421), 33 (1426). RK 2: 6071, 6082, 6085.
Bir 4: 85. MB 2: 21. — i ortnamn, in norro
hogiio-lykiu SD 1: 581 (1281, i ridim. fr. 1345). predia in
nørræstcu ib 730 (i vidim.fr. 1281). nyrræthægnæby
ib 2: 335 (1301). nyrraoos ib 636 (1310). iuxta uorræmalm
ib 62 (1288). ad plagam borealem, dictam nyrramalm ib
94 (1290). in nørdramalm ib 3: 604 (1323). a norra-malm
ib 16 (1311). in nørræ salabo ib 4: 509 (1336). in nørræ
girsæbo ib. i nörro alnienninxgatiinä ib 6: 158 (1350). the
i norrelanden boo BSII 4: 197 (1495). B) superi,
nordligast, fore nördersta gaardon j karies Ftl 5: 43
(1467). then nörresta steubod SJ 358 (1469). — Jfr
vilstre nörre, äfvensom nordlie, norjiaster.
llöt (nööt), n. [Isl. naut] L. nöt, nötkreatur, oxe
el. ko. ðrtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19.
gijlt nött sitlis firi tolf örä SI) 4: 465 (1335, nyare
afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.), 696 (1347,
gammal afskr.). BSH 1: 62 (1365), 63 (1365), 65 (1365),
196 (1387). hioggo þöm niþar som nöt Bu IG. nöteno
hörör at röta Bil 213. nöt biiliadho ib 534. läta for
otani nöt älla asna ib 767. oskiilik diwr, swa som äre
hors oc nöt MB 1: 110. fä eller nööt ib 393. 1. salt
grönt (för grön) nöth, c och L salt grön ffoor Fil
5: 237 (1524). — koll. nötboskap, staddom wi om thet
nöthet. som the soln boo i viborgx soken sculu giffua
foro thera iirffuidz lösn. ath thet scal wara xn öl-is
nöth och ey bätre SD 5: 696 (1347, gammal afskr.).
thz land war aff fetma söt aff myklo frukt ok mykitli
nöt Al 4048. — ss tillnamn, haraldus dictus noot SD 3:
704 (1326, nyare afskr.). johauni nøøt ib. — Jfr fä-,
gal-, liundaris-, lagh-, lagha-, märkar-,
liyt-ia-, ung-, ville-nöt. — nöta gallé, m. nötgalle,
gallé af nötkreatur. LB 3: 103. — Ilöta hÍOl’llll, f.
hjord af nötboskap. KL 17. — nöta lindh, f. [Jfr
Isl. nautshiià] nöthud. lv 278. — nöta ling, n. L.
fähus. Bir 3 : 229. Jfr lliitllUS. — llöta llä]ltlll’,
f. pl. L. — llöta karl, m. boskapsvaktare. haqwiiio
nøtækarl SD 5: 573 (1346). — llöta kiöt (-köt.
nötäkyot), n. nötkött, oxkött, halft annät pund salt
nötäkyot rökt SD 5: 637 (1347). gamalt nütaküt LB 1:
96. — llöta klöf, /. nötklöf. vij sagoni inga färs.ka
nötha klöff (icke det ringaste spår till färskt nötkött)
BSII 5: 186 (1507). — UÖtalagll, n. erläggande af
(skatt som utgår i) nötkreatur, göra war arlikin skatli
i nötalagb oc spannamala BSII 2: 237 (1425-29, samt.
qfskr.). — llöta lliyk (-mygh LB 7: 72), n. krea-
tursspillning. LB 1: 9G, 7: 72. — nöta thräkker,
m. = lliita luyk. LB 4 : 354. — nöts fal, n. [Isl.
natitsfall] slagtadt nötkreatur, nvtkropp. I. nüthz fal
1 ökt kötli Fil 5: 237 (1524).
llöt il (nöwte JlS/f 5: 367 (1509). pres. -ir. impf.
-te. part. pret. f. nöt LB 3: 58. H. nöt KL 17;
Ansg 207. nöth RK 1: 2738), v. [Isl. neyta] 1)
få, njuta, åtnjuta, blifva delaktig af. liten werma
han thor nötte RK 2: 2650. han . . . ther hwila
nöther ib 8719. nöta gudz wini hans likania KL 5.
ib 10, 17, 29. Bo 176. Ansg 207. Su 325. nütir
sacra-mentum ST 192. — njuta, förtära. thäskyns mat. eller
dryk matte wäl eti cristen man nöta licma at siin
MB 1: 145. nöter nakar cristin man thäskyns födho
eller dryk mz hedhnom mannom ib. j skulin ey
tliörf-wa äta öller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe ib 376.
ib 476, 479, 492. Bir 3: 191. 11K 1: 2738. LB 3: 58. —
njuta, bruka, förbruka, ban mil äuguledh ensamin thz
(0: godliz ok rikedoma) nöta ella liiuta KS 46 (118, 50).
wentom os ey mera af wärilzlikt godz, än wi liawom ok
uötom i wSrre skämtan ok glädhi ib 61 (151, 67). 2)
förtära, tära, nöta. dagh ok nat Ii som nöta mansins
lf] ff* (vita . . . quæ per horas diei et noctis . . .
con-sumitur) Bil 614. tha ma mit liik äldre nötas /I/ 10527.
natwrliker bite nöter blodhit oc liwith MB 1: 107. ib
126. jdliur klädhe nöttos ey ib 431. koperrogh nöther
död köth LB 8: 46. ib 3: 154. — llöta at, njuta
(godt) of, hafva (godt) af. kwnne han nöwte thette
mit scriffwilso och sin tienist göth at BSH 5: 367
(1509). — llöta np, förtära, medtaga, förstöra, tliiirlf
natwren hiälp at hon nötis ey op aff thäskyns bita
MB 1: 107. mirra nöther henne (onil vätska) op LB
4: 342. Jfr |l|| llöta. — llöta lit, förnöta. biitro
är ärlika döö ij kiiff än skamlika nöta wt sit liiff Al
3078. — Jfr fornöta, samt onötter,
liöte, H. Jfr iiiiguöte.
nöte, n. Jfr eþa-, faru-, niatu-, skip-,
|iinga-nöte.
nöteliker, adj. Jfr upnöteliker.
nöter, m. Jfr farunöter.
nöthus, n. L. fähus. GS 43 (1416). Jfr llöta
hus.
nötilse, n. pl. jfr upnötllse.
nötning, f. Jfr upnötning.
llötskin, ?(. nötskinn, säl horskin for nötskin SO 13.
ib 19. — llötskilis skor, m. sko af nötskinn. SO
19-lilit still (-stall), n. fähus, castrum hunals . . •
cum . . . odificijs. machinis et nøtstall SI) 3: 710
(1326).
növa (nögha MD (S) 303. superi, nögest BSH
4: 316 (1502)), adv. [Fdan. liøwæ, nøghe. Jfr Mnt.
11011-we, samt K. liauv, nauvt] med nöd, med möda, som
no-gast. mz liffuet fic han nöwa slippa RK 2: 1925. —
svårligen, knappt, näppeligen, troligen icke. thz skal nw
nögha skoe MD (S) 303. — superi, som nogast. sände
jacli wtaff ... al then spiisuitig i thet iioste som iacli
kan nögest halle garden med BSH 4: 316 (1502).
lliiver (ff nööff Lg 3: 567), adj. [Isl. ncefr]
rask, dugtig, oen jdheu ok nööff by Lg 3 : 567.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
