Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - obeqvämlika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»beqviimlika
139
obliþa
obeqvninlika (obeqwemliga BSll 5: 538 (i5U).
obeqwämlige), adv. \Mnt. uuhoqiicmclikcu]
otillbörligt. BSH 5: 538 (l5U). ath han obeqwämlige hade
beuist siig emot honom USB 24: 47 (1516).
obeqvüinliker (-qwämmeliker. «.
obeqwä-meliget. obequämeleghit), adj. l) olämplig,
oduglig, thet rwmit som clostrit nw vppa staar är
thorn alzstingis obequämeleghit ok onytta FH 2: 129
(1441). wardher han thor til obeqwämmelikare oc
o-gudhelikare Su 300. 2) otillbörlig, opassande, ath
oboqwänieligot ware, ath sadana romare kyrkes budh
skullo noger for argen widerfarcs BSH 5: 520 (1512).
oberadder (v-), p. adj. [Mnt. unberadon] ogift,
oförmäld, at 11 wn vppa thäii tiidh vherad oc vgift
bliuer FH 8: 5 (1414).
o beryktad hcr (-rychtadher. -röktadher
sea K 103; sa a 128. obory[k]tthet), p. adj. [Mnt.
unheruchtotj 1) icke förkunnad af ryktet,
obemärkt. kan idher verdogho nadh komma obory[k]tthet
|iij til uidh BSH 5: 112 (1506). 2) icke beryktad.
oboröktadhor för några odygd SGG 128. 3)
oberyktad, välkänd, tilbör thöm oberyclitadhe ok obesmyttadho
waro vppa syder SO 156. SGGK 103.
obesatadher (». obesaateth), p. adj. [Mnt.
unbesat] icke beslagtagen, mith godz . . . fore och
forsendo friith och obesaateth HSH 24 : 22 (1512).
obesedher (-seedher), adj. obesedd. bctagis
iny-ket thot obesooth är HSH 19: 133 (1506).
obeskattadher (-skaddadher), p. adj. 1)
icke beskattad, icke besvärad med skatt och tunga.
latlior then hielge kirke och henuis vndersater . . .
bliffua obehindrede och oheskaddat pa theris godz
FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). 2) icke utlöst.
alla fanga som i thenne twedrächt fångne äru och
obeskattade äru BtRK 112 (1436).
obeskedhelika (-ligha), adv. [Jfr Mnt. [-unbe-schedonlike]-] {+unbe-
schedonlike]+} oförståndigt, dumt. then gamble oc ouise
man teer sik swa obeschedhclika UB 214. ■—
obetänksamt, öfverdådigt, omåttligt, thäring til at hjelpa the
ther obeskcdhcligha forthära (pro juvando prodigo)
är fortappadh Ber 288. — otillbörligt, thwingar thu
thorn obeskedhelika ST 383.
obeskedhelikor (-skedhliker. -skedhelichin
(ack. sing. in.) VKR 2o), adj. [Jfr Mnt. [-unbescheden-lik]-] {+unbescheden-
lik]+} otillbörlig, aff idhre oboskedhlike twang ST 384.
at binda sik saman j ogudhlichom oc
oboskedheli-chom winskap VKR 19. ib 20.
obeskikkadher, p. adj. oberedd. somlike äru
alzs-tingis oräddo oc obeskikkadhe (näml. alt anamma
sakramentet) Su 293.
obesmittadlier (-smyttadher), p. adj. [Mnt.
unbesmittct] obesmiltad, fläckfri, ren. en aff them
allom är tliin wtliwalda duffua, fulkommen oc
obe-smittat Su 88. thz obesmittadha lamhet Lf K 74.
obo-rychtadhe ok obesmyttadhe . . . vppa syder SO 156.
haffwa ena obesmittada trofasthheth sinom öffworsta
PM 2.
obestaiul (-Stondh), n. skada, förtret,
ledsamhet, krångel, ther wil fülgie owilie oc obestånd
wt-aff BD 1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langebek). swa at
inte obestånd heller parlamente skulle kommo mollen
oss cllor wart folk HSH 18: 105 (1497). skullo thor
födis mykith obostondh och skadho vtaff ib 19: 69
(1504). BSH 5: 123 (1506), 178 (1507). om thet
obo-standh, som ber sten cristicrnson foretagit haffwer
mot ider oc ryget ib 558 (1516). sadanth obostaiulh
begynno ib. atb hans nad sadane obestånd aldclis
af-sotte wiil ib. FM 415 (1509), 416.
obestandelikliet (-ligheth), /. skadande,
fientlighet. roder syk fast tiil vern oc obestandclighoth
BSH 5: 558 (1516).
obestandogher (-igh. -ig), adj. skadlig, för
swadane obeständige begynnelse BSH 5: 486 (1511).
tagendis eder någon myströst eller nagcii obestandigh
doctingen fore FM 415 (1509).
obestridder, p. adj. icke bekämpad, utan strid.
kommo in j ispanien obestriddä (unbestreden) Va 21.
obetaladher (obitaladher: -an Bo 15), p. adj.
1) obetalt, ogulden, swa ath enkte äftor stondhor
obo-talat SD NS 1: 680 (1407). obetaladh gäldh Lg 3:
416. — obetalt, för hvilken betalning icke blifvit erlagd.
mwrgerningen är obotaladh PM lxvii. 2) som icke
får betalning, utan alt få betalning, kördho ban bort
obitaladhan Bo 15. 3) icke betalande, utan att
betala. går bort obetaladh TS 23.
obetöfradher? (?». vbetouert), p. adj. — n.
adv. utan dröjsmål, utan att söka undanflykter, utan
invändning t förnögia . . . hans fan myndon thenne
swmma peninga om jwla tiidh nestkomcnde vtan alla
rot-gangk liielperede ollor argelist vbetouert SJ 315 (1464).
obethvingadher, p. adj. icke tvingad, onöddha och
obetwingado SD 5: 212 (öfvers, fr. si. af 1400-talet).
obetliYiingin (vbetwungen), p. adj. [Jfr Mnt.
unbedwungeii] icke tvingad, onödd. fore the for:de til
hanom ogripne oc vbetwungen BSH 3: 59 (1453, samt.
qfskr.).
obetlläkter, p. adj. obetäckt. ST 532.
obethänkter, p. adj. oförmodad, oförutsedd,
liogh-oth obetänk th anfal SD 3: 413. HSH 20 : 31 (1506).
BS1I 5: 185 (1507).
oberaradher, p. adj. icke skyddad. Lg 3: 334.
obevarin (obeworin: -wornom SD NS 1: 444
(1405); -worna ib 448 (i4os, nyare afskr.). vbeworin:
-worna ib 493 (1405)), adj. [Mnt. unbeworen, [-unbe-waren]-] {+unbe-
waren]+} 1) oantastad, oomtvistad, till fritt
förfogande stäld. dömom wi . . . all thessa fonda godz
. . . ij geen til krunän vnder skat fri oc obowarin
SD NS 1: 417 (1405). ib 433 (1405). 2) otadlig, god,
gångbar, fore thyo marker i obewariia redho päuingha
SD NS 1: 234 (1403). ib 390 (1404), 444 (1405), 448 (1405,
nyare afskr.), 493 (1405).
obiþill (U- L.), p. adj. L. obedd, oombedd, jak tror
at tho giordoth alt obidno RK 1: 2369. MD (S) 277.
obilde, m. ? ff [Mnt. uubilde, ».] otillbörlighet,
otillbörligt beteende, tha marskon sporde then obilde
RK 2: 5746.
oblandadher, p. adj. oblandad, icke blandad, icke
bemängd. MB 1: 44. willo . . . gudh ... at the
släkt ware oblandath mz androm ib 187. the andelika
födhan skal . . . taghas oblandath mz witandis synd
ib 310, hon (glädjen) är oblandat mz sorgh oc mz
grat MP 1: 29.
Obliþa, f. [Isl. libliSa] ovänlighet, förbittring,
förtrytelse. sagþe til hans mz obliþo KL 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
