- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
140

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - obliþe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

obliþe

140

obryteliker

obliþe (oblidhi Bir 4: (Dikt) 238. vbliþe), /.

ogunst, vrede, at to (loin sina obli[io Bir 4: (Avi) 180,
skyla fore guzs vbliþc ib 181. ib 2: 251, 4: (Dikt) 238.
Fr 2439.

obliþer, adj. [75/. iíbli5r] 1) oblid, ogunst ig,
oviintig. guz niojier tcþes hanom wreþ ok obli[) Bu
27. vilin ij iniiii frugha ey vara oblidlin tha vil iak
göra thz ij mik bidhia Iv 1190. RK 1: 761. — med
dal. warin mik ey oblide RK l: 3710. BK 196. —
bister, dyster, swft som opta, then som sandr win är,
ban tee oblit anlite KS 21 (51, 22). 2) sorgsen,
bedröfvad, lindor thorn mykith oblidhare (tristes), än
the waro wane at wara MB l: 235. for hwi ärin ij
swa mykith oblidhe Iv 1071. jak gör ä nokon
lott-ugha oblid RK 1: 305. ib 521, 715. oblit änlito MB
2: 287. — Jfr ofblidlier.

oblygdher, adj. som icke behöfver blygas, utan
skam. oblyghdhor (Bil oblygher 643) liwa Lg (Cod, C)
1030.

oblygdlllika, adv. utan blygsel, utan att blygas.
gaa tho til altarit oblygdlika (impudenter) Bir 1:
149.

oblyghelika (obliughlika KL 19.
obliughi-lica MP 1: 141. obliwghlika Ber 176.
oblyug-lika Bir 1: 161, 292), adv. utan blygsel, utan att
blygas, atirkallar diärflica. oskäluando ok oblygholica
(iuverecunda) sin alra kärasta Bo 93. han gar
obly-ghelica (impudice) oc oräddelica til mit altara Bir 3:
91. ib 1: 161, 292, 2: 68. KL 19. MP 1: 141. Ber 176.
oblyghelikor, adj. oblyg, oblygholik laath ST 394.
oblyglielikliet, /. oblyghet, skändlighet, til
skör-limnadz lusta oblyghelikhet MP 2: 188.

oblyglier (obliugher: -e Bir 1: 164; -um KL
si. oblyuger: -are Bir i: na. oblywger:
o-blywg ib 3: 101. 7i. obliwkt Ber 30. gen. n.
O-bliwktz ib), adj. [AT. ubljug] 1) oblyg,
oförskämd. seo oppa hona diärflica mz oblygbom öghom
Bo loo. aldra oblyghasta folk som ängin skal wyrdha
gainblan eller warkunna vngom MB 1: 429. äru the
obliughe swa som almänningis qvinnor Bir 1: 164.
hans ordli oc oblygho athäue ib 2: 7S. ib 1: 113,
2: 137, 3: 101. Ber 30. — oanständig, fabuleradho
... aff fanytom ok obliughum thingom KL 81. 2)
som icke behöfver blygas, utan skam. jak hafuir swa
mz mannum lifuat at iak thor oblygher lifua Bil 643.
3) djärf, modig, raska häladba ok oblyghe RK 1:
103. ib 4034. oblyger (otrauir) till kamp Di 75. —
Jfr ofblygher.

oblygllhet (oblywghet), f. oblyghet, skamlöshet.
näpstlösan är . . . oblywghetonna rooth LfK 111.
oboitl, p. adj. L.
oborghajier, p. adj. L.
oborin, se oburin.

obotelika, adv. eg. obotligt, ohjälpligt; ovilkorligt,
oryggligt, ffran hwilkom tho skulu sik aff allom wilia
fulkomplika oc obotolika (irremediabiliter) franskilia
Bir 4: 67.

oboteliker (obotelig BSH 4 : 282 (i5oi). /.
obo-telichin. ack. m. obothe[li]kin BSH 3: 175 (1466).
oboteliken), adj, [AT. ubotlog] obotlig, obotelichiu
wauschelicheot VKR 26. som obotoliken krankdom
ha|fwa PM Lxvii. at iak matte samman skriffua oc sätya

. . . min obotelika skadha Su 44. FM 59 (1457). BSII
3: 175 (1466), 4: 282 (1501). Jfr oboteliker.
obrigþor, p. adj. L.
obroaþer, p. adj. L.

obrilliuill, p. adj. [lsl. librunniun] obrunnen. RK 1:
1349, 1804. at lians gaardh matte staa i lriidh
obrunnen Lg 3 : 382.

obrutill, p. adj. [lsl. librotinn] L. obruten, till
förgylthe skiöldh står her obrwlin Di 230. eot broff
. . . obrutit SD KS 1: 30 (1401).

obrutlika (-licha. vbrutlika SD 5: 376 (1344,
nyare afskr.). obrotlika MD 502. obl’otliga SD
3: 414. obruttelika ib KS 1: 172 (1402, gammal
afskr.). obrottelige SO 33. obrotelig RK 3: (Till.
om Chr. II, red. B) 6214. obrottligail SD 3: 415.
obrvtzlecha ib 5 : 230 (öfvers, fr. si. af \m-talel).
obrotzlecha ib 211 (öfvers, fr. si. af 1400-talet).
Vbrutzsliga BSH 5: 545 (1515)), adv. L. 1)
obrottsligt, utan att bryta mot, utan öfverträdelse, alla
förnämpdä articulos vbrutlika halda SD 5: 376 (1344,
nyare afskr.). henne (klosterregeln) obrutlicha liaalda
VKR 7. SO 33. RK 3: (Till. om Chr. Il, red. B)
6214. SD 3: 414, 415, 5: 211 (tfvers. fr. si. af
1400-talet), 230 (öfvers, fr. si. af 1400-talet), KS 1: 172 (1402,
gammal afskr.). BSII 5: 545 (1515). 2) oskyldigt,
oförskyldt? thot likado biscop kiitil illa, thet hans
erkebiscop oc freudo sodant homot obrotlika bonde MD
502. — Jfr obrytelika.

obrutliker (u- L. w- SD KS 1:6ss (1407).
obrut-likin BSII 1: 132 (1371). /. obrutliken SD KS 1:
443 (1405). n. obrutliket ib 466 (1405). wbrutlighet
ib 539 (1406). obrutzlikit ib 451 (hos), obrwsligit
BSII 5: 530 (1513). ack. m. obrutlikan. obrotlichan
BSII 2: 46 (1397)), adj. L. 1) obrottslig, som icke
brytes, orubblig, skal ä thessin dagh stauda
obrut-likin BSII 1: 132 (1371). hwilken doom wi . . .
stad-fiistom . . . obrutlikan stadhughan oc fastan at bliwa
ib 2: 40 (1396). ib 42 (1396), 46 (1397). iak . . . källllis
mik hafwa gaugith . . . ena sämio, som obrutliken
skal wara SD KS 1: 443 (1405). thetta lofuom vi . . .
herra thord bonda oc hans arfuom obrutzlikit at halda
ib 451 (1405). ib 466 (1405). thetta lowar jac . . .
wbrutlighet at halla ib 539 (1406). thosso for:da
arti-culgp til bindhor jac mik . . . fasta oc stadhugha oc
obrutlika at halla honom oc hans arfwoin ib 562 (1406).
ib 688 (1407). BSH 1: 133 (l37l), 5 : 530 (1513). 2)
oskyldig, fri från brott, mik wita alle obrutliko (för
-an) wara A! 1257. — Jfr obryteliker.
obrygd ha o. s. v., se upbrygdlia o. s. v.
obrytelika (obryteliga Lg 3: 553; LfK 247.
obryteligan SO 164; obröteliig RK 3: (Till. om
Chr. Il, red. A) 6214), adv. L. = obrutlika 1. naar
the loffua sik roglona oc sina closters lypt obrytelika
widhorgüma Bir 4: 68. thessa reghlo obrytelica baalla
VKR 10. huilkcns lagh oc budhordh, himel oc jordh
oc alt thz i thorn är, obrytelika halla IfK 86. Lg 3:
553. LfK 247. SO 164. RK 3: (Till. om Chr. II, red.
A) 6214.

obryteliker (obryteliken Su 136; PM 41. /.
obrytelikin Su 257. n. obrytelikit ib 337.
obryt-liket SD KS 2: 191 (1409). vbrythaligtt FM 59
(1457). obrötelicht BSII 4 : 36 (1474). ack. m. V-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free