Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - oforrätter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öförrätter
147
ofortliänkter
öförrätter (öförrätter), m. oförrätt, hwilken i
wara omhoto göre wara sändebud eller gille swäu
omak eller oförrätt TS 25.
oforsakadher, v. adj. icke bunden ijenom aftal?
vile vy wara oforsakat ther vili saa längo wy halfua
warit til orda i arbogho medh swerigcs radh oc
me-negho swergis inbyggcro, huad thorn täkkis i tosso
ärende BSll 4: 3 (1471, samt. afskr.).
oforsedlier (-sedder: -sedda Su 253; -seddan
ib 24i; -sedde ib 245), p. adj. 1) oförutsedd,
oväntad. bradhir düdliir oc oforsedhir (improvisus) Bir ’2:
26. Su 244, 253, 431. — af oforsedho, nförutsedt,
oväntadt. jak . . . skal koma thorn aff oforsedho
(impro-risus) Bir 2: 306. vm thik händir at falla j synd for
othol iilhi aff oforsedho (ex improviso) ib 3: 62. Ber
204. — Jfr oforesedher. 2) som icke ser sig för,
oförberedd, aff hcskasta dödhin förekom]me fllästo
|i||lias oforseddo (indispositi) Su 245.
oforskattadher, p. adj. icke beskattad, tha
bliff-uon i oforskattot oc oforgesto HK 2: 3833.
oforskuldad]ier (-skylladher), p. adj. — af
oforskuldadho, uförskyldt. liwi nakrom händir ond tliing
swasom alf oforskylladho (non merentibus) Bir 2: 317.
oforskuldaiide (-skyllande), p. adj. — af
oforskuldando, oförsky/dt. hwi händir mangom ond
thiug aff oforskyllande (non merentibus) Bir 2: 314.
oforstlllld (oförstand), n. oförstånd. MD 419.
oforstaildill (-stonden), p. adj. oförståndig, är
ulmogen ganske oforstonden BSll 5: 520 (1512).
oforsuiiiadlier (oförswmader L.
oforsym-ader L. f. oforsymat DD 3: 242 (1508, orig.). n.
offorsymmet FM 585 (1513)), adj. [Äldre Dan.
uior-somuiot. Mnt. unvorsumet] L. oförkränkt, icke lidande
intrång, at domkirkan skal skadhalöss oc oforsumat a
minna wegna i thosse mato hliwa SD NS 1: 563 (1406).
kronan wari innan sin rot oforsumaUi ib 2: 166 (1409).
stadzsins rett offorsumadh SO 22. stadsens rett
oforsumat ib. ib 25, 26, 30, 31, 52 o. s. v. oforsuinadhe
konungs aadhronuo V All 24: 323 (1154). saa then
gudz-tyonsth oc syälarykt oheiiedrath och oforsymat, til
ewigh tydh, stondha ok blyffwa skal DD 3: 242 (1508,
orig.). — n. adv. oförtöfvadt. hwad theris ytherligore
handelingh och vodhertaal varetli haffuer . . . twiler
oss inthe vti at the iw osparligo delo met edher
lierre-döme offorsymmet FM 585 (1513).
oforsUlllllllde, p. adj. oförsumlig, ifrig, wardh
daghlika idhkoükiti ok oforsumande j allo godho JP 32.
oforsuillill, adj. icke försumlig, nitisk, thot cdorth
hostho och gagn är, wil jak ware offorswnien til wothe
och ramo j alle motthor FM 192 (1504).
oforsyu, f. oförsigtighet. Bir 3: 378.
oforsökter (oförsökter. vförsöktir ST 383),
p. adj. oerfaren, oprifvad. nogro skroddere som äre
offoriiumstige oc offorsökthe (inperiti et inexperti) SO
121. som wiiglio oc o försökte ärw Su 71. ib 112, 117,
175. ST 383. MD (S) 240.
ofortoghadhor (n. ofortoget FM 501 (1510).
offortoget ib 218 (1505). vfortoget ib 501 (1510).
wfortöget ib. vfortaget), p. adj. [Mnt. [-unvorto-get]-] {+unvorto-
get]+} — n. adv. iförtifvadt. ij lostor öl wil jag
vfortaget sondo eder ower FM 215 (1504). ib 218 (1505), 501
(1510).
ofortolladlier, p. adj. — re. adv. utan att erlägga
tull. BSll 5 : 539 (1514).
(»förtärd her (oför-), p. adj. icke förtärd, icke
förbrukad, thot jac lathor qwart och oförtärt iir elfther
niyna dödli SJ 258 (1457).
ofortöfdlier (oför-), p. adj. — ». adv.
qförtöf-vadt, snart, ville ofürtüfft variidli hos eders
licrre-dömo BSll 5: 404 (1510).
ofortöllika (oförtövleke BSll 5: 301 (lsos).
wfortöfflige ib 283 (1508)), adv. oförtöfvadt. BSH
5 : 283 (1508), 301 (1508).
ofortüfradher («. offortöffret FM 177 (1504).
oförtöffrat. offörtöffrat. uförtöfradh.
ofor-töffueretli. oförtöfweret. oförtöffueret llSH
80: 52 (1506)), p. adj. färdig? at lian reda är
ofor-töffrad (troligen förderfvad läsart; textlids. har rodhe
oc oforfäradhir bil) ST (Cod. Asc.) 561. — n. adv.
1) oförtöfvadt. kongon ... är oförtöfweret förmodcndes
i skären BSll 4: 320 (1502). ath folket kwnno komme
oförtöffrat liiit nidh ib 5: 141 (1507). at thetta skedde
medh thet aldra första, offörtöffrat, wtan alla ilan ib
177 (1507). FM 177 (1504). iacli varder ofortöffuoretb
skyllde mik offuer till finlandh igen I1SU 19: 162 (1506).
ib 20 : 52 (1506). 2) utan inskränkning. latha them
uförtöfradh liiutha thera lagh BtRK 96 (1435, orig.).
ofortðvadlicr (». ofortöuet. oförtöffwat.
o-förtöffuat. offortoffuit. wfortöffuit), p. adj. —
n. adv. oförtöfvadt, snart, äpther mik skal opp gaa
oförtöffwat eth oförgangliket lyws Lg 3: 5S8. SD 5: 212
(öfvers, fr. si. af 1400-talet), atj oförtöffuat houale
oder hiiiget op FM 175 (1504). thot lian skuldo konie
til idor hcrredöm offortoffuit uiot skatten ib 520 (1511).
ib 435 (1509). skyudor thetta mit budli ofortöuet mod
ider skriffvilse til mik igen BSll 5 : 209 (t507). bywdcr
mik ther om wfortöffuit ighen ib 242 (1508).
ofortlliäuter, p. adj. utan att hafva förtjenat, som
icke förtjenat el. förskyllat. gör han tz (missjirmar
sin yrkesbroders hustru) . . . henne ofortienta (utan
att hon förskyllat det) SO 113. — at oforthiäiito,
oförtjent. som gud mic . . . vnt lianer ... at oforthiänto
SD NS 2 : 86 (1409).
oforthäukter (oförtänkter. vforthänkter:
-o Ansg 199. oforethänkter: -thänkt Gr (Cod.
D) 354), p. adj. 1) som icke förut betänkt, som
icke förut betänker, obetänksam, godli gerning görs
stundom mz oskällike akt ok oforthäiiktom
(indelibe-rato) hugh Bir 3: 180. ib 318. 2) icke väntande,
oförberedd, fik [han] see oförtänkter hälga qwinnona
wndher änlitet Lg 3: 408. kombir dödhin owir them
bradhelika ofortänkta oc illa redda Su 232.
oförtänkt-om hcdhningoin (utan att hedningarne väntade det)
MB 2 : 233. 3) icke förut betänkt, förhastad, vm
hon . , . liakat oförtänkt ordh taladho VKR xvui.
— af oforthäiikto, obetänkt, i förhastande, koinbcr
thz (yttrandet) i lians mwn, aff oförtänkto Lf K 12.
4) oförmodad, af oforthänkto, oförmodadt. Ansg 199.
Lg 3: 126. — at oforthänkto, oförmodadt, frygdhas
oc glädhias af sälikhet som honom hawir hänt at
oforthänkto Gr 263. — re. adv. 1) oförmodadt. Gr
(Cod. D) 354. Lg 3 : 463. 2) utan alt tänka,
förhastadt. sloo han mz siu pilagrims staff oförtänkt en
thera Lg 3 : 692.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
