Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - omanger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oiiiaiiger
161
oiiiisthiiiiktcr
ganzlika nöd Ii lös halda ne omanadan SD NS 1: 446
(1405).
oiiianger, se ofmanger.
oiiianlika (-leka Su inn. -ligha Gers Frest 31.
omannelika RK l: 37«. o manneliga MB 2:
-il"), adv. [/.?/. liinannliga] på ett sätt som är
menniskan ovärdigt, omenskligt, skamligt, synd nk last skadha
ok skaam begingn the . . . omannelika RK 1: 37G1.
ther slogos o manneliga vnghc oe gamhle, qwinnor
oc tlioris barn oc vngha iomfrwr MB 2: 203. Su 190.
kiinngen hafilhc omanlika (unbillichen nw!
unbeschei-ilen) giorth ST 330. fara omanligha mz honom Gers
Frest 3i.
omatilikor ( n. omanlikt omanlikit Bir i:
121. nck.f. omannolica Gr 315), adj. [/.«/. limannligr]
en menniska ovärdig, omensktig, förkastlig, föraktlig,
dålig, for idhra omannolica or ohörlica grymolikhet
Gr 315. flya thot ogudhlikt nk omanlikt iir KS 14 (34,
15). ib 17 (44. 1!)). hwat ey iir thz ohöuislikit ok
omanlikit (åhominahile) Bir 1: 121. ib 117. thu iist
onianlikaro (abominabilior) iin iudane ib 124. inütto
mannolika omanlicom Bil 887. tu skalf, (lya ofmykin
nk ofoghclikan låtr, t.y at. ban gör man otikkan ok i
sidhom omanlikan KS 24 (60, 26).
oinata (vmata Bu 414. omatta ST 37a. vmatto
Bil 212. omatana SD NS 2: 110 (unn)), adv. [Jfr
Mnt. iinmatc, unmaten] öfvermåttan, vmata länge Bu
411. oinata skön ST 418. Bil 212. Ir 4332. Fr 1877. SD
NS 2: 110 (1409). ST 379, 527.
oinatelika (omattelika Bir 1: iss; Lf K ic4.
omatteligha Gers Frest Ini.), adv. [Fnor.
limàtu-liga. Mnt. iinmätliken] omättligt, öfvermåttan, ban vii
hafwa al thingh omattelika ök oslcälika Bir l: 183.
hwlkin som oinatelika älska sin win Ber 48. Lf K 164.
Gers Frest Ini.
omatelikor (». omatelikit. omattelikit), adj.
onuittUg. omattelikit swalgli (immoderata gula) Bir
1: 80. cankirlnat oc omatelikit löghe ib 5: 82.
omatiiis (-ena MB i: is4; Lg loos. vmatins
ib 343), adv. [Jfr Isl. limiittans] öfvermåttan,
bränn-ando är thit ordli gudh vmatins Lg 343. omatens illa
MB 1: 184. ib 49. Lg 1008.
oiniltlelika (omillelica Gr 293), adv. [hl. [-ü-mildliga]-] {+ü-
mildliga]+} 1) omildt, grymt, hulka i swa omillelica
drapin Gr 293. MB 2: 217. 2) ogudaktigt, gudlöst.
som länge oc omildelika liffwa Su 235.
Olllilllelikhet., f. ogudnktighet. Ber 155.
oiniltler (omiller MB 2: 293. omillir Mr 1:4«;
Bir 3: 446. f. Omild Ber 170. n. omilt ib 3. ack. m.
omildan MP I: 244; Ber 189. dat, m. omildom MP
1: 245. pl. nom. m. omilde Bil 863. dat. omildom Lg
516; Ber 191, 211. omillom Bo 238; Lg 546. gen.
0-milda Ber 4. omilla Bir 2: 124. best. form nom. m.
omilde KL 289; MP I: 245. ack. f. omildo KL 14.
dat. »II. omilda MP 1: 245; Lg 546. pl. nom. m.
O-mildo Bo 182. komp. omillare Bir l: 113. superi,
best. form nom. m. omillaate Bo 18l), adj. [lsl.
ihnildr] 1) omild, grym. 011 omilder herra MB 1:
288. omillare (immitiores) än the som ban korsfiisto
Bir 1: 113. thw väst, omiskundsambir ok omillir vidh
thina vndirdana ib 3 : 446. — med dat. allom omiller
MB 2: 293. 2) ogudaktig, gudlös, samvetslös, ond.
Ordbok II.
som röuare oe omillaste (impiissimns) ransnian Bo
181. the omildo hyfdhingane ib 1S2. at ban thöm (o:
arrin) omillom (reprobis) mannom a dnniadaghi tee
ib 238. omild iättan skal ey fwlkoinnas Ber 170. Bil
863. KL 14. 289. MP 1: 46, 244, 245. Bir 2: 124. Lg 516.
Ber 3, 4, 155. 189, 191, 211.
oniililhet (omilhet MP 2: 77, 124; Bir 3: isi;
-hctin ib 188. omylhet BSII 5: 435 (iså), -ir),/.
[Fdan. uniildhod] 1) omildliet, grymhet, then oriit oc
0 mildhet som them war giort til förcnno MB 2 : 309.
ib 291. BSII 5 : 435 (1511). 2) ogudaktighet. ondska,
synd. omilhotin (impietas) vaxso otaliea Bir 3: 188. ib
187. MP 1: 245, 2 : 77, 124. Ber 1S9. — pl. wi
widliir-kiinnomps wara omildhotir MP 2 : 290.
omiune (omijnno llSll 20: 9s (1507). omynne.
omyne BtFH I: 176 (1.107), 237 (1.106). vminnc), n.
[lsl. liminnij 1) mädh ominne, utan (någons) goda
minne el. tillåtelse, ga|f han siigh fra honum medh
omynno BSII 5: 581 (1517). som mz ominne
dierf-wes fara fra sin hosbonde SO 162. BtFH 1: 176 (1507),
234 (1510), 237 (1506). SO 21, 159. PM 24. It K 3: (sista
forts.) 5614. HSII 20 : 98 (1507). 2) missförstånd,
o-sämja. vm . .. skilnadh, missthykkio oc vminne Bill K 31
(1358, o rig.). 3) något hvartill man ej kan minnas
maken, ovanligt ting, ovanlig händelse, (jfr N. uminnq).
hwa ma slikto minne mona Iv 4231. — oitiillllis lliifdh,
f. urminnes häfd. at thcssc godz waro gamwl krono
godz alf ominncs häfdh BSII 2: 63 (1399). swa at, thor
är ominnis hä|fd wppa komiii SD NS 1: 136 (1402). ib
2: 131 (1409), 199 (l409), 210 (1409). ohäffdis mill var
kommit (/rol. för ominnis häffd var konimin; nämt.
å fyra örtugland jord i Kronstä i Lislnene socken i
Uppland) Urk. fr. 1422 (enl. meddelande af
Bibliotekarien C. G. Styffe), jfr nrminiiis lliifdh.
ominiielikor (pl. nom. ». omynneliken SD NS
2: 228 (1409)), adj. som faller ur minnet, som faller i
glömska, al the worlzlikcn thing, som hor i werldinne
hanteras eller göras, tho ära glöinskelikeu ök framdeles
1 werldinne omynneliken SD NS 2: 228 (1409).
OluillllOgllCr, adj. [Isl. liminnigr] icke
ihågkommande, glömsk (af), med gen. ominnogh gndhz god ha
g&rninga Ber 22s.
omisbnn (omiskund Bo 159; Ansg is9), /.
o-barmhertighet. Bo 159. Ansg 189.
omiskuiiuclika (omiskundelica), adv.
obarm-h er tigt. Ansg 251.
omiskunsamber (omiskundsambir Bir 3: 446.
pl. nom. »1. omiakunsamme MP i: 209.
omys-kunsamme Gr (Cod. D) 382. best. form. ting. dat.
ib. omiskunsama MP l: 209), adj. obarmhertig.
MP 1: 209. Bir 3: 446. Gr (Cod. D) 382.
omiskiiiisaitilika (omiskundsamlica Bir 3:
139, 216. omiskwndhsamlika Lg 3 : 646), adv.
obarmhertig!. Bir 1: 268, 3: 139, 216. Su 39. Lg 3: 646.
omisklllisamliker, adj. obarmhertig. Lg 3: 646.
omisthiinkcliker (». vmisthänckelight Fil
8: 4 (1414)), adj. icke. gifvande anledning till
misstanke. eet opot piirkincns breff vraghet. oc vscrapet oc j
alle mailii vfalsketh oc vmisthänckelight Fil 8: 4 (1414).
Olllisthiillktcr, p. adj. icke misstänkt, icke.
gifvande anledning till misstanke, tliätta offter scriffna
breffs ludh ordli fran ordhe mädh helo nk lialdno in-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
