- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
194

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

pahalda

2: Cxxvn (1442;; se vidare vnder fàr|l 5. 4) ss
omskrifning aj" gen. för att beteckna någut ss eJt annat
föremåls del el. tillhörighet: på. swa stora som hoffwudh
pa en man Al 8115. S) för att beteckna det med
afseende hvarpå ett förhållande eger rum: med hänseende
till. med afseende på, på. mesta skadhen pa hans folk
nionde tha skoe RK 3: (sista forts.) 5394. thet stora oaar
hor war pa fodher i aar och en dels pa kornith medh
BSII 5 : 347 (1509?). FM 606 (1513). 6) för aU
beteckna grunden hvarpå något beror: på. grundas
wen-skap pa lustokt got MD (S) 293. han skipadhc honum
at goma fangana pa sina weyna MB 1: 234. taka
pän-inga til liins pa (mot säkerhet af) then delen ,j
skip-eno PM xi. iak haffuer ligat paa myn egen pwngh
och botärningh FM 443 (i509). pa hennes vänlek (för
hennes skönhets skull t) syndä Lg 3: 552. II. med
ack. 1) vid rumsbestämningar fur att uttrycka en
rörelse till ett föremål: upp på, på. drogh honum
pa land At 504. han gik pa bärgit paa hwilkit moyses
oc vpfoor MB 2 : 283. pa en scrifft, lät thu them sätta
It K 2; 5614. 2) för att uttrycka riktning: på, åt.
slog fwlfast pä både hende RK 3: (sistu forts.)
4848. 3) vid tidsbestämningar: a) på, efter, skwlu
te ätlia kollar hals. och icke dricka pa honum LB
7: 246. b) efter, näst efter? daghen paa sancti
mattias dagli RK 3 : 3967. 4) för att beteckna del
föremål mot hvilket i fentlig syftning en handling
företages el. mot hvilket ett fientligt förhållande eger
rum: mot, på. at marghe fughla mz wäpntø baud
komo tlyghande pa hans land Al 66. rusadho ionathas
oc hans män pa them farlüst MB 2 : 246. the swonske
pa the däner hårdeliga gingo RK 3: (sista forts.)
4839. stoor liwgg wij pa the däner vtgåffue ib 4851.
på rydzseland hiülth fwlth örliig oc krij ib 4928.
thet . . . oärlige mordet som niels i widoltth . . .
och jens i karlsshult bedroffue och giordo poo . . .
ber hans aagesön BSII 4: 158 (i493). pa edher äre
och skiülmärko talandes ib 5: 176 (1507), liwgher pa
swenin MB 1: 234. vart ban wredher pa alt thz
folkit ib 2: 146. 5) för att beteckna det föremål
hvarpå en handling el. ett förhållande syftar: a)
på. the thänkto paa theris brodhers . . . dodh MB
2: 246. tröstandis paa gudz mildhet ib 303. på thz tog
iag en ring aff gull att iag skulle altiid ther till
ware liwll till festhningh faå aff biscopens haml RK
1: (Yngre red. af LRK) s. 282. — pa tliät at, på
det att. pa thz at (ut) achyor skuli ey oss swa swika,
lärom trüsteliga vp a bärghin MB 2: 153. ib 156, 213,
303. Lg 3: 553. FM 431 (l5o9). pa thz at gudz tieuist
scal formeras ock forökyas SO loi. — pa thät, d. s.
på thz iag skulle och nådclige styra antwardades
meg en konwngx spira RK 1: (Yngre red. af LRK)
s. 283. ib 3: (sista forts.) 4404, 5176, 5248, 5594. b)
på, för, till. hiit komma pa nokon skadha eller ürlyg
j jdher land Va 23. konungen hor jn drngha moth
war vilia pa allas wara scadlia It K 2: 5441. paa
marskens skada aldrey wara (söka marskens skada)
ib 7015. ib 8134, 8337, 8774. ära liema paa thoras bestå
MD (S) 251. wilde hwargen pa thera wersta wara It K
2: 8480. c) på, om. eardinala breff pa af|lat Lg 3 : 570.
skal mik thet ingen beuisa offuer med sanuingh, ad
jak haffuer aiinet talet pa edher en som mik bordhe

tala pa en erligh god man BSII 5: 500 (1512). ejnghen
ma . . . sinä hesta eller vapn bort dobla, eingheu ok
pa höghre gield än som huar bär redho med sik til
leeks MEG (red. A) 55. 6) för aU beteckna en
handlings ändamål: jiå, för. thz ban gaff, gaff han
alt pa werldz rosning Pa (Tung) 27. MD (S) 293.
Lg 932. 7) » af caktnn på, i väntan på, på. wart
falantiu sätter j tornet pa sin rät Va 17. som hiit
ärä kompnä pa äuintyr ib 42. the som folya
gard-enom pa sina eghna lykko oc äwentyr i ürlügith
PM 37. 8) för att beteckna sätt el. dyl.: på. pa
swensko LB 5 : 293. 9) för att beteckna vigt el.
innehåll: ]>å, om. en sked poa trij lodh DD 3: 233
(1493, orig.). eth skep paa xxx lester HSII 20: 247
(1508). 10) på, med fara för. giür hor naghor
annat, hann giiiri thett på sinn hals och wppå sinn
eginn retth SI) KS 1: 290 (1403, nyare of skr.). 11)
vid bedyranden och eder el. högtidliga uppmaningar: på,
vid. om jak ey hadhe welkoradh mik . . . paa myn
äre och cristelige thro, ath bliffwa i marken medh
them BSII 5 : 370 (1509). ib 347 (1509?), 545 (1515).
thz siger iach idlier pa mina rätta tro och ärä Va
23. ib 49. PM 34. bedio vij eder alle oc formane paa
thet menige beste at i ingen tro setfhe til swadanue
vräng sogner BSII 4: 189 (1495, samt. afskr.).
tiilkräff-uor iach tiig pa then tro tieniste tw mich tiilsaglh
haffuer HSII 19: lo2 (1505). bedio wij . . . och hügelige
paa ider radz edh formana ib 20: 256 (1508). — Jfr
bak-, iii-, thiir-pa, äfvensom a, ponen.

pabiutilia (paa-), r. påbjuda, bjuda, befalla.
thot wor kiire herrii . . . mod breff och synä
embetsmän paa bwdith haffuer HSII 19 : 70 (1505). Jfr
biiulha pa.

pabuittliu, p. adj. 1) påbunden, vidhäftad,
vidhäftande? draghor thz wathnith wth aff saarom järn
äller trä pa bwndith LB 9: 103. 2) påbuden, ålagd.
är oss . . . pa bundet (för pa budet?.) at wij ingelunde
måge at kome tiil . . . stokholm 1ISII 18: 126 (1497).

paddil, /. [/»/. padda. Mnt. padde] padda, orma
oc paddo Pa 17. ib 22. KL 110, 111. Bir 2: 9, 3: 136.
ST 52, 275. Jfr iordlipadda. — paddosten, m.

paddsten, sten som troddes finnas i paddans hufvud. Jfr
S. A. Forsius, Minerographia s. 178 f. samt IJ.
Har-pestr. s. 147 (det som yttras om stenen UOSetll). viium
annulum aureum cum vno paddosten SD 4 : 710 (1340?).

padikta, v. pådikta, haffuer nagen annat oss med
osanningh pa dictat HSII 22: 54 (1491 ?).

padlia, f. [Jfr Sv. dial. pade, >/».] kappa? drogh
oppa sik ena padhu, som han (eremiten) haffdo sauimau
bwudit aff palm qwistom Su 152.

pafughl (pafoghl), m. [lsl. pàfugl. Jfr Lat.
pavo] påfågel, hulke som sik thynga mz klädhoui
swa som . . . pafoghlin mz fiädhrom Bir 3: 201.
iw-noni offren i pafughla tam Al 6822. ib 7574.

pafüra (paa-), v. påföra, tillfoga, är . . .
saa-dana obotelig skada stadzins menighet paafürdher i
folig tid BSII 4 : 282 (1501).

pagiiilda (paa-), v. gälla, angå. likerwiss som
thet mik siolff paa gwlle BSII 5: 305 (15O8).

palialda (pa holla), v. bruka, använda? haffdhe
wij then dell, wij pa holla skullom, thet skulle iuthe
skadha BSII 5: 13 (1504).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free