Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - portsystir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
portsystir
212
predika
portsystir, f. lcluslersyster som tjenstgör såsom
portvakterska. Bir 5: 95.
porttalan (poort talan), /. prat i ]iorten.
o-skäliken poort talan Bir 5: 130.
portvarl>er, m. öfver en port såsom försvarsverk
anbragt tomt en stapar alclar cristen stor ok startar
mz hundrat) portvarpom (portas; Bil op muradher
mz hundrada portuäriom 1020J Bu 508.
port varia? /..’ = portvarþer. Bil 1020.
posavalk (pasavalk), ». L. — posavalks öl
(pasavalks-), ». L.
posi (posse: -a LB 7: 56, 207, 325. pusi), m.
[Isl. posi; jfr Isl. puss] påse. en fatök quinna bap
a väghenom en pera füra sin pusa (sacculum). han tok
pusan ok förþe Bu 173. i fatigha konu pusa GO 532.
the glömde bade säk oc posa RK 2 : 6201. widlier sit
bälte bar han altidh en storan pusa medh päningom
Ansg 247. haff een iirlik posa full ther ij hundradha
öra gull FI 1178. lät thz j en pusa LB 2: 71. lat
thz j en annan posa ib. ib 7: 23, 56, 155, 207, 325.
pOSSCS (possess), fi [Lat. possessio] besittning,
besittningsrätt, wi ... anamadom husith oc posscss
pà wastena clostersens wägna . . . wndor myndoga
notarii instrumenth PM LXI.
poster, m. [Mnt. post. Lat. postis] post,
fönsterpost. the (fönstren) skulu haffua qwämmelika formaa
j länkdinne oc ekke wtan ena aliu j breddinuo mällan
postanna Bir 5: 45.
postulera (postolera. -adher), ». [Lat. [-postu-larc]-] {+postu-
larc]+} begära, kalla (till kyrkligt ämbete någon som för
att. erhålla det behöfver dispens från ett kanoniskt
hinder). til biscop war han postolerath MD 502.
potapauna, /. [AV. dial. pottepanna. Jfr I), potte
og pande] upphofsman, tillslällare. ther är [-erkebi-sk[op]on-] {+erkebi-
sk[op]on+} och mester heurich . . . pothapanna til BSll
5: 93 (1506).
potta (pwtta: -O LB 7 : 250, 313; se vidare
lerpotta. putta: -or ib 310),/. [Fdan. potte. Jfr
Isl. pottr. Mnt. pot, put. Fr. pot] 1) lergryta.
stöt lagiu aff polleye oc werina i potto LB 7: 199.
2) ss måttsbestämning: pott (ett sär sk. i Danmark
nyttjadt mått; jfr Falkman, Om mått ocli vigt 1: 282,
287). siwdh tz i ena potto vatn LB 7: 222. siwd tz
saman i twå potthor vatn ib 227. ib 250, 307, 310, 311.
312, 313. — Jfr lerpotta.
potter? (ack. potll RK 1: 3634. poot ib 2917),
111.f [ hl. pyttr. Mnt. put, putte. Lat. puteus] grop,
brunn, afgrund, löön taker han i helwitis poot RK
1: 2917. ther liidre sithia i beluitis potll ib 3634.
prakka, v. [Ar. prakka. Jfr Mnt. prachereu]
besvära, plåga, oroat prejai ath the ligghya ok prakke
thorn daglike BSH 5: 301 (1508).
prakticera, v. [Mnt. practicëren] praktisera, uttfva
läkarekonsten, thetta mäghin j bätre siolfwe besinna
än nu är sakt första i bürghin praeticera LB 3: 178.
prain (praam. prom. pl. -ar. -er), m.i [hl.
prámr. Mnt. pråm] pråm. täkta praama och andra
baatha leetli hau wäl reedha RK 3: 277. at göre myn
pråm och flere skiip redo BSll 5: 173 (1507). thet
promen er komnion til Hots ib 255 (150S). ib 272 (1508).
twå woro fortechte pramä HSH 20: 180 (1507). tesso
11 fortecthä praamer ib 1S2 (1507).
pramfarmlter, m, pråmlast. coiicedimus eis . . .
duos pramfarmæ de lignis dictis eldibraud SD 3: 24
(1311). confero duos pramfarma de dødhvidh id est
eldibrand ib 27 (1311).
prainperau, fi [Jfr Mnt. prampören, r.] dän. guy.
sa myken pramperan the haffua mz basswnor bomber
oc monga pipa RK 2 : 9252.
prailg, m.t [Mnt. prank, -gos] strid, satte sik
til prång oc kiiff MD 389. begynne prång RK 2:
2794.
prång, m.f [Jfr Mnt. prank, -gos, prat]
utprång-laiiile, försäljning, en partt som ncdlier satthor er paa
prangh HSH 24: 59 (1516). Jfr forprang.
]H ang, /. [Mnt. prango] Jfr lliista prång,
pranga, ti. Jfr utpranga.
pratigare, m. | Mnt. pranger] grälmakare,
orostiftare. TS 20.
prebenda (pràbenda), fi. [Mnt. prebende. Miot.
præbonda] 1) daglig portion af lifsmedel som
utdelas i ett kloster, magho the äta ... alf tho
pro-beudo som abbatissan them foreseer Bir 4: loo. engin
sende andre aff sinne prebendo äller proueiito ib 5:
136. Jfr VKR 3; Bir 5: 32. 2) underhåll
anslaget åt en kanik, prebende, lata fasta . . . siäx öresland
iord . . . vnder hälgä kors prebendo i streuginäs
dom-kirkio, thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht
vppe balder, oc swa hans epter komandom som the
prebendo sculo hawa til äwerdeligo ägho SD KS 1: 23 (1401,
gammal afskr.). ib 77 (1401;, 295 (1403), 296 (1403) o. s. v.
kondis fore os . . . margit ... sik wara herra yesmars,
soui borghare war i lybeko oc sancti martins altare
fuuderadhe i stokholms byokirkio, rätta systerdotter
dotter, oc framledbis gaff hon . . . horra häminge
. . . allan sin rät ther hon häfde til the prebeiidono
ib 27 (1401). hafwer saalt . . . vnder ena prebenda i
vpsala domkirkio,. thou hedherliken herre agher, herre
benkt hakanson, kanoker i the sainv for:de vpsala
domkirkio, x solidos landh jordh ib 55 (1401). ib 56.
är saucti sigfridj prebende lööss her widh wor
dom-kirkie FU 7: 67 (1505). kan han icke häden fraan
prebendeii wara som noget gagn wil vtaff henne haffua
ib. FM 274 (1506). ey tarffwas göra nokot prästagäl
aff tesse hwseno äller präbendo l’M Lxni. — Jfr
proventa. — prebendo gardlter (prebende
gaarder), m. prebendegård, till prebende anslagen
gård (i stad), twert ower fran sancte birgittes
prebende gaard BYH 1: 287 (1512).
prebendat, m. prebendeinnehafvare. hor iüns oek
prebendat i vpsala HSH 20 : 31 (1506). SJ 130 (1444).
predika (prädika),/. [Jfr N. preika] jiredikan.
Genom pl. af detta ord ersattes pl. af predikan. 1)
= predikan 1. tre prädikor TK 274. 2) =
predikan 2. swa dano månge edrc prediker HSH 18:
98 (1497).
predika (prädika Bir 4: 26, 27; Ansg 191.
prä-diea Bu 138, 397; Ansg 191; -aþe Bu 7, 138, 154,
186; -aþo ib 150. pres. -ar. impf. -a])e. part. pret. n.
-at Lg 3: 42o), ti. [Ist. predika. Lat. prædicare] 1)
predika, huar biscopar scal haua tua präste ok pro
diäkna när sik pa ban prädica Bu 397. tliua (näml.
lärjungar) satte ban ther nidher at predika Bil 163.
ib 791. som til koorss tiidelige nma gliange predike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
