Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pur
222
pynta
119, 424, 435, 4: 141, 154. Su 121. BSH 5: 502 (1512).
thin time är stunter suasom en punctir Bir 2: 186.
ib 207. huar stund ok hwar punctir ib 3: 115. al
när-uarcnde thing ok framfarin ok komaskolande ära j
gudhi suasom een punctir älla öghnablik ib 419. huart
eth niinwtura, huar puncter aff alla the stundrena
thäs langa timans Su 333. ib 100, 132, 336. j yttarsta
lifsins punct Bir 3: 447. i ytarsta punctenom ib 2:
112. MP 1: 83. thz är nw mz ider pa then yterstä
punkt Va 8. i dözsins punct KL 357. Bir 2: 277. Lg
3: 661. Su 233, 335. thetta är . . . pröffwilsinna pwucter
ib 198.
pur, adj. [Mnt. pür. Lat. purus] 1) ren,
oblandad. pwrth silff SD 5 : 208 (öfvers, i hds. fr. si. af
1400-talet), ib 211. kan man vtkastha w ]iffweno tz
som smälth är, ffor en man tagir in annan matli,
swa ath ey skal saman hlandes pwrt och opwrth LB
7: 81. Jfr opur. 2) blott, varande ss andra,
vanlig, the trodho han vara puran man (purum
ho-minem) Bo 69. ib 49. engin pwr människia kan them
räkna ST 199. holdas aff allom for pura fatiga Lg
3: 549.
purgaz (purgasz LB 7: 315, 316, 317. purgas
ib 89, 329. purgazie ib 97. purgatia ib 179),/.?
[Lat. purgatio] purgerande el. afförande medel, taga
. . . een purgasz LB 7: 315. tage sig purgasz . . .
som gör lösn ib 316. ib 89, 97, 179, 317. giffwa samma
purgas ton man tz behöffwcr ib 329.
purgera (-at), v. [Jfr Mnt. purgèren. Lat. [-pur-gare]-] {+pur-
gare]+} — purgera sik, skaffa sig afföring. purgera
sig . . . med yrter oc dryk som göra lösen LB 7:
313. nar han haffuir sa purgerat sig ib.
purlöker (-lööker), m. [Mnt. porlök. Lat. porrum]
purjolök, allium porrum Lin. porrus purlögher LB 6:
284. porrus purlöök ib 7: 137. porrus är pwrlök ib 2:
33. stampar man purlöök medh wiin ib 7: 137. taga
purlöök, med blad knoppar oc hwffwd ib 271. ib 2: 34,
35, 3: 3, 52, 5: 82, 7: 59, 138, 179, 276. — pUl’lÖkS fl’Ö
(purlökx-), n. purjolöksfrö. LB 7: 137. — purlöks
llOYUdh (-hoffwidh), n. purjolökens blomhufvud el.
blomvippa? sywdhcr man purlöks hoffwidh LB 2: 33.
— purlöks os (purlökx oss LB 7: 138.
pur-löökx OSS ib 137), n. purjolökssaft, dekokt af
purjolök. LB 7: 137, 138. Jfr purlök OS.
purlök os (-oss), «. = purlöks os. LB 7: 198.
purpur, m.f = purpure. röth blodh klart som
purpur LB 5: 293.
purpure, m. [lsl. purpuri. Lat. purpura] purpur,
purpurtyg. j syno pawlune hwilkit alt war aff purpura
oc gullo MB 2: 163. hans manti) aff pwrpura oc silke
ib 193. — pl. ]iurpurkläder. lät andronicum wt föra
aff purpurom MB 2: 291 (kan föras till purpur).
— purpura kliidlie, n. purpurkläde, klädesplagg af
purpur, föra ban i purpnra klädhe Bo 181. leddon
wt for pylatum oc alt folkit swa mz thornkrononne
oc purpura klädheno ib 195. Su 451. Di 26. — stycke
purpurtyg. saa hon eth skönasta purpura clädhe . . .
oc bödh ther aff göra sik klädhe, kapo ällar kiortil
Lg 3: 185. — Jfr purpur kliidlie. — purpura
stykke, n. stycke purpurtyg. Lg 3: 185.
purpur klädhe, n. purpurkläde, klädesplagg af
purpur. MP 1: 153, 2: 17. Jfr purpura klädhe.
pusi, se pOSÍ.
pusin, p. adj. [y. pusen. Sv. dial. pusen] svullen.
for pwsna been LB 6: 106.
pusta (-ar), v. [Mnt. pQsten] pusta, blåsa,
dyäfif-wllen pwstar i askona starkligha nogh PM lxv.
pusta (-aþe), v. [Jfr lsl. püstra] slå med
handen. pustajio greuan Bu 514. han pustadhc sik siälwir
KL 372. pusta thera kinben Bil 106. pusta han vidh
kinbenin Bo 181. ib 189. Jfr kinpusta.
puster (puuster: puust MEG (red. A) 53, 54.
pl. -ar. -ir), m. [lsl. pdstr] L. slag med handen, i
sht i ansigtet, örfil, gaf hanom pust (in maxillam
percussit) Bu 182. Bil 124. SO 206. gafwo hanom puste
ok slagh MP 2: 17. gaf kesarinno pust uiþ änne Bu
419. slo cristoforum pust ib 499. MEG (red. A) 54,
(red. B) 58. huilkin som androm siar pusth SO 142.
ib 111, 149. ban fik en pust wiid sina kin HK 1: 2109.
lät hana fast kusca mz pustom (alapis) Bu 511.
a-minnas tho . . . slagh ok pwsta . . . som han tolde
MP 1: 115. the slogho mik a halsen mz pustom ok
slaghom (alapis et percussionibus) Su 401. KL 304.
Bir 2 : 243, 250. MEG (red. A) 53. SO 99. BtFH 1:
140 (1507), 267 (i508). Jfr kin-, niiva-puster.
puta, /. Jfr grundputa. — puto majier,
m. L.
pntra (-adhe), v. [./V. putra] puttra, sjuda, koka
upp, ss bubblor uppstiga, op w honom (brunnen)
put-radho älla opsudhu manga siäla sua thiokka som andra
gnistor Pa 18.
pntz (pwtzs: pwtzsenom LfK 235. pudz.
pudhz. puz. puzs. pws, se skarnputz. pl. -ir?),
m. [Mnt. putz. Franska puits. Prov. potz. Lat. [-pu-teus]-] {+pu-
teus]+} L. brunn, särsk. djup brunn, äfven afgrund.
faldir j diupan pudz MP 1: 305. ey thy sidhir skin
solin j sins klarhetz skinj at ban fallir j diwpan
pwdz (præcipitium) Bir 1: 332. golfwit är alt
vp-grafwit j diupa grafwa suasom diupaste puzse (ad
modum puteorum profundissimorum; möjl. år dock
puzse på grund af följande rel. med predikat i sing.
att fatta ss sing., i hvilket fall en särskild nom.
putze skulle uppställas) ther änkte grund hauir ib 2: 90.
ST 361. hälwitis pudz KL 121. i dywpasta hälffuittes
grwndlösan pwdz Su 128. — brunn med smutsigt vatten,
gyttjepuss. syntis suasom krypa aff enom suartom pudz
j myklo myrke (de tenebroso lacu et luto) Bir 3: 136.
vidh thänna puzin (puteum; strax förut: een myrkir
brundir ok oren) stodho two män ib 149. ib 150. Ber
95. LfK 235. — bildl. jak . . . fiöld ... i fula lustans
pudhz Ber 193. dragh mik wp af syndinna pudhz ii.
— Jfr skarn-, thräk-putz samt potter.
pymniitia, f. ett slags växt. smaa gröna örthir,
som är pädersilia, vngh kirwiil, pymmitia, lactuca
oc andra tolka yrther LB 7: 179.
pyndaro, se pundare.
pynta (pijntha. -adher), v. [A’. pynta] 1)
ställa i ordning, edre byssor och värgiä haffwcr han
pyntthet och fliith j en godh motthe FM 455 (1510).
2) ställa på bästa sätt? ath the thet skula fly
procurera pyntha FH 3: 67 (1445). — pynta til,
ställa i ordning, tillpynta, at pynthe tho senger till
HSH 21: 7 (1498). — ställa i ordning, utrusta, kan
jach ffaa thet skep, som jach kan merkie edor gad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
