Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - qvartera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvartera
228
qvljia
qwarteer minna ib. ib 9 (1423) o. s. v. syw kwarter
minne än sextii a]ua BSII 3: 190 (1468). eth kwartor
minne än sextii alna ib. ix stenglier, en alin oc j
quarter jordh SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.).
ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter ib
(med ’lfi. på de två sistn. ställena jfr alill 4). <—
fjärdedels stop, qvarter, eth quarter viiu LB 7: 159.
— (?) eth quartore aff treakiilse ib 177. — fjärdedels
skålpund? han skal taglia halyrt ij quintin, mirre i
quintin, i quarter siprizo röthir, galigo, ingefäre och
laffwerbär, hwarth thera ith quintin LB 7: 178. 2)
qvart (på tärning), den sida på en till tämingspel
begagnad tärning hvilken har fyra prickar, them faller
fast secs j liwart kast sink quarter ther liest MD 395.
qvartära, v. [Mnt. quarteren] fyrdela. ss
döds-strajf. loot han qwarthore nnlns hock, päder smed och
så flere HK 1: (Till till LRK) s. 253. ib 3: (Ytterl.
till. om Chr. II) s. 234.
(pasta (-adher), v. [Mnt. questen] piska med
qvast i bad. man skal sakthclica vardha värmer och
icke strax quastlia LB 7: 175. — i allmh. piska, the
wordo sa qwastad a thera rompa RK 2: 8987.
(|Vastbadh, n. bad i hvilket den badande piskas
med qvast. bild!, ther monde knutt posse tlieni itt
ondt quastbad . . . tillredhe RK 1: (Till. till LRK)
s. 241. Jfr qvasta badh.
<1 väster, m. [Jfr Mnt. qucst, quast. N. kvost,
kvast] L. qvist, then wälloktande quisten ällar
qwast-en Lg 3: 172. — qvast, sopqvast, swa som een skärper
qwaster droghos wth aat golfuet Lf K 256. flndher
han tz husit wel sopat mz qwast JP 128. ib 132. —
badqvast, qvast hvarmed en badande piskas, bildl.
mardi gaffwo a them hetan qwast (ansatte dem hårdt)
Al 8870. — gissel, plågoris, hunger ok thürst är
liardhar qwast Al 1808. the waro äldre foro tliolik
qwast ib 3940. — ss tillnamn, magno dicto quast SD
2: io6 (1291). — Jfr blomster-, flughu-,
so|io-qvaster, äfvensom qväster, qvister. — qvasta
badli (kwasthe-), n. = qvastbadli. bildl. ath
wii kwndhe giffwa honum ok hanss eth kwasthe badh
BSH 5: 577 (1517).
qvater? adj. [Mnt. quiit] ond, elak, stygg, oth
qwat kiff Lf K 141.
qvaver, adj. [JV. kvav] qväf. quaf eller osuiinogh
lucht T K 269.
qvekia (qwäkia, se vidherqvekia. qwäkya.
kwäka, se vidherqvekia. -ir, -te), v. [Isl. kveikja.
Jfr Mnt. queken] 1) upplifva. röra oc qwäkya
lich-ameu tiil ath styrkya then inwertis verman LB 7:
184. 2) upplifva genom baddning el. gnidning, badda,
bestryka, gnida, om the (de sjuke) quekis mz henne
(mynta) LB 8: 50. iin thz (o: manz anbudh) quekis
ther mz (fenkålsrot kokt med vin) oc bakas ib 3: 120.
ib 2 : 36, 3: 123. — qvekia villll, vederqvicka, lians
kerlogh drogli 4 qwekte tik vidh MD 65. Jfr
vidherqvekia.
qvesa, f. [lsl. kveisa] L. hlemma, varblåsa? ä
kärir hwar sina queso GO 1053. — böld, bulnad, for
qweso eller andra eoter blemor driik först treakilso
binth siidan rödan silkistraadh strukuan med treakilse
offwan for bölden LB 7: 324. for man qweso. tha tag
ena örth som heter yres . . . ther skal man taga
rothena aff och torka hona wäl oc stöta oc giffwa
månne dricka som quesa haffuer ib 3. sempertina är
god for queso ib. — fulslag? for qweso stryk
treak-ylse om kryng ledhen, swa flyr hon i annatli led, gör
ther samwledis til thes hon komber mellan lydamotben,
lath henne ther bolna wth LB 7: 159. the samma yrth
(ilragoncia) dräpor niadka j månne ok fordriffuer
queso ib 2: 59. — vagel? haffwer man qweso i ögon
LB 7: 4. — Jfr qvisa. — qveso värker, m. värk
af bölder, af böld värkande ställe? hona (örten
hundtunga) skal man . . . läggia wppa queso wärk LB 7:
4. — qveso yrt (qwesa- LB 7: 163), /. =
qves-yrt. LB 7: 163 , 267, 290.
qvesyrt, /. [Fdan. qvesyrt] qresurt, solanum
du/ca-mara Lin.? sanguisorba ofßcinalis Lin.? LB 1: 98, 8: 44.
([Vidh? (blott i rimslut), m.? sorg, oro, ängslan.
Iv (Cod B, C) 345, (Cod. B, D) 3452. tha löste han
snart all sin qiiiilh ib (Cod. B) s. 223.
qviþa (-ir, -de), v. [/a/, kviia] 1) vara
orolig, bekymras, frukta, hui rä[ies þu sua dighart älla
qui[ie Bu 18. quide huat hanom wrþo tel auzsuara ib
20. ba]i han eigli qui[ia vm fät första ib. rikar iirwþar
ok qui|ier at häghpa ib 153. quidh äldre ath ey skal
wänt huuudh vardha om sidhir LB 5: 82. thu sörghir
ok quidhir af thy Bir 1: 394. om twoiigh monde
tho bodlia quidlia RK 3: 1427. ij thörfuiin ey for hänne
qwidha (vara rädd för henne, frukta henne) Iv 5318.
Al 5200. halp mik tha iak storlika qwidde ib 368. RK
1: (sfgn) s. 176. 2) qvida, klaga, jämra sig. quiddo
sarlika Su 388. bündher togho tha allo quidha RK 2:
3916. 3) beklaga! sörja, sörja öfver! konungens
oferil han litet quidde RK 2: 3333.
qvi]ia, f. *Jfr oqvijiaþer.
qviþa (qwiidha A! 1004; -O ib 1S58. Flere af
de i det följ. anf. ställena hafva i obl. kasus -a, -e
och kunna föras till ett qviþe, »’.),/• [lsl. kvitfa. Jfr
Isl. kviíi, ?».] 1) sorg, oro, ängslan, fruktan, af
uaku ok quiþo ok räzl ärw[ie (Jör ok arwþoj Bu 153.
hafdlio . . . förgätit alla sorgh oc quidho Bo 156.
siiil-inna . .. ängxla oc quidha ib 186. mz store qwidlio oc
räddogha MB 2: 410. swa manga sorghe ok älskogha
quidho (in amore dolores) Su 386. konungen liaffdo
qwido oc sorgh huru han skulden thädhan fauga RK
1: 1061. latin fara alla qwidho FI 838. här aff wäxer
landzsins qwidha Al 72. fik marsken quida RK 2:
6429. ib 6436. hwath är idher nu til qwidho Iv 1070.
lösa alla thiua qwidha ib 3636. ib 3452, 3668. lifua
for vtan mödho ok qwidho ib 5718. ij komin ey thädhan
for vtan qwidha ib 345. ib 1055. Fr 116. RK 2 : 6628,
6655. hwilkiii konung thordhe stridha mz egipto folk
vtan qwidha Al 1728. ib 3276. waro ekke vtan qwidha
ib 4862. han hafdhe foro them starka qwiidha ib 1004.
RK 2: 2982. baro the for tik quidha ib 4705. ib 6061.
2) sorg, förtret, skada, alexandor gör marghom qwiidho
ok qwant Al 1858. göra marsken quida RK 2: 6083.
3) klagan, jämmer, gik bort mz mykin qwidha Iv
959. iak hördhe idhra qwidho MB 1: 393. — Jfr
liiiirta qvidha. — qvidho fulder, adj. full af
oro el. fruktan, rädt hiärta oc qwidhofult MB 1:
430. — qvidho lös (quide-), adj. utan sorg. gladher
oc qwidholös MB 1: 354. — n. adv. 1) ulan
fruktan. the diwr skilias qwidho löst FI 1078. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
