- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
229

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - qvidhbolde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qvidlibolde 229 qvindilmässa

utan bekymmer el. besvär, lätt. i faen thz oy sa
q uidelost RK 2 : 3403.

(jYÍdllbolde, m. böld i buken, widh quid boldha
LB 3: 172. [vidher] quidboldho (får -a) ib 2: 9.

qvidhdrngh (qwid drag. quiddrag AS 136;
LB 2: 68), n. [lsl. kviddrag] kolik! dricker man
kynnil med glöd wiin, ta dwgor hon for bwkwerk eller
qwid drag LB 7: 352. — qvickdrag. nästläkedom i AS
136. LB 2: 68.

qviþer (quiidher. quidder: -in Bir 1: 31.
qwedher: qwedh LB 7: 66. quedher: -en LfK
231; -enom ib 230. -ar), m. [Isl. kviffr] L. 1)
ven-ter, buk, måge. han wiste ey ncktcrgalunna hafua dyran
sten ok dyghran j quidi Bil 613. ban baiit mik ... mina
föter vnder hästins qwidh Fr 1147. thera quidhir skal
oy vpfyllas Bir 1: 17. for ath quidren trötmar och
sweller LB 2: 9. thz är got fore bolin quidh ib 4:
351. foro lüsan quidh ib 353. blöther hardhan qwidh
ib 2: 35. Bir 1; 31, 2: 95. Gr 287. Ber 84. MB 2: 76,
348, 349. LfK 52. LB 3 : 74, 75, 7: 2, 66. Jfr Svalfl-,
traill-qvidher. 2) uterus, qved, lifmodtr. säla
äru ofructsamlica oc the quiidha som äkko föddo Bo
198. iak war j iomfrvnna quid Bir 1: 4. ib 14, 2: 156,
3: 137, 279. Ml’ 1: 93. VKR 11, 65. VNB 1. Lg 265.
LfK 230, 231. MB 2: 122, 301. war . . . haffuandis j
qwidhen ib 351. komber wth dötli barn aff qwidh LB 2:
35. Jfr modhor qvidher. — qviþa fnlder, adj. L.
qvidllia, v. = qviþa 1. insperare, kuidhia GU 6.
qvidhia (pres. qwidher MD (S) 293), v. [hl.
kviffja] förmena, af hålla (någon från något), thz wille
konungen honom qwidhia MD (S) 212. — vägra, neka,
afslå. tha ban wil hafua skal jak quidia MD (S)
276. boo som qwidher thz hans weil mz retta torffwer
widher ib 293.

qvidlirnili, m. diarré, fore quid runa LB 3: 169.
qvidllSOt, /. [hl. kvijsott] magsjukdom. LB 2: 62.
qvidhul (kwidh wi), f. ull under ett fårs buk.
gardli kona skal klyppa kwidh wi ok ey bogli vi
GO 24.

qvidhviirker, m. [hl. kviivorkr] bukvärk,
magplågor. fore . . . quidhwärk LB 3: 168. ib 2: 56.
qyigrind (quiggrind. quiþgrind), /. L.
qviglia, /. [hl. kviga] L. qviga. offra ena quigliu
gudhi MB 1: (Cod. B) 509. Lg 311. — qvigho
kal-ver, m. [hl. kvfgukalfr] qvigkalf. offradho rödhan
qwigho kalif MB 1: 501.
qvighandi, ». L.

(|vik, n. [Mnt. quek, quik] boskap, födha wart
qwik oc fänadh MB 2: 54.
qvikande (kuikändis), p. adj.! L.
qvikfii, 11. L.

qvikket, f. (dock gen. med art. qwikhetzsons LfK
274J lifaktighet. är ok potencia vegetatiua,
qwikhetz-sens krafft j hulka sielen liknas arboribus träom ok
plantorn hulke j sik hafua ena qvikhot til at blomstras
växa ok frukt aff sik födliä LfK 274.
qviki, m. L.

qvikker (qviker L. kviker L. kwik lv 2052.
quiker: -u SD KS 1: 291 (i403). qwekker: qwekth

LB 9: 113; qwekt ib 2: 67), adj. [lsl. kvikr] L.
1) lefvande, jätte them ... sik skola thöm bätre
wara dödher en quikkir til akallan Bil 798. han vare

tha häldre dödhor än kwik lv 2052. han är bådo
liffuandc oc quik MD 15. hänne grafua qwikka ij
iordh FI 1732. Bil S76. FI 196, 257, 412, 832. lv 5322,
5612. Al 3971, 5228, 6410. LB 5: 82, 7: 12, 72. Lg 3:
253. swa lnarga M [1000] menniskior . . . äre mörde och
dräpnc och ägrepa kiffuenapa nykyrkio och jäskis äro
grymmeliga . . . vpbrändhe swa ath thor ingthe ble|f
qwikt igen Fil 6 : 367 (1495, gammal afskr.). behalda
alla thera bopänynga i quiku ok dödho SD KS 1: 291
(1403). 2) liflig, büriado lieiina siäl j allom sinom
krafftom wardba aldra fulkompliknsta qwik oc stark
til at see höra oc tala oc känna the thing som
ando-likin äru Bir 4: 4. tolkit hiärta swa qwikt oc
kiir-likxfult Su 12. 3) rörlig, lägger thw j thetta
första wathnith . . . wphöyth qwikselff tha görs thz
atlier strax qwekth mz lithlom wärnia LB 9: 113. tak
qwekt sylffuer (qvicksilfver) ib 2: 67. Jfr qviksilf.

(|Vikna (qwekna, se vidherqvikna. qväkna,
se vidherqvikna), v. qvickna, få lif. läggir sik
. . . owir äggin til thes som vngane quikna Bir 1:
299. — återkomma titi lif, åter lefva upp. the . . .
qvikna ok opnyäs til nyyä ok större pvnor LfK 230. —
varda lefvande, upplifvas, ther til at thetta
wälsig-nadha nampnit j nakro måtto qwikne oc infästis j
cristna manna hiärta Su 372. — (|vikna ater,
återkomma till lif få nytt lif. äptir thro daglia oc en
haluan quiknom vi atir KL 415. MB 2: 407. — Jfr
vidherqvikna.

qviknadher (ark. -at), m. lifaktighet, lifskraft.
sagho lijf oc quiknat i barnet som til förenne war
wisseliga döt Lg 3: 359.

qviksilf (qwikselff LB 9: 113. qwekselff PM
xxxv, xi.T, xLiii. qwik silffwer LB 7: 308.
qwik-silffwer ib 321. qwekselffver: -selffwrit PM
XLiii), n. [A’nui’. kviksilfr. Jfr Mitt. quiksulver,
quok-sulver. Jfr äfven Mlat. argentum vivuui]
qvicksilfver. LB 7 : 308, 321, 9: 113. PM xxxv, xli, xliii.
Jfr qvikker 3. — qviksilfs stykke, n. stycke
qvicksilfver, tw quik silfs stykke (frusta argenti vivi)
Bir 1: 379.

qviktiund (-tiond VML II Kr 6: 5. -tiand),

f. och m. (Ansg 245; jfr qviktiunde, wi.), L.
qvick-tionde. allan thou quiktiand (decimas animalium), som
han skuldo hafua kring om alt sitt biskopsdöme, lot
ban skipta medh fatigho folke Ansg 245.
qviktiunde, m. L.

qvild, f. [.Sfo. dial. kvill] källa (till en flod), i
ortnamn, i nizär quild VGL IV 10. or nizärquild ib. i
dumniiquild ib. or dumnärquild ib.
qvildua (qvindla. qvilla), v. L.
qvillde, n. [Isl. kvendi] L. 1) koll. qvinnor.
mz . . . wänasta quinde Bil 726. här vmuändiu sik til
quindit (mulieres) Bo 223. monncnc wiixto niargho oc
qwiudith i wärldinne MB 1: 166. ib 189, 193, 228, 299,
417, 421, 433. hebreiska konor äro klokare än annatli
qwinde ib 276. then tima dagx ther qwindo gik (Cod.
A qwinnor ganga 203) wt äptcr watn ib (Cod. B) 547.
2) qvinna, gulringa som qwindo plägha liawa i örom
MB 1: 204. ther som israels sona qwinde föddo barn
ib 276.

qvindiliuiissa, qviudilsniässa, se kyndilmiissa,
kyndilsinässa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free