- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
234

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - qvämelikhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qväinelikhet

284

qvärnsten

nokor quämelikare (congruentior) matta Su 399. gifwa
hanne quämelikit rwm at vndfly oloflikit dyocleciani
hionalagh Gr 383. han findir ey . . . quämclicau tima
til at hämpnas Bir 2: 129. ib 1: 253. VKR 33. i
viss-om oc quämelicom tima Bo 161. tw (trå ling) androm
än quämelicare (ännu lämpligare el. bättre än de
andra) ib 144. man sa ther margh qwämelik thing Fr
3056. at wi maghom fa miscund oc finna nadh aff
honom j quämelike (opportuna) hielp MP 1: 37. lagh
skulu . . . wara . . . qwämelik (lämpade el.
afpassade) äpte godhom ok gamblom sidhwiiniom KS 67
(166, 74). huxa . . . vm thz är hänom quämelikt ok
skadhalöst, thy lik ting giua thöm thz bedhas, ok än
h&nom se quäuielikt som bedhes tylikt ting af suå
månne tiggia ib 34 (88, 37). äpte þy honu (för honum)
är kuämelkit Bir 4: (Avt) 179. MB 1: 136. MEQ (red.
A) 56, (red. B) 60. EG 64. thz är ey . . .
quämelikit til thz som han wil Bir 1: 229. thz som . . .
quämelikit är at matha ok tämpra likamannm mädhir
ib 144. — lämplig, passande, tillbörlig, ey thykke mik
quemlikt wara at swa wän mö . . . thror a
cors-fästan gudh Bil 541. Su 396. — Jfr be-,
o-qvänie-liker.

qväiuelikhet (quämelieheet VKR 33.
qwäm-melighet), /. [Mnt. quemelicheit] f. 1)
läglighet. äptir naturiuna oc timanna quämelikhet
(qvalita-tem) Bir 3: 121. VKR 33. 2) tillbörlighet, passande
skick, tha är ren likamans qwäinmclighet Bir 5: 18.
prydda ... mz alla sidhanna qwämmelighot ib 67. —
Jfr oqväinelikhet.

qvämhet, /. Jfr beqviimhet.
qväll (qvarn),/. Jfr broj>or-,"sona-qvän.
qvällens (-as), v. reß. [Jfr Isl. kvángask och
kvænask] taga sig hustru, gifta sig, gftas. nw wäxor
smaswennin . . . oc quängas (Cod. A giptis 198) aff
egipto lande MB 1: (Cod. B) 546. ib 547.

qvälltas (-adhis), v. reß. [Jfr Isl. kvænaskj =
qvängas. abram oc nakor quäntadus (Cod. A giptos
176J MB 1: (Cod. B) 645.

qvänter, p. adj. [Isl. kvæna, part. pret. kvæntr]
gift. han var sidan j danmark qwänter RK 1: 1136.
qvar, se qvar.

qvärk (-ar), /. [Isl. kverk] — pl. strupe, svalg.
dughir thz fore bolna querka (fauces) LB 3: 132.
är then drykkir mikit helsara fore manz quärka
(fau-cibus) ib 4: 345. ib 2: 51. — qvarka byld (querka
bildh), /. halsböld, strupböld. fik qwerka böld MB
360. for querka bildh LB 6: 105.

qvärn (kwern. quarn SD NS 1: 479 (1405), 638
(1407); -om VKR 31. qwarn DD 1: 266 (1435). -ar),
/. [Jsl. kvern] L. qvarn, tha thorftom vi hwazske
quärna älla oghna Bo 140. — qvarn, handqvarn, sta
vidhir quärn och malå MP 1: 276. MB 2: 122. sta
vidh girinna qwärn mz sampsone Bir 1: 314. —
qvarn, vattenqvarn. SLI 4 : 389 (1334?), 6 : 562 (1346),
585 (1346). arnaas quernæ ib 618 (1346?). myrtleka
kwern ib 6: 180 (1350). ib NS 1: 14 (1401, nyare
qfskr.), 22 (1401) o. s. V. DD 1: 266 (1435), 3: 208 (1476).
VAH 24: 319 (1414). VKR 31. thu ... hyölt jnne
ordhen sparleka, som stibordet watnet i qwärnenne
lf K 143. fik honom . ■ . brytia qwerna ok landboa
RK 1: 219, ib 1181. länar een människia thik eet skip

til qwärna ST 429. — » ortnamn, molendino . . .
dicto faluquern SD 1: 660 (1285). opidum dictum
kwernsebele ib 3: 249 (1316), 251 (1316). in quornathorp
ib 461 (1320). — Jfr fot-, fota-, gryn-, liaud-,
liästa-, inidhal-, odhol-, pipar-, vatn-,
väper-qvärn. — qvärna bro, /. L. — qvärna
bygning (qwerne-, quarnä- ilelsL V 17: 1), /. L.
qvarnhyggnad. SD NS 1: 646 (1407, gammal qfskr.).
alle the qwerne bygningh aff brytha FH 1: 32 (1455,
gammal qfskr.). — qvärna damber (ack.
quarna-dam SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). qwärnä
dam FH 3: 4 (1352). quärna damp VAH 24: 320
(1422)), m. L. qvarndam. quärna damin (retentaculum
aquce molendinariæ) hallir stuudom atir vatnit Bir 2:
126. FH 3: 4 (1352). SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.).
kastadho vp hans quärna damp VAH 24: 320 (1422). —
qvärnafors, m. [Fnor. kvernafoss] qvarnström,
di-midietatem vnius quernafors SD 3: 461 (1320). —
qvärna hinl (kuärna-), n. qvamhjul. Bir 2: i83.
— qvärnahus (qwernä-. querne- FM 426 (iao»)),
n. [Fnor. kvernahds] L. qvarnhus. duobus molendinis
in ripaa. duas rotas continentibus in duabus domibus
dictis qwernæhws SD 5 : 474 (1345, gammal afskr.).
quernahusedh mädh aall rcdhskap ib NS 1: 299 (1403).
FM 426 (1509). Jfr qvärnhus. — qvärna hvirva
(kuärnä hwyrua), /. qvarnlycka, qvarngärde. i
ortnamn, cum . . . fundo dicti molendini videlicet
kuärnä hwyruo SD 5 : 625 (1346). — qvärnastajier
(quärnä-. querne- FH 1: 32 (1455, gammal
afskr.)), m. L. qvarnställe, ställe hvarest qvarn kan
anläggas. wtwäghins thorpa qwärna stadh SD NS 1: 215
(1403). med . . . quärnum ok qnärnastadhum SD 4: 389
(1334?). ib 6: 562 (1346), NS 1: 14 (1401, nyare qfskr.),
22 (1401) o. s. v. VAH 24: 326 (1377), 327. FH 1: 32
(1455, gammal afskr.). — ss ortnamn, vnum
torren-tem dictum quærnæstad SD 3 : 376 (1318). — Jfr
qviirnstadher. — qvärna sten, m. qvamsten. SD
NS 1: 299 (1403). taka smästa hwetho myöl ällir
biug-möl som quart bliffwir om qwerna stenana LB 3: 169.
Jfr qvärnsten. — qvärna strömber
(kwärna-SD NS 1: 519 (1406). kuernna-. quarna- SD 3:
41 (1311); VKR 31. qwarna- SD 4: IO (1327,
gammal afskr.)), m. L. qvarnström, ström hvari en qvarn
kan anläggas el. är anlagd, torrentes omnes
wlga-riter dictos quarnastrøma SD 3: 41 (1311). ib 54 (1312),
4: 10 (1327, gammal afslr.). deell i enom qwärnaström
ib 6: 168 (öfvers, fr. 1441). medh ennum kuernnaström
ib 180 (1350). ib NS 1: 20 (1401), 51 (1401), 217 (1403,
gammal afskr.), 519 (1406) o. s. v. DD 3: 208 (1476).
VKR 31. Jfr qvarnström ber. — qvärna väglier,
m. L. qvamväg, väg till qvarn. SD NS 2 : 99 (1409).

qvärildel (-dell), m. andel i qvarn. DD 1: 266
(1435).

qvärnlius, n. [Isl. kvernhüs] qvarnhus. thet
quern-hwset som hoon loot byggia VAH 24: 318 (1414), Jfr

qvärnahns.

qvärnos, n. åmynning hvarest qvarn är anlagd,
i ortnamn, qwärnosabodha VAH 24: 326 (1377).

qvärnstadher, m. = qviirnastaþer. meth . . .
fiske vatnom och quernstadhum SD NS 1: 11 (1401).

qvärnsten (quärnsteen. qwarnsten ST 3«i),
m. [Isl. kvernsteinn] qvamsten. thän quärnsteen maal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free