Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - qvärnströmber ... - R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvnrnströmber 235 radh
oh thär vndhir ligghir GO 344. Bu SU. ST 361. MB
2: 103, 362. Jfr ((Värna stoll,
qviirnströmber, »». =■ q värna »tromber. su
NS 1: 62 (1401).
qvärnägliande, m. L.
q västor, m. L. Jfr qvaster, qvister.
q vät (kwäth)? /.* [Jfr Franska gliet] försåt?
at nokra skalka . . . läggia sigli i skogin i sommar
oc i kwäth, oc göra godom mannom omak BtRK 134
(1429). — qvätta karl (qwättä-. quätte-.
qwetto-L.), m. L. eg. karl som ligger i försåt? röfvare,
bandit, huilken likare var enom qwättä karla ok skalka
herbärgerara än dande manna Lg 3: 541. kom torpet
fult mz strokröffwarom ok qwättäkarlom ib. aff
quätto-karlom röfvadher Ansg 239.
qvör, se qvar.
R.
ra (raa. pl. raa. raar. roor), m. (L.), f. (jfr
Rydqvist 2: 79j och n. [/si. rä] L. stång. 1) stång
hvarvid jagtnät fästes, engen man . . . nia eller schal
naghan jakt bruka, yterinere än som laglien sighia,
widh sina xl mark, oc ther til hafwe forbrutit alla sina
raa reep oc löpande hundar GS 57 (1474). 2)
segelstång, rå, segelrå. stormen slo them bort fra säglet alt
fra thera ra RK 2: 3289. 3) råmärke, rågång, gräns.
jak lade raa mellan swerige ok skatia RK 1: (LRK) s.
223. PK 233, 248. wi| then store förste wite theris roor
bådo tiil landli och watten FM 451 (1510). ib 542 (1512?).
naar han kriugom satte haffweno sina ändha oc
wat-nom satte laghen, at tho ey skulde owerga thera raar
(fines) Su 78. een engh . . . som ligger innan hans
råår BtFli 1: 5 (1467, nyare afskr.). thesse äre
om-kringli gängande råàr om hanns peerssons godz i
ryö-wesi ib (1467, nyare afskr.). thenne wore för witne
emillan oleff hollocka och kuckoin på een råå som
lieeter joenswn toett ib 6 (1468, nyare afskr.).
joen-suun toett och the andre råàr ib. thesse äre rätte
råår emillan oleff hollocka och pliilpus kuckoi ib. ib
7 (1474, nyare afskr.), 9 (1470, nyare afskr.) o. s. v.
som theris raar inholder som är först raar
kacden-haran oya ib 144 (1506). stadfeste tesse xij ]audz syne
men tho raar for ret raar som fansz i her oleff
taua-stes jordh böker som är millan iudikala och lahis
som är först raar pahuso j länxte wiik ib 189 (1508).
haffuer gamble raar wp kastad ib 228 (1509). dömdes
denne råån stadige och fast som the 12 landz
synemän giorde, een modellråå mitt emillan bådlie
huff-uudh råån, som ligger wed öfuereudan i roolaudet ib
8 (1474, nyare afskr.). ena äng . . . met nu raar
wmgangna FH 2: 103 (1436). hwilkin iordh ligger i ini
raar ib 4: 36 (1454). ib 40 (1454). i rostatierna raa Ul) 1:
147 (1492, nyare afskr.). ther staar eth raa ib. eth stort
raa i en mosa ib 148. ther ligher try raa ib. ther lighe
fyre raa ib. the södre raen ib 149 (1492, nyare afskr.).
fwnno thor jnghen raa ib (1493). adh eth raa skulle
liggia j wrnäss aa ib. flere raa kwudhe wii ther ekke
fynnä ib. laglia oos meth raa ok raamärke wthmärkte
SL) NS 1: 046 (1407, gammal afskr.). poneudo raa et
rer SD 3: 30 (1311). limites que wlgariter dicuntur
røør et raa ib 26 (l»ll). ib 241 (1316, gammal afskr.).
limitibus ra et re ib 695 (1325), 696 (1325). per certos
limites ac signa durabilia et legalia wlgariter dicta
rør et raa ib 481 (1320). ib 628 (1323). por metas dietas
raa et reør ib 4: 65 (1328). infra . . . teruiiuos dictos
wlgariter raa et røør ib Ul (1329, gammal (fskr.), til
thessä fornefnde bolstadha skälä. som era raa ok röör
UD 2: 5 (1384). Jfr Schlyter, Ordb. s. 503. — Jfr
bol-stadh-, bolstaþa-, bolstad»-, delda-, farvägs-,
hovudli-, huså-, härads-, krok-, midhal-, ryza-,
sköt-, sokua-, tonipta-, urflälds-, äuda-ra.
1’a (raa), f. [lsl. rå] L. »•», rådjur, hans örs war
springande som en ra Iv 474. the (Sveriges
inbyggare) haffua . . . alzskons wille bräde liogh aff liiort
hindh älgh oc raa RK 1: (Ny början af Gamla Kr.)
s. 164. Fr 1110, 2796. ST 421.
rabarkadher, p. adj. råbarkad, rabarkat lädher
SO 19. ib 13.
rabi (råby), m. [Jfr Hebr. rabbi] förman?
lik-erwis han woro hnffudh och raby ower alla BSH B:
382 (1510).
rabref (raa breff), n. dokument rörande rågång.
BtFII 1: 7 (1474, nyare afskr.). thet konwng monses
ok härttig yriäns raa breff, som lyder om raar j
mellan ryzseland ok viborgx län ok ny slotz län FM 542
(1512?). tbog thot raa broff met sig ib. vtskriffter aff
fforscreffne rabreff ib.
rabrut, n. L.
rabrytaro, m. L.
rabukker (robuk), m. [fnor. räbukkr] råbock.
thz (o: hans örs) var än minna än een hiort ok större
än een robuk är Fr 145.
rad? (radh), f. [Isl. rödd] röst, läte. j skulin ey
fölghia nakarsskyns spaadome, mz fughla radh eller
drömom (non augurabimini, nec observabitis somnia)
MB 1: 366. sagdho sik kunna fughla radh oc
spådom ib (på båda dessa ställen torde afskrifvaren hafva
fattat ordet ss identiskt med raj), n.).
radiur (raa diwr), n. rådjur, om nogre raa
diwr FM 198 (1504).
radh (-ar. -ir), /. [Isl. röd] rad, i (ungtfär)
råt linie fortlöpande följd af bredvid hvarandra
befintliga föremål, satto swenana alla i en stook . . .
wel tiwgho innan con radh RK 1: 3886. — rad, led.
allom tyänarommen standandis ath radh pa twå sidhor
swa langth mellen hwarya radhena ath twå helle
baardha räkkia samman PM 3. gangandis til baka
mällen baadha raderna ib. — rad i skrift, äro
scrap-adha nio radha VKR 56. — at radh, a) i rad. om
rum. gaa chamelane vtli at radh hwar äptir androm
ST 475. tyänarommen standandis ath radh PM 3. ther
ligher try raa, alt alth (för athj radh DD 1: 148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
