Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - raka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raka
241
ram n
3: (sista forts.) 5052. 4) komma till, lyckas, wij
make okke kasta in til them pa slottoth BSll 5: 147
(1507). 5) råka, komma att. med följ. inf.
uttryckande en omskrifning, rakad lie . . . her erie abselsson
. . . koma hiit j the sama dagharna FM ss (1457). ij
(2) utaff tesse kara raakadhe swara oppo tingheth, ath
te ville inghen annan herre haffwa iin idher BSH 5: 302
(1508). 6) komma, komma fram, komma undan, wy
hafuom haft stor omaka oc kuiinom tog ey her genom
raaka RK 2: 5228. ii huar the vtaf wiigen rnaka ib 8911.
kunde somme nordhmen ey teddan raka ib 1: (sfgn) s.
186. 7) råka, komma, falla (i el. på), i dijden raka
RK 2 : 9300. i there wilia thz wel raka at the mik
ther til (till konung) taka ib 6738. kan och oräth pa
honom raka (befinnas med honom) ib 772. raaka fore
thz (råka på del, falla på det beslut) som rikit nyttast
wore ib 7490. — raka sik, råka sig, falla sig, hända.
rakar thz sik swa LfK 148.
raka, /. Jfr glödliraka.
rakare, m. barberare, ss tillnamn, pedher rakare
SJ 250 (1456).
rake (raake: -a LB 3: 83, 84; -anom ib 9: 105),
7it. [Isl. hràki] spott, saliv, wätte muld mz sinom raka
Bil 249. Lg 675. LB 3 : 83. 84, 111, 9: 105.
rakke, ni. [/.si. rakki] hund. drogli dracan äpte
sik som spacau rakca (canis) Bu 492. I’K 228, 243.
Fr 2785, 2788. RK 1: (LRK) s. 219. MB 1: (Cod. B)
534, 537. ther skal ey thaghna mintzste rakke (non
mutiet canis) MB 1: 306. it 299. — hundvalp, bära
een hwitan rakka (catellum) göande Bil 783. ib 792.
thz skadha rakkan thz ban lcekir mz hundum
(damp-no se trudil catulus qui cum cane ludit) GO 197. ä
wiixe rakka tan män gamal hundir bithir been ib 678.
ib 1025. jlt iir rakka leka mz biorna hwälpe ib 1074.
rakke, m. L. jfr vagrh rakke.
raland ? (rooland), n. jordstycke med råmärken ?
een medelIråå mitifemillan bàdhe huffiindh råån, som
ligger wed ölfnerendan i roolaudet BtFII 1: 8 (1474,
nyare afskr.).
ram (raam), n. (och m.f) [Äldre Han. ram. Sv.
dial. ram. IV. raam. Mnt. räm] 1) mål. mz ena
hasth saa han sith ram (nådde han sitt lifs mål?)
ML) 436. — löpa til rama, löpa el. skynda i kapp?
loppu til rama vtöffuer then bro RK 2 : 2445. 2)
tillfälle, se sit ram, se sig hrfva tillfälle, wilde
haffua stolis vppa them om ban haffde set sin ram
(Cod. B sith raam 327) Li 112. når han sa sitt räm
RK 3: (sista forts.) 4428. mz gwl oc sylffwer saa han
sith ram (begagnade tillfällena ott förvärfva guld och
silfver) Ml) 434. 3) tag, det man bekommit?
domprosten bleff wedli sith forsthe raam Ml) 432.
rama (raama. -ar, -adhe), v. [Mnt. ramen]
1) eflerslräfva, söka nå el. träffa, rama måtto ST 383.
— rama ens bästa, söka befordra någons bästa,främja
någons bästa, rikesens betzta ther mz raama RK 2: 907.
ib 1: (Yngsta redaktionens tillägg till Nya Kr.) s.
204. lath them så sydben rama sith bäste ib 3:
(sista forts.) 4318. BSH 5: 29 (1504), 102 (15O6). — rama
ens vilia, söka efterkomma någons vilja, efterkomma
någons vilja, wij wiliä rama thin wiliä Lg 3: 30.
konungx wilia kunne the ey rama RK 2: 604. 2)
mottaga, the fiugo ther tidhande rama RK 2: 4578.
Ordbok II.
3) få. naar jak raamar tiidh och stundh ther tiil RK
3: 1343. 4) fatta, the ramado tha v ti eth lagh
(kommo öfverens) thz sculle sta fäm daga j dagh RK
2: 1122. kunne man ther eth minne j raama (göra upp
i godo) ib 1646. — Jfr be-, for-ranta.
ramarkar, /. pl. L. Jfr hovudh ramarkar.
ramata, /. — ramato fliit, (raamato-), /.
MF.LL B 30 not 31.
railiato? m.f [Jfr .V. ramnaata och I), dial. romæde.
Jfr äfven Skånemålet råmasgres, carex (enl. uppgift af
Bibi. aman. A. Malmj]. — ramata fliit, (ramate
fläth KrLL B 40 pr. not 33. ramatha flat MELL
B 30 not 31. ramata flat ib. raamättaflätt
KrLL B 40 pr. not 33. rametifleth ib. ramiäta
fiet (föi- -flet) MELL B 30 not 3i. rämete flat
KrLL B 40 pr. nol 33. flät torde här vara en,
kanske af föregående näfra flät föranledd, ombildning af
slät),/. L. — ramata (lätta? (ramattha flätha
(ack.) BtFH 1: 43 (1465, nyare rf skr.), flätha torde,
liksom flät « .föreg, ord, vara en ombildning af slät),
/. af huggande af groft gräs. dhe skulle taga
ren-newedh och näffuer (att underförstå: ok hava)
ramattha llätha huar medh androm öfuer thenna råå
BtFH 1: 43 (1465, nyare afskr.). — ramata slätter?
(ramatä-, raamäte-), m. L. Jfr Schlyter,
Ordbok s. 504.
raniber (ff. vok. i änd. ram-), m. [Isl. hrammr]
ram, lass, klo. mz clodiura ramum ok fotom Bu 493.
raniber (ff. vok. i änd. ram-), adj. [Isl. rammr]
1) stark, kraftig, jltli är at dragha reep widhir rama
GO 258. 2) stark, svår. the breffuen syntes honom
ram oc stark 11K 2: 6339.
raniber? (blott med art. ramen), m. [5». dial.
ramen, rämmen, remmen] ilen onde. bad thöm löpa
rämen i wold heem till syn BSH 4: 295 (1501). ther
war rämen löss ib 5: 119 (1506).
ra |n bl a (impf. ramelet FM 230 (1505)), v. [Jfr
ff. ramla] bullra, gifva doft el. ihåligt ljud? henna
bwk han böria rambla MD (S) 223. te (o: ten matt
oc onda ting som äre i inagan) . . . rytlia oc rambla
LB 7 : 256. — rambla nidher, ramla, nedfalla.
ther ramelet eth stort stickc neder aff manthels inwren
FM 230 (1505).
ramblan, /. buller i magen. LB 5: 81.
ramn (rampn SD 3: 84 (1312); Bil 404; MB i:
315, 359; GO 35, 307; Al 890, 894; -en MB 1: 171; -a Al
2784. ramfn Bil 577. rafn: rafnin ib 405; -a Ml’
1: 268; Bil 851; -om Ml’ 1; 268. raffn Di 8. ram
l’a (Tung) 35; RK 3: (sista forts.) 4S78. -ar), m. [Isl.
lirafn] korp. liggia fore hund oc rampn MB 1: 315. thera
ben lagho vj dagha for hundum ok ramnum Bil 449.
MR 1: 268. pläghndho altidh ther the lagho rafna
saman koma ok öpa BU 851. swarter som en ram Pa
(Tung) 35. thz är siälsynth at se hwitan rampn GO
35. swa gyrnas soldenar godz som rampn atol ib 307.
Bil 404, 405, 577 MB 1: 171, 359. Al 890, 894, 2784. Di
8. RK 3: (sista forts.) 4878. HSH 24: 85 (1516). slitz
och rifs af heluitis hundoin oc rafnoni Ml’ 1: 268. — sj
tillnamn, sigilla . . . domini tulonis abbæ son et akaä
rampn fratruin meorurn SD 3: 84 (1312). — ranina
as (rampna aas), «. as för korpar, ban hafwer
än qwart naghath rampna aas Al 3040.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
