- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
257

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ridha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ridha

257

rifua

ridliu Al 3217, 8219. redhu Bil SV. part. pret. riþin),
v. [lsl. rida] L. rida. riþií med flere swenom än skipat
är SU 5: 479 (1345, nyare afskr.). com tel lians rifiando
Bu 18. sagþo han haua sua riþit vm daghon ib 24. rep
tel torneament ib. til howa ridha GO 817. ridher man
hem at androm SR 57. jak war ridhin for snima a
äwintyr Fr 1097. iigha wernamän om scogh ridha TB
78. redhu kompana redhohouc jwer thiokka skogha
Bil 877. rädh at wäghenom ib 659. thän vägh han
var ridhin a Fr 109. tliri men ridhande oppa swartum
liestum ST 51. ib 290. the ridha a lydhnonua häst Bir
3: 116. liästom ridha Al 6290. thu redh asnan ST 134.
maran riidher honum LB 7: 171. redh mång landskap
ST 51. roþ sin vägh tel yspanie land Bu 492. {ia wir
. . . wara erikz gatu ridhum SD 4: 407 (1335, nyare
rfskr.). rodh . . . sins herra ärinde MB 1: 203. RK
2 : 6483. ST 290. — part. pret. 1) genom ridt
(illa) åtgången, alf örss war stöff ok mykit trangh
ok marger war ther illa ridhin RK 1: 1406. 2)
ridande, beriden, hwa thor var ridhin (Cod. B, C,
D, E, F ridhiindej illa Fr 1835. — riþa sik, rida.
herra iwan reedli sik thädhan tha Iv 1678. ridher thu
thik ey hädlian braat ib 4049. Fr 84. han ridher sik
swa när thz liiirgh ib 2777. — ridha l)Ort, rida
bort. ij ärin lidhugho bort at ridha lv 2655. vilde ey
ridha bort ib 4053. Jfr bort ridha. — ridha sik
lit, rida ut. redh sig vt mz magt äller störste RK
2 : 8820. Jfr ut ridha. — Jfr af-, fram-, iu-,
saman-, til-ri]ia.

ridha (pres. rijdher SO 291. rijder ib 301. ««;/.
redh, se sundcr ridha), v. [lsl. rida] vrida, rycka,
draga, hwilken som torskar medh annars stränger och
rijdher honom j sanck SO 291. rijder ban honom (0:
strängh) lööss ib 301. Jfr S||lider ridha, äfvensom

vridha.

ridha (riidha. riitha), f. [Isl. rida] feber,
frossfeber, frosskakning. tz duger for ridw LB 7:
100. ib 8: 49. fore ridhn (för rid hu) som mång aar
hafwer wärit ib 3: 145. tha riitha tager honum ib 7:
150. ib 2: 51, 7: 156, 8: 51. han faar . . . lungo soth
och riidhu och giieldh ib 52. — ridhusot (-soot),
f. [lsl. ridusott] frossa, mykin ridhusoot (febres
ter-ciane) Iv Lxxxi.

ridhahäster (riidha-), m. ridhäst, gifuor jak
hustrv margit . . . myn riidhä häst FH 6: 43
(1455).

ridhan, f. ridt. wart en stolt krafftogh ridhan
RK 1: 1121.

ridharedhskaper (rydha-), m. ridtyg. gifuer
iak hustrv margit . . . min gångare met rydha
redskap FH 6 : 358 (1449).

ridhdagher, m. dag då ridt bör ega rum. TB 78.
ridhtygh, n. ridtyg. MB 2: 94. RK 3: (sista forts.)
6044.

ridhviigher, m. ridväg. DD 1: 222 (1515).
rif (riff. riiff LB 2: 35. reff. reeff), n. [lsl. rif]
1) rifvande. the reffwos ther oin (om godset) som
andra katte thz reff är them gangit til leda RK 1:
(Albr) s. 212. Jfr klädha rif. 2) ref, bukref. for
reff i maghan skal man ätha x eller xij pyona korn
LB 7: 166. hielpir for reeff ib 1. doger ... for riiff
(motsv. st. D. Harjiestr. har rithæ 79,) ib 2: 35. doger
Ordbok II.

ff or riffui (motsv. st. D. Harpestr. liar rythæ 50,) ib 40.
Jfr bnkrif.

rif (riif. reff. pl. gen. -ia. dat. -iom. rifwom
Bir 4: 15i), »1. [Isl. rif] ref, refben, a moth botalöst
maal krista wid riff ok thool (si perplexus eris preme
costas v |m pacieris) GO 958. raka hänna huld fran rifiom
Bu 504. raka hans huld ... alt intel rifla ib 530. saa
iak hans likame slaghnan ok fliingdan alt intil rifwianna
swa at hans riif syntos Bir 1: 29. ib 268 , 2 : 95. flängdir
alt in til rifwina (för rifwianna?) ib 3: 40. thina axla
ok rigglier mz rifwom ib 4: 151. thina axla ok rygger
mz rifinom (för rifuioni ib 138. rifwin som väria
hiärtat ib 2: 170. fore bolda j riff LB 4: 352. som bolda
hafwe . . . oppa roffwon ib 3: 191. sunder brast tw riff i
hanum Di 138. konan wardli aff mantzons siidhooc riwi
MB 1: 88. et adams riff ib. ib 1, 89, 90, 91, 105, 159.
Gr 296. Bir 1: 77. MD 7. — (?) dugir thz for lungo
ok for haald ellir rijff (för blöt rijff?) ther wärkir
aff heth blodh ok tört (motsvarande ställe hos Macer
Floridus har: morbos de cholera rubea vel sanguine
factos mollibus in costis aut in pulmotiibus ipsis
se-dat; D. Harpestr. s. 97: dughær tliæt for lungæ. oc
blotæ rif. thær warthær af et hot bloth oc thiurt)
LB 3: 64. — riüa hell, n. = 1-ifben. rifuia
ben-in syntos bar MP 1: 99. Jfr riflo hell.

rif ben (reff ben: -benen BSII 5: 249 (1508).
re-ben), 11. refben, lät ban swa bäria ok hudhstryka:
at hans riffben tedhus bar Bil 311. mellora rebenänna
Hästläkedom i AS 137. millan baden riffbenon LB 2:
69. BSH 5: 249 (1508). Jfr rilia-, riflo-ben.

rifla? /. [S». di al. (i Finland) rivjo, /.] — riflo
ben, n. refben, j . . . riffwio benoni (kanske för
riff-wia benoni, i hvilken händelse ordet hör under lit)
Lg 3: 564. Jfr rif-, 1’ifia-ben.

riiiiirn, B. rif järn. eth riff iernn HSH 19: 167
(1506).

riflika (rifweliea Bir 4: 414. riifflika.
riff-leka Su 184, 195; -lekast ib 186. riiffleka.
riff-liga), adv. [/«/. lifliga] ymnigt, rikligen, vinet war
thz yppersta . . . oc nogh riffliga allom skänktis MB
2: 179 (jfr 419,). riifflika rwnno blodzsens ströma Su
35. mina beskasta tara riflikaste (uberrime)
wthflyt-ande ib 40. swa stoor är nadhenna ympnoghot alla
wäghna riiffleka tilflytandhe ib 110. ib 139, 183, 184,
186, 195, 299, 367 , 379. — ymnigt, öfverflödigt, allt för
frikostigt, the vtgifwa rillica ok fulstoplica päninga
Bir 3: 357. gifwande rifweliea ok oskällica sina
gaf-wor ib 4: 414. — Jfr riva, adv.

rifliker, adj. (/*/. rifligr] 1) ymnig, som . . .
thaara wthgywtha aldra rifflikasta (uberrimas) Su 100.
2) frikostig, aldra rifflikasta (largissimus) atherlönare
Su 296. — Jfr river,
riflikhet (riifflikhet. rifflighet Su 351), /.

ymnighet, öfverflöd, rikedom, aff the wndherlika
nad-enna ympnogha riifflikhet Su 188. ib 351.

rifna (reffna: -adhe Lg 3: 6i; -ade Va 43;
-ado Su 190. rimna: -adhe KL 10, 19; Bir i: 29.
rimpna ib 4 : 327. rympna LB 7: 155; -adhe Lg
3 : 474. -ar, -adhe, -adher), v. [lsl. rifna|
sönder-rifvas, brista, remna, rimnadhe hans strupe jetnidhio
KL 10. ib 19. han . . . rifnadhe i midhuaghu ib 132.
slit-nadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free