- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
268

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ruþa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

rumgarnl

ru]ia, f. L. till odling upprödt jordstycke, som . . .
ruftunä vp tok SV 5: 637 (1347). — ss ortnamn, cum
ii no prato dicto rwdhw SV 5: 6i>3 (1347). VD S: 4
(1353, nyare afskr.), 5. — Jfr roflia ru]ia.

rud|in, /. ruda. — radhodamber (ack.
ruda-damb MV 426), m. rttddam. MV 426.

nidher (rodher), n. [Jfr Isl. ryitr. Jfr äfven
Mht. rot] rost. afskrapas swasom rudliir af iilrnc KL
241. äst thu iärn tha rensa siwkdomsens eldir rudhrit
af thic ib 268. tag rwdher aff iern . . . och stampa
wid|| honag och swrt wiin LB 7: 56. tag . . . ]agin
aff saluia, ruder, malyrt, oc litet alf nysyrtt . . .
oc hwnda twnga ib 293. Bir 2: 90. vakn rokkiu . . .
mz hulkoin vakniu skulu värias foro rudhir ib 3:
383. syndanna rodher Su 443. idliart gul oc silfuir
är rodhnat oc tl>era rudhir sea| vara vituo mot idliir
MP 1: 165.

rndhgnngiu (rodgangin. rothgängin), p.

adj. anlupen af rost. smidher tagher iärn til yxe,
thy at thz faar bätzsta äg, än tho at thz wardher
gärna rothgängilh (Cod. B rodgangit 537) MB 1: 133.

rudhma (rodhma. -ar), r. rodna, vara el. blifva
röd. hans licame rodhmande af hans hlodlie MP 1:
153. wm änne rudmar LB 3: 83.

riidhme (rodme. rothme. rödme), m. [lsl.
roltmi] rodnad, tz tager bort rodina af ögon LB 7: 58.
gör slem och rothma ib 77. tha niaghin är tomber
tha dragher han aat sig alla ondo vozsko slem och
rotlnna som i kroppenom är ib 81. bort tager rödina
aff ögonen ib 205. latir man then lagen i ögonen tha
takir thz bort rwdma ib 3: 73.

rudllllie, m. rost. bildl. lian . . . vptändir thera
hiärta til alra rudhma rörilsc (ad omnem rubiyinem
exstirpandani) Bo 232.

riidhna (rodna: -ade Vi 9; -adhe ib 227; -edo
ib 10. -ar, -adhe), v. [/s/. roltna] rodna, nar
rnänii-iskiau omskiptir fiirghona oc rudhnar i änliteno Bo
104. tha byriar thu til mz blygdh ath rudhna vm
thit anlithe JP 81. lians fägherste likame . . .
rudh-nadho aldra wägbna af blodheno Su 452. Vi 9, 10,
227.

rndhiia (rodhna. -adher), v. rosta, idhart gul
oc silfuir är rodhnat (æruginavit) MP 1: 165.
rapning, se rypning.
rudhruglier, adj. rostig, kl 27.
rujiskogher. m. L. Jfr ryþ-, rypio-skogher.
ruf, n. L. Jfr fästa-, giäld-, giälda-, köp-,
leghu-, mala-, röra-, yärna-rnf.

ruggotter, adj. skroflig, rynkig, rugosus, tuborosus,
ruggotter GU 2.
rugha, se ruva.
rugher, se rogher.

riigliu (roma, se sika rughii), ».? [Fnor. hrogn]
rom. poligonum (trol. för poligranium), riighn GU 7.
Jfr sika rughn.

rulle, m. Jfr gul rulle.

rum (rom FM 226 (1505)), n. [Isl. riim] L. 1)
rum, ställe, huxar langa stund a synda ämne mz
hänne ok rum ok tinia Bu 144. var fru guz moþer
härbärghiafo gu[) ... ii sinn renasto mödoms rumc
ib 15. stiärnan wek oc lliitte sik til annat rum Bil 53.
2) rymd, sträcka, thet rwmet ther är näst fraa the

fäm alna oc stolber wt til thet nästa steen karit
V AH 24: 323 (1454). ey skil thorn mer at oc mik än
twäggia fota rwm (ad duos pedes) Bir 2: 181. 3)
rum, utrymme, plats, gifna lianuni rwm Bil 589. han
fik väl rwm at löna sik Bo 86. nar kirkian är swa
bygdh at the faa nvm som ingaa Bir 1: 362. ther
war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm
mz honum i hwseno Lg 33. thot finge ecke rom oppa
X ark papyr FM 226 (1505). 4) rum, afdelning i
ett hus. bygdhe han palacium j stadhonom j liiilko
mång hws älla rwm (mansiuncuhr) waro Bir 1: 191.
gik ... in i indra rumit KL 279. — våning, thz (d:
bergfrid) war wel fäm rwnta högt UK 2: 1119. Urk.
fr. 1495 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe).
6) ställe, i ens runie (rum), i stället för ngn. sätthio
sidan een god man ... y sit rwm SO 195. wi
wt-wäliom tik j dagh j hans rwm (pro eo) MB 2 : 245.
thu är waar härtogho oc leedhare j thinna bröd Ii ra
rwine ib 266. ib 277. Su 189. 6) utsträckning i tid,
lidrymd, tid. hwilkin som tliässa lifsins langlek skodhar
ey af sino runio (spatio) wtan af thäs wsla stuuta
ända Ber 184. skipt thik daghsens rwm (spatium) i
tre lyti ib 137. — lid, tillfälle, til thäs ban fingo
fu]got rwm at lliänkia sik ther görla om Mil 198. —
Jfr altara-, anda-, bodha-, bredslo-, byggilsa-,
drap-, drupa-, drups-, fots-, fiillebodlia-,
gärds-, hus-, hvilo-, iordlia-, kålgårds-,
k|inta-, laua-, radha-, ro[ta-, stal-, stalla-,
slolpa-, stupa-, vaghus-, vatu-rmn.

ruui, adv. fStt. dial. rumin] L. ut. — (?) ä sidhan
hon aff sith fädhneslandh vtfor flytiädhe hon äller
rwin alf eth j annat (för alf eth rwm j annat?,) vtau
gudz bildh Lg 3: 534.

rnmber (frf vokal i änd. -m-, -mm- Bir 3:
143; Lg 3: 48; LB B: 292. n. rumt. rwmpt .1/ 4595.
rumpth MV 19. rympt Vi 59), adj. [lsl. riimrj L.

1) rymlig, vid. han (staden) är . . . yfrith ruiuber
os badlium Bil 232. huru ruint . . . hans palaciuui
war ib 307. jak sitir j eno runio säte Bir 1: 90. ib
91, 384, 4: 75. TK 269. MV 19. Al 4595. fik welalld
ha]|||in bryuiä oc brynia hossor, thz slog ban wtoffucr
sik, oc war hart som staall, oc got oc rympt som
hanum täktis Vi 59. som gaa than vidlia ok rwma
(låtan 1 et spatiosam) wäghen som ledher i dödhcn Su
424. gik aat enne runio gatu Lg 3 : 230. Al 400. —
rymlig, rundligt tillmätt, fäm rwma alna VAII 24: 323 (1454).

2) öppen, fri, rum. som bodho nordh i landit j bärgen
oc rwma landeth oc j slätta landit MB 2: 32. naar
the waaro kompno wp wppa rwnima halfwit Lg 3: 48.

3) fri, obehindrad. tha thz thunna piis drypir smam
ok hafuer ey sit rumnia lop LB B: 292. 4) stor,
ymnig, frikostig, j sua mykla oc runima (condensam
et largam) gudz miskund Bir 3: 143. giua ruma
(lar-gas) almosor ib 216.

rumbla (-adhe), v. [Jfr Xt. och Mht. rummel||]
bullra, larma, swa at thz mykyt fast rumbladhe ST
135.

rumgavul (-Ol Bir 1: (Cod. B) 351, 2: 147), adj.
frikostig, slösande, ther til at maria vari riimgafwl
oc mild Bir 3: 169. ib 2: 147. lian är . . . rumgawl
ok rusande j päningom ib 1: 335. rwmgauol til alla
ib (Cod. B) 351.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free