- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
270

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rutinhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

llltillllpt

270

ryggia

280. rutin lokt ib 273. Bil 316. Jfr uf-, for-, half-,
nidher-, o-rutin.

rntinhet (rotinhet), /. ruttenhet. fwlska oc
rot-inhet (putredo) Ber 289.

rntinskaper (röthenskapher: -skaph LB 7:
98), m. ruttenhet, det som är ruttet. LB 7: 98.

rutllie (rotme), m. ruttenhet, det som är ruttet.
bort tager all fwlhetin oc rotnian LB 7: 232.

rntna (rotna Mil 1: 106, 294, 403; -ar ib 493;
-adhe KL 134; MB l: 493; -adho MP I: 6.1; Bil 456;
-adhir MP l: 268. rothna: -ade MB 2:307; -ado
RK 2: 531. rötna Bir 2: 236. -ar, -adhe, -adher),
r. [Isl. rotna] L. ruttna, ruthnadhc hans kinbcn Bil 253.
rotnadho min klädhe aff mik ib 456. latär ey mith
kiöt rutiiä KL 134. hans kiöt rotnadhe ey ib. han
skuldo oy rutna j grauinno Bir 1: 268. at . . . alt
kötit (näml. skulle) rötna mz fulastom varboldom ib
2 : 236. watnin skulo all rotna MB 1: 294. ib 106, 403,
2 : 307. MP 1: 65. then som swa gör scal iordas j
asna graff rotnadhir ib 268. aff thy rcnasta blodhe
warafrv oc iomfrw mario, som äldre rotnadhe mz
liakre synd MB 1: 493. alf sctliim trii, som äldre
rotnnr ib. at tho ey fulncn i ondom astuiidilsoin ok
ey rutnen (computrescant) i kützsins lusta Bo 43. —
rutna nidher, ruttna ned. rothnado slotten nider j
grundli RK 2: 531.

ruva (rwga), f. [Isl. lirufa] rufva, ower allan
hans likaina opp wiixsandes hardasta rwffuor som eke
karter Lg 670. the harda skorponar oc rwlfwnar ib
672. smör oppo såren oc oppo rwgurna LB 7: 297.

ry, f. jämmer, ther war sådan ynckeliig ry RK 3:
(sista forts.) 4829.
rya, se rygliia, /.
rydsl (ry|isl. ryzl. ruzl), /. L.
rydsla, f. Jfr viigha rydsla.
ry[iia (rödia. rödie. pres. ry{>är SD 5: 637
(1347). impf. rudde. rödde. part. pret. rudder), v.
[Isl. ryija] L. 1) rödja (jord till odling el.
bebyggande el. för anläggande af vägar), abs. ry[)iir |mr
ok sätyr vp hus SD 5: 637 (1347). han . . . som
rudde ib. — genom rödjande bereda (åstadkomma
el. iordningställa), sidhan wi liawom rut thrangasta
wäghin MB 1: 37. döuidos kutilabo . . . ath byggio
bro och rydhic wägh som theris bolstad läker BtFH
1: 150 (1506). at rödie iij väger, hwar thera x fanipno
bred, her in oppa fin land FM 657 (1516). ö|fwer skaue
oc blokwng lather kwng hans rödia vega oc wpfärda
alla broa, ther lian viil indraga BSH 5: 12 (1504).
2) bortrödja. ruddo thörnit mz swordhum Bil 751.
för the icke röddo theris haga gardh BtFH 1: 172
(1506). at ij liafwin wäghin reen wäl ruddan badhe
skogb ok gren (här mötas båda betydelserna: alt I
hafven skogen väl rödd och grenarna bortrödda) Al
3686. — rydllia bort, bortrödja. båd|| rydhia bort
then stena hopen Lg 3: 213. — Jfr afrydllia,
äfvensom orudder.

ry]iia, /. L. Jfr rogh-, rofna-, skogh-,
skogha-ry]iia. — ryþioiskogher, m. L. jfr ruji-,
ryþ-skoglier.

rydllia mark! (rydie mark), f. rödd mark?
dömdes marcus jatila sin gamblo änger ffri och nilis
hariu sin skogb och rydie marker ffri BtFH 1: 269 (1508).

ryli|mine (-ar), f. rödning. jordstycke som
röd-jes till odling, i skog upptagen nyodling, in siluis
. . . culturas nouas rydhninga wlgaliter dietas . . .
facerc SD 4: 505 (1336). ib 5: 431 (1345). Jfr
ny-ryd Ilning.

rypskogher, m. L. Jfr ruj>-, ryjiio-skogher.
rygger (rigger L. riggher Bir 4: 151. gen.
ryggia i uttrycket til ryggia. dat. rygge Gr 304.
med art. ryggenom LB 1: 96. ryghenom Bir l:

31. ack. ryg ib 2: 192; lv 2550. rygh Bir 1: 317.
ryk KL 231. m. art. ryggin. ryggen, ryken SD
NS 1: 153 (1402)), m. [Isl. Iiryggr] L. 1) rygg (på
menniskor el. djur), bar ban (konungen) a sinom rygge
fyra hyrnotta stena Gr 304. KL 231. Bir 1: 31, 317,
4: 151. ban . . . vände sin ryg (dorsum) til mill nar
jak vände min bak (dorsum) til lians ib 2: 192. hon
(lejonet) . . . kastjullio ban genast a sin ryg lv 2550.
taki sidhan en hwelp ällir en vng kat ellir en liana
oc klyffue mit- sundhor at ryggenom LB 1: 96. 2)
rygg, baksida (rf ett föremål i allmh.). lata the thera
conuontz iiiciglile ... at hengias vndir ryggin til
witnisbyrdh for thessa book VKR 47. pa rygghen a
thetta breff SD 3: 644 (fr. si. af 1400 talet), låtom
wi war inciglc . . . thrykkä a ryggen thässo brefue
ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 30 (1401), 153
(i402). — Jfr ko-, svina-rygger. — til ryggin
(til rygia Di 301. til röggia RK 2: 9294. tiil
rykkia (i rim med liggia) ib 3: 4135. til rygga
Lg 3: 560. til rygge LB 3: 62. tiill rygge Lg
3: 63), adv. [Jfr Mnt. to ruggo] 1) tillbaka, alt
]iärra härsknp vände han tel ryggia Bu 490. allan
thän sama väghin som thu foor hingat ban scalt
thu än ontidh fara til ryggia i gen Pa 20. til
ryggia vika Fr 1749. at. thu seor ekko ater til ryggia
MB 1: 194. ib 342. KL 109. Bir 1: 162, 2: 48, 83, 199,
295, 3: 227, 374, 407. Al 2459, 4130, 4174, 5361, 7378. RK
2: 3769, 8954, 9294, 3T 1518, 3604, 4135. ST 391. Ber 24.
MB 2 : 247. Di 301. Lg 3 : 560. driffuir til rygge wätsko
ok blod LB 3: 62. — bildl. driva til ryggia, aflägsna,
undanrödja, thiin wiisdoom skulle . . . min skadha
opta dr i Ifwa til ryggia Al 8546. RK 3 : 857. 2)
baklänges, när thu clemens stafflier tiill rygge Lg 3:
63. 3) bakom, i bakhåll, liaffdo appollonius I c ff t
atir til ryggia bak them lönliga M män MB 2: 255.
förstandandis at förrädilse war paa them til ryggia
ib. 4) tillbaka, utan förverkligande, aff allom
ordhom . . . skal oy oth bliffwa til ryggia äller
fa-nytteliga framfara MB 2: 62. sadant broff tiil ryggo
kalle FM 512 (t5ii). — ryggia hudh (rygge-),
/. rygghud, miste rygge huden BtFH 1: 201 (1509).
ib 231 (1509), 234 (i5io), 274 (1508). — ryggia tafla
(ryggio- Bir 3: 136, 138, 372), f. [2V. ryggjatovla]
ryggkota, alla hänna ryggio taflo (spondilia rlorsi)
varu lösa Bir 3: 136. ib 138, 372. swa som
ryggia-taflonnr ib 4: 331. Jfr rygtafla.

ryggia (rygia. -adhe, -adher), v. f.v. ryggja]
1) rygga tillbaka, draga sig tillbaka, badli them ryggia
in til kirkiona BSH 3: 282 (l470). 2) drifva
tillbaka. abymelech ryggiade them oc fotfölgde MB 2: 101.
3) rygga, upphäfva, hwilke all the gambla anians
breffwen skullo ryggia oc til cnkte göra MB 2: 193.
ib 204. ryggiadhc alt thz ban haffdhe honom loffwat til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free