Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rädha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riidlia
276
räfst
lör wara ogönstoghet gudh os thonna plaghona
haff-uor lathit ower kouiiua Lg 3: 647. är redandhe aili
wore egne vndersaate güris oss ohürigo HSIl 19: 112
(1505). — Jfr rädder.
riillha! v. räda (träl. felskrifvet) aff sinom syndom
SH 6; 157 (1349? gammal afskr.).
1’iid ll il/. fruktan, helig vördnad, med gen.
betecknande den för hvilken man hyser fruktan, af gudz rädo
Il er 8.
rä[te, n. (en guds uttalade) radslut, ödesord. hon
sagdho honum thiisso riidhe Al 1598. Jfr 011-, hiiil|ia-,
häl-, läkedoms-, siälf-, iil-, vaud-rii]ie.
rädhegrinia, f. skrämmande ansigtsmaskf fly
förgylla skolka rädhegrimor ok skopuk howdli GO
1108. Jfr Ko.’.k och af retersens, Medeltidsordspråk 1:
250, 2: 426 /.
rädhelika (-lik Al 5217), adv. [Isl. hræftiliga]
1) förskräckligt, pà ett förskräckligt sätt. the toko
til at thiwta oc ryutn sua rädhclica Pa 16. vardho
the genast rädholica nidhir slaghuc aff annars landz
folko Bir 3: 343. tham hawer rädhelika drömpt MB
1: 235 . 2) förskräckligt, högeligen, mycket, här
vndradho the rädheliea vppa Bo 30. fik hon rädhclica
stora sorgh ib 25. rädheliea ryghclikit ban ib 124. ib
232. Pa 18. KL 107. VKR vi. Al 5117. ST 300.
rii[ieliker (-lecar Bu 49t, 497, 526. rädhelikin
Bil 862; Pa 16; Bo 99, 227; Bir 1: 182. raþolekeil
Bu is, 62. rädlieligin LfK 221. rädeligin Va 51.
rädelighen Ml: 2: 201. /. raþelek Bu 140.
räde-liken .s’u 95. n. rädhelikt KS 1:1 (159, 70).
rädhe-likit Pit 16; KL 250, 276; Bo 195; lir 3: 19.
räde-ligct Va 25. ack. m. rädhelioan Bo 120.
rädhe-ligan LfK 220. rädhelikin l.g 37. rädeligin Va
50. dat. m. rädhelikom Pir l: 36. rädheligom
LfK 220. best. form sing. 11. rädhelika Sn is.
rä-deligä Va 4s), adj. [Isl. hrieiiligr] förskräcklig,
fruktansvärd. octouianus kunogar var . . . sua rä|ieloken
at iiiighen por]io se han vropan Bu 62. vreþar ok
räfi-olecar ib 491. rSþelecar a synom ib 497. 011 miok
rä[i-clekcn (karl; d. v. s. djäfvulen) com tel lians ib 18.
com [tordön sua rä[xdocar at mykit folk do ib 526. ot
rädhelikt myrckit hus KS 64 (159, 7o). rädhelikor
stadhor MB 1: 219. rädhelikor oc loffs wärdhor ib 318.
Bil 108. Pa 16. KL 250. MP 1: 10. Bo 120, 195. KS 77
(191, 84). Bir 1: 36. Va 25, 48, 50, 51. Su 94, 95. Lg 37.
MB 2: 201. LfK 221. — med dat. vast [tu huariom
styg ok rä[tclek Bu 140. han . . . war . . . rädhelikin
thöni hedhcno värö Bil 862. Bo 227. KL 276. Bir 1:
182. o huru rädhelikit vslom syndarom är ib 3: 19.
rcdhobonc äru the til ... then tliunga som rädhelikin
värö äniuäl änglomen at läggia oppa sina axla Bo 99.
rädlielikliet, /. förskräcklighet. hwru skal iak
tha githa tholt tith rädhelika änlitho |fnit mz wredlte
oc styggelika rädlielikliet Su 95.
räf, n. [Isl. räf, rtefr] tak. af räfono dryp (för
drypa) bränne stens drupa Bir 4: (Avt) 17S. viþ räfot
(näml. likas) klostar folkt (för folket) ib. ib 181.
riitlisker (räweliaker), adj. Rcvalsk, från
Reval. i rofliskom pouningom SH KS 1: 387 (1404,
nyare afskr.). en räwclisc ortogh fore ix poningä ib 2: 103
(1409, gammal afskr.). — atis. riifliskor, Rcvalsk
penning. för fyrctyo march röde pcninga, lam rällisk i
örnom SI) KS 1: 359 (1404, nyare afskr.). för fyrottyo
marc swonska i refliskoni penningoiii, hwar rällisk för
fem pcningor swonska ib 3*7 (1404, nyare afskr.). fore
lxxx mark, iiij räfflisca i hwar öra ib 2: 80 (1409).
— Jfr riivalsker.
riiformber (reff ormber), m. [isl. ref rnir]
reform. fore kladha oc räfforni LB 1: 97. thz dräpir
lälf-orin ib. oni man faar räfformar oppo fötir eller bender
ib 7 : 289. for reff orm ib 336.
räfsa (räpsa L. -adhe, -adlier), v. L. räfsa.
räfsadho liöö Ansg 247. al the saatan, som the hafdho
räfsadh oc sammanburith ib. Jfr oriifsa]ipr.
räfsa (repaa), v. [Isl. rofsa] L. straffa, med dat.
ska) iak ga a mot idhor . . . mz wrodhe oc räfsa ntz
siwfallom plaghom MB 1: 378. reps thinom
wndhcr-saathe skelligo mz mildhcdh Bir 5: 140 (fr 144). Jfr
oräfster.
riifsing (räpsing), /. L. — riifsinga ]ling, ».
[Jfr Isl. rofsingar[ting Flat. 2: 172, hvarest fråga är
om Svenska förhållanden] L. eg. ting der (statens)
straffrätt utöfvas; räfslcti/ig, af konungen eller lians
ombud hållet ling. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid
2: 86 f. in coinniiiiiibtis protoriis dictis
rofsingætbingh-0111 SI) 3 : 405 (1319). Jfr räfsta |ling.
1’äfskill, n. råfskinn. RK 1: (Yngsta inledn. till
Gamla Kr.) s. 195.
räfst (räpst), /. f Fnor. refst] L. 1) straff,
bestraffning, straffande, hawni wi . . , liardliä räfst
hüöt SI) 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5 : 374 (1344,
nyare afskr.). äru fiildo vnder wara räfst ib 376. at
koiiunglich räfst härdhir sik ib 4: 467 (1335. nyare
afskr.). ib 5: 378 (1314, nyare afskr.; desso båda sistn.
ex. kunna ifven föras till 2). ther är hardhast riiffst,
som konungen är siiilwer niisst (för näfst) MB 1:
349. han (konung el. höfding) skal ok wara jämn
ok rätwis i domom ok räpstom sinom KS 78 (193,
86). ban styrdho riddar scap mz hardiim rät ok räfst
Bil 392. 2) räfst, af konungen el. på hans
vägnar utöfvad rättskipning, ting der rätt skipas (ocli
äfven andra ärenden kunna afgöras) af konungen, el.
å hans vägnar, räfsteting, äfven vid räfsteting
fungerande nämd. laathor ban (konung Karl) räpsth i
swerige halla RK 3: 397. til then dagh the hiiffiia
warit oppa rcffstinno thcu tydli roffstatingh hals i
tyurbo humlare SI) KS 1: 363 (1404). tho gozin os
laghleka wordho ather til dömdli oppa rostenno (för
rcfsteiine) ib 688 (1407). the godziu os laghlika wordho
ater til dömpd vppa räfstomon ib 155 (i402). ib 463
(1405). som äy wildo rät staudo oc lydlie oppa the
forscripna repst GS 38 (1413, orig.). thcsso forescripuu
som ower rcpstono sithia ib. wi wole liafuo krughc . . .
cpter thy som biscoppon af strängonäs, lagbmaiinen wor
cmbitzniau, oc the som ower räpstcnä skulo sitie, thökko
nyttiigha ware ib 36 (1413, orig.). the ower räpstcnä
sitiä ib. hwilkot lliesse tholff i räfstiniie salo . . .
ran-sakadho SI) KS 1: 324 (1404, nyare afskr.). ib 398 (1405,
gammal afskr.), 400 (1405, gammal afskr.) o. s. v. — Jfr
Mrþuiigs-, härads-, konungs-räfst. — räfsta
balkor, m. L. — räfsta koster (räpsta-), m.
sammanskott i matvaror åt dem som hålla räfsteting.
wi . . . förbiwdhom iller . . . nokroni androm uokor
räpsta kost vtan oss i thätta sin göra BSll 2: 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
