- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
289

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - röker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röker

’289

rökt

fogita och embitzmän, bränt, dräpit ocli vphiingdt i
röök . . . the meenlösa BtRKlS (1434). — ånga. stilla
drakans röök (giftiga andedrägt) MD 188. — Jfr
rök-ilsa röker. 2) eldstad, kard; hushåll; mindre
jordegendom som anses tillräcklig att föda ett hushåll;
jordområde (i Finland) från hvilket en bestämd skatt utgick.
rötgher ingassons godz, tw i sildinkorwe oc eet i
halle-laby oc een rök i saustolaby SD KS 1: 433 (1405). aff
hwariom rök BSII 1: 196 (1387). aff hwariom thingh||
rökioni ib. swa myckit göra fyra röko och tree kroka
i finlandh FM 39 (1417). om then hielppc skat i [l]
march aff hwar rok ib 257 (1506). BtFH 1: 128 (1464),
305 (1413, Joh. Bures utdr.). the lagde i [l] span
ni al th pa hwärie rog FM 501 (1510). vtloffuet j (’/a)
pund fynske gedder met liwer rog ib. Jfr de
quoli-bet fumo in iure karelico duas bonas pelles ...
exil i bero SD 4: 233 (1331, gammal afskr.). Se Styffe,
Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 321;
Schy-bergson, Finlands hist. 1: 213. Jfr koilllllgs röker.
3) rökelse, offre . . . cethyni trii oc oleum til liwsa oc at
göra sötasta sniörilse oc röök (thymiama suavissimum)
MB 1: 356. 4) lukt. rökren nar þöm sötar som lilio
blomstar Hu 524. mz sütastom rök (Cod. C sötaste lokt
962; odore suavissimo) ib 142. Bil 12S. fore rotin rök
(Bil widh rothna lukt 316) Lg (Cod. C) 994. loot vardha
rök af thräk vndir hans näsom Gr 365. tcra pinonna
illa lukt oc röker Su 129. LB 3: 50. 5) lukt.
luktsinne. aff fam likamans vitom, som äro syyn oc hörsl,
röker (Cod. A lokt 42J, thäuor, trauan MB 1: (Cod. B)
531. 6) rost? borth taker synnenua röök (rubiginem;
bruket af röök här beror utan tvifvel på ett
missförstånd) Su 175. — riikia piiiiniugar (röge
pen-inger. röge peiiige), m. pl. efter röktal (se röker
2) utgående skatt i penningar, ina edor herredom widlie
om the röge penige, som lier skal vtga aff landet,
löper mykit möre pa landtborn en skattebondren FM
501 (1510). röge peninger wil the gerne vtgöre ib. bode
aff skatteu oc rügepenigo ib.

röker (rööker. röeh. rööch), m. rågångsdom?
the för110 7 landz syhuomäii the gilladhe thot the 12
lierodz syne män tillförenne giordt badhe, och them
(för then?J röök emillan både hiiffwudhrååu öfuerst
modlest och nederst BtFH 1: 75 (1467, nyare afskr.).
dömdes een rätt rööch emillan witziälä och kaukula
på thesse råàr ib 45 (1482, nyare afskr.). dömdes ännu
en rätt röcli emillan luhangos bo och jenipso boo opå
thores råår ib 116 (1478, nyare afskr.). the hulle icke
röchen som förre war dömdt ib.

röker, m. L.

rök i a (-te, -ter), v. [Isl. reykja] 1) röka,
utsätta för rök. nötäkyot rökt SD 5: 637 (1347). LB
7: 46. Fil 4: 83 (1499). rökte henne thz hon bleff
dödh RK 2: 1938. 2) komma att ryka, bränna för
att frambringa rök. thridhi loter, swa som blodh oc
iister, skulle hwarte brännas eller äta, vtan blodhit
skulle wtrinna a iordhina oc iistridh rükia sötelika
ower gudz altara MB 1: 476.

rükia, i». L.

riikia, v. Jfr afrökia.

rökilsa, /. = rökilse. rükilsa doger för
kranck-er måge LB 8: 44.

rökilse (-iilse LB 7: 143. -else Bu 503; LB 2:
Ordbok II.

71; TK 272. -elsä LB 8: 44. -ylse ib 7: 142), 1».
(så väl sing. som pl. i samma bem.) och f.? [lsl. [-reyk-elsi]-] {+reyk-
elsi]+} L. rökelse, rökverk, tlius rökilse LB 4: 339. ib 2:
39, 40, 3: 151, 152, 153, 7: 142. rökilso är göth for
blod-rwna ib 143. ib 8: 44, 45. alt piit rökelse, häinia faþer
sände liiinne Bu 503. offradho honom gul oc rökilse oc
mirram Bo 2. som skulu bära rökilsit Bir 5: 102.
bränna rökilse MB 1: 404. ib 358, 369, 406, 470. Bil 832,
916. MP 1: 44, 45, 50. Bir 1: 154. VKR 49. Lg 35. TK
272. Al 7560. honom wart giffwit mykit rökilse MB
2: 345. röken aff rökilscn ib. mz rökilseno som bärs
öfwer dödha Ber 54. mina händhcr läto drypa mirram
hwilkit wi kallom liwit rökilse ib. hwiit rökilse war
thz han äter Al 7512. LB 1: 97, 2: 71, 3: 165, 7: 292,
10: 6. Jfr ottosangs rökilse. — rökilsa kar (KL
359; MB l: 404, 401;. rökilsekar TK 273." rökilse
kar MB t: 358; -it ib 2: 345. rökilse kaar Bir 4:
34; TK 272. rokilsäkar), n. [Jfr Fnor. rcykelsiskor]
rökelsekar. rokilsäkar af sylf SJ) 5: 564 (1346). aff
l|änna krono . . . hulkin vindöghon hafdhe swa som
rökilsa kar KL 359. liögxta altare liaffui . . . thry
rökilse kaar (thnribula) Bir 4: 34. MB 1: 358, 404, 406,
2: 345. TK 272, 273. Jfr gnlrökilsekar. —
rökilsa röker (rökilse-), n. rök som uppstiger af
rökverk, rökilso röker vpfar j hökt MP 1: 50.

rökiu, adj. Jfr orökin.

1’öklill (ryklin), n. [Mnt. rokelin. Jfr Mht.
röckeltn] ett slags öfverklädnad (vant. of linne),
con-fero . . . vxori laurencii ormson viiuin noiium ryklin
SI) 2: 40 (1287). hänno drömdo at augustinus stodh j
hänna röklinc (ordets användning här beror sannolikt
på missförstånd af originalets uttryck: linea lignea) mz
bänne Bil 647. — särsk. ss tillhörande de andliges
drägt, för (d. v. s. innan uppenbarelsen om
ordens-drägten grfs) bar dominicus röklin (fratres
superpel-licüs utebantur) Bil 796. gik in j kirkiona. ok foor j
röklin ok tände blus ole har ihcsu christi likarna KL
21. andra biscopa kledde sigli i röklin och koorkåper
och biscops hätta TK 272. andre morkeligc klcrka
hade röklijn ib. stodh thou förnempdo verduge borren

1 sin biscopz skrudh, thiit är röklin, koorkåpa, mitra,
ccrotis och stola ib 274. — Jfr silkeröklill.

rökoglier, adj. rökig, som gifver från sig
mycken rök. rökogher elder MB 1: 183.

rökt (rykt Bil 844; MP 1: 293; MB 1: 414),/.
[Isl. rækt] L. 1) vård, omvårdnad, omsorg, tön
herra barn hånom setias i rökt ok göma KS 53 (134,
57). thöm siiilom til hiälp oc tröst koma, som rykt ok
helso vidher thorfto Bil 844. forlata hiärtans rökt
(curam cordis) Bo 131. kötzsius rökt Bir 1: 259. ib

2 : 62, 3: 150. Ber 233. likamans rökt Bir 4: 64.
li-camans vmsorgh ok rykt MP 1: 293. hindradhos i
haus rökt (skötsel) KL 278. swa skulum wi os rökta
at wi glömom oy wars iämkristins rökt (curam
pro-ximi) Ber 50. thänk wppa alla the thiänist oc kärlika
rökt hon tik giordo Su 210. om hwilka han wil haffua
atwaktelika rökt Bir 4: 5. 2) omsorg, akt, ifver.
som dighra rökt oc mödlio hafdhe iordha martircs Bil
384. lagdhe dighra röct a riddarscap ok fatuburs
ingiald ib 377. ib 758. MB 1: 414. skal iak läggia rökt
(apponam curam) oppa at hon maghc plaghas ok näfsas
Bir 3: 31. — Jfr lielso-, stilla-, van-rökt.

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free