- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
293

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - röra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röra

293

röst

vm liuande barn vare j hiärtano vmuäudaudo sik ok
rörandis Bir 3: 204. hwar ryggio taflan iir lös ok
hwar röris inot andre ib 138. bakin röris äptir
hof-wodzsins rörilsom ib. 2) röras, sättas i rörelse,
uppröras. togh watnitb at röras Lg 95. Al 6824. — röra
bort, aflägsna, rördhe bort paddona KL 111. än thu
löro bort fra thik wärdhlina wmsorgh Ber 26. Bir 2:
333. Jfr bort röra. — röra saman, hopröra. PM
XLIII. — röra til, tillföra, fadherin rörir honum
til mero krapt at röra oc fulkompna wara natwro
ämpne MB 1: 149. — 1’öl’as 11111 kring, röra sig
omkring, göra kretsformigt omlopp, at himbla gånger
wardher längre, än som the röras om kring til cnna
skipilso eller andra MB 1: 67. — röra up, uppröra,
sätta i rörelse, åstadkomma, förorsaka, rördhe vp all
hinder mot henne Lg 3: 254. Jfr up röra. — röra
ut, uttaga, borttaga, bortrensa, rör vt thräkkiu
Häst-läk. i AS 137. — Jfr a-, au-, be-, pa-röra,
äfvensom for-, o-rördher, oröraude.
röra, v. L.

röra (-e), f. [Jfr Mnt. rore] rörelse, oro,
förvir-ring. haffuer han . . . komitli os alle i wille oc röro
MH 33. gar thenne landzende fra idher . . . thot
bliff-wer en stor röre i swerighe BSll b: 179 (1507).

röra, f. [Mnt. rore] rödsot (ss hästsjukdom).
lläst-läk. i AS 137. LB 2: 68.

röran, f. rörelse, the röran (mottos) som thu kände
Bir 3 : 204.

rörbuske, m. rörbuske, blifwandis ... i bland
rörbusca swa som skox diur Gr 296.

rördal, m. med rör bevuxen dat. ss ortnamn, j
rördalen (Vallem arundineti) MB 2: 44, 46.

röre, n. arundinetum, rörstrand, ther koino aff the
röro langa stora orina Al 5087. ther kom löpande aff
thz röre . . . sorkor ib 5187.
röre, n. Jfr ringröre.

rörestrand, f. rörstrand, ss ortnamn. SL) 2: 60
(1268).

rörilse (-else: -om Su 4ic), n. pl. och f. 1)

rörelse, äftir vatnsins rörilse Bir 4: (Dikt) 236. aff
himeltunglanua rörilsom ib 3: 57. ib 471, hiwlsins
rörilse ib 427. aff thäs blästins rörilsom ib 74. aff
yttro rörilsom ib 2: 114. ib 3: 158. diursins hiärta
rörilse (pulsum cordis) ib 2: 5. kiinde hon vndirlik
oc hannelik rörilse j sino hiärta ib 3: 204. tho samo
rörilsin bliuo liinge ib. thw vndra aff the rörilscne
ib. — sinlighetens, känslans el. begärets rörelse,
oloff-like thanka älla rörilse KL 114. them (starka drycker)
fölghir gärna oren kropsins rörilse Bo 133. idhkelik
böu wtsläkke kötlik rörilse bita Ber 183. Bir 1: 278, 335,
2 : 42, 300. VKR xv. VNB 31. Su 342, 416. wm nakra
handa rörilse (affectiones), som jak offta j mik känner
ib 341. swa offta thu kännir j thik nakra rörilse aff
onda andans eggilsom . . . antiggia j ondom . . .
tänkom ällir oc j likamans ällir limanna olofllikom
rörilsom ällir kitzlan ib. wmskiptclik ärw syndanna
rörilse (modus, läst: motus) Ber 61. 2)
aflägsnande, bortskaffande, til aha rudhma rörilse (ad
om-nem rubiginem exstirpandam) Bo 232. Jfr bortrör-

ilse.

rörkäppor, m. rörkäpp. slogho hans hofwdli mz
rör käp MP 2: 18. ib 21.

rörlika, adv. Jfr orörlika.
förliker (rördeleker: -leca SD 5: 209 (öfvers,
fr. sr. af 14110-talet), rörlikin Bir 2: 183. n.
rör-likt. röreliet Fil 3: 5 (1353). rörlikit Bir i: 302,
2: 231, 3: 117; Lg 3: 466. -likith FM 25), adj.

liræriligr] L. 1) rörlig, som kan röras el.
flyttas, alt val t gooz . . . röreliet ok orörelict (löst
och fast) FH 3: 3 (1353). tera godz rörlikt ok
orör-likt KS 65 (160, 71). ib 74 (180, 8l). SJ 9 (1422). SD
5 : 209 (öfvers, fr. si. af 1400-talet). RM 25. — rörlig,
sotn rör sig, i rörelse rarande. tässin wärdzslika ok
rörlika solon Sk 289. stadhugh ok rörlik (mobilis)
iiptir gudz vilia Bir 3: 138. ib 2: IS3. eth brinnondhes
swärdh rörlikit (som är i rörelse, som svänges) Lg 3:
466. rörlikit (mobilis) wädhir Bir 1: 302, 3: 117.
rörlikit vatn oc ostadbukt ib 2: 231. — Jfr orörliker.
2) böjlig, böjd, benägen, the vardha rörlikc til alt
got Bir 2: 178.

rörniärke, n. L.

rörogher, adj. rörlig, rask. somlika (näml. äru)
röroghare oc somlika krnnkare Bir 5: 35.
rörpipa, ./’. rörpipa. Gr 289. PM 9.
rörtegher, m. L.

rörvas (frf. vok. i änd. -3S-. pl. -ar), m.
rörvass. bygde . . . vppa markinne i bland röruassa Gr
290. Jfr rövas.

rös (pl. -ar. röser LB 8: 5l), m.f [Sn. dial.
rös, rör, f. Jfr Isl. hrærar, m. pl.] ljumske, bolnadhc
■ . . hwn (o: een mäniskia) i rosin ellir oc lare LB
3: 184. — vant. i pl. at nakar bolnade i rösana LB
1: 98. for wiirk i rösänä ib 6: 106. ib 8: 51. — rösa
byld (röso böldll), fi [Jfr Ä. Dan. rorbyld]
Ijumsk-böld. LB 4: 341.

1’öse (rööse), n. [Isl. hreysi] röse. effter som
thy gambla ràä och röso wthwisc DD 1: 40 (1379,
nyare afskr.). thänna fonda ra oc röse skilia orssa
oc. rättauik, mora oc rätwik, lexand oc mora ath ib
96 (1442, nyare afskr.). wph til löösith ib 2: 5 (13S4).
rösevisla, fi. [/«/. broysivisla] lekalt. MB 1: 360.
rösia, fi == röse? VII las engh lygiandes offuen
rösian Dl) 2: 16 (1442).
rösker, se röster,
röskleker, se röstleker,

1’öst (pl. -ir),/. [M. raust] L. 1) röst, stämma.
kumbar af himirike röst Bu 5. ib 63. hördhu presto
. . . röstor wm kring sik Bil 311. þa öpte en röst Bir
4: (Avt) 178. ropadhe mz höghe röst Gr 291. predica
min son mz rüstinue oc sighia mot honum mz
gern-ingomon Bir 2: 125. liörir iacobs röst MB 1: 214. —
(?) tin skämtan ok röst so vtan al oföghelik ord (jfr
motsv. ställe i Martinus, De r/uatuor virtutibus
cardi-nalibus: sales tui sint sine dente, joci sine vilitate . . .
v ox sine clamore) KS 24 (60, 26). — läte, ljud. hon
(humlan) . . . gifwir af sik inykit hesa röst Bir 1:
134. 2) röst (vid val), liafuom wi them for:da
jeppa gifuit . . . wara röst til thetta . . . laghmans
dünio BSll 1: 185 (1386). rösterna fullo vppo thessa
tre RK 2: 2297. ib 2299, 7493, 7496, 75U2. 3) rösträtt,
tätan; befogenhet, är (sidher) mäp clostarmannom. at
jie haua möre röst at raþa. som för como Bu 194.
4) språk, oppa india röst At 7607. — Jfr gliidlli-,
iofs lygdha-, manna-röst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free