- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
324

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sidhermer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sid hermer

324

siarlia

mera MB 1: 288. — thäs at sidher, så myckel
mindre. wardbergh faar tw ey ather i aar ok tess at
sidher attu swa lather RK 1: 2688. — ciglh sidher,
f’cJte mindre, lika väl, likväl, ey sidhir (nihilominus)
sVnlle pharao for dömas for sina ilzsko. ämuii-l än thot
moyses hafdhc ey komit Bir 1: 298. — eigh (ängo)
Jiäs (þy) sijier, icke dess mindre, det oaktadt, hwar
som ey (>a komber, þa scal konungcr, äller ]>o som
hans dom hawä, ey Jiäs siþer dömä vin all mal . . .
swa som han syälwer til swars vare SD 5: 480 (1345,
nyare afskr.). ib 567 (1346). ä huru mykyt oppa
han-um ropas ey thäs sidhir fülgho han sins vilia lusta
Bir 2: 53. ib 1: 34, 2: 187, 4: 136. Fr 2058. Al 3345, 7297,
10018. än thot synin bort tax af them (ögonen) ey
thy sidhir ma likamin wara helbrygdha Mr 1: 99.
ib 90, 332, 373, 2: 27, 162, 187. ST 134. Su 446. SGGK
105. engo thes sidher styrktis hon j gudhi Lg 3:
513. — cigh thäs (thy) sidher ... at, icke dess
mindre . . . derför att, oaktadt, ehuru, mannin är oc ey
thy siidher falkans herra, at han giwer honum sit
höns til födho MB 1: 98. — eigh thäs (thy) sidher
at, oaktadt, ehuru, fik lika lön mz apostolis ey tliils
sidhir at hon var förra mykit syndok Ml1 1:41. VKR
3. pläghir nstunda at opswiilghia alt thz han liöre
liuande vara ... ey thy sidhir at hans bukir oc
niuudir ärti ful mz mat Bir 2: 98. B) superi, minst.
är änkte thing skapath, oc aldra sitzst likanilikt, som
ey hawcr mästa dygdh aldra niist sik MB 1: 39. wi
wiliom aldra siitzt at os siälwoni ware nakath mocn
ollor genwärdha ib 457. ib 465. Ber 257. leta, huilkit
af thossom triggiahanda folke land iilla rike niàglia
sizt mista KS 76 (187, S3). land ok rike mägha
al-nioglia mista sidhst ib.

sidhermer (sidher mer), adv. komp. än
mindre. säldhan finder man til saman idlielighet oc hardha
lycko, oc sidhor mer (rarius) kan tliu ijkilia hardha
lycko frän läthi oc forsömilse Ber 292.

sidlilika, adv. [hl. sinliga] 1) enligt sed,
enligt plägsed, vederbörligen. rite, sidlilika GU 2. 2)
sedigt, liöfviskt. skulu knnunga ok liöfdinga sik
sidlilika halda i allom sinom åthäilom KS 38 (loo. 4|).

sidhliker (sidherliker. sidelig), adj. [lsl.
siSligr] sedig, höfvisk. drotningen henne bör wisa
wara . . . sidelig ok snol j alt sith sinne MD (S)
215. — öfverensstämmande med god sed och ordning,
höfvisk. the thing som höra til gudz dyrkan the
skulo wara sidherlik MB 1: 501. — Jfr OSÍdlllÍkei’.

sidlllikliet, f sedighet, höfviskhet. hafTwin sik mz
studughe kropsins sidhlighct Bir 5: 67.

Sldhqvälder, m. [Jfr Isl. siíkveld, b.] den senare
delen af aftonen, aat sidhquällom Bo 93 (kan föras
titi ett sidhqviild, n.).

sidhngher (-ogher), adj. [lsl. siiugr] 1) som
har (på ett visst sätt beskaffade) seder, väl sidhiighcr,
som har goda seder, sedig, höfvisk. en dande man ok
wel sidugh RK X: 1073. en iomfrv war . . . wäl
sidh-ugli Bir 1: 375. ’ib 271. madelikir oc viilsidughir j
sinom athäfwm ib 2: 11. göra the (dygderna) han
wälsidhoghan man KS 20 ( 50, 22). 2) sedig,
stadgad, ordentlig, skal hon . . . haua fam sidhugha
thiän-isto qvinnor Bir 3: 183. han glädz mer af wärldinna
swikliko smeekningh ok lioflatom än aff swa sidh-

ughe the hälglio kirkio skipan ib 1: 326. at gita lika
giort af thorn (födoämnena) onom sidhoghoni ok väl
tämpradhom bwk Bo 134. — Jfr OSÍþnglier.

sidliYaui (sidhwani UplL K 7: 5 i var.
sid-uäne ib. siduäne SML Add. 1: 3, a), m. L.

si|iviiiii.i (sedhwänya rM 15. sädwenye.
sidhwania: -o Ber 8». siþuanna: -o Bir 4: (Avt)
183), f. [Isl. siJvenja] L. 1) sedvänja, vana, bruk.
enom stadh war sidhuänia. ath män thoko sik hvart
äar (för aar) wtländis konungh Bil 616. ib 713. Bo 24,
30. Bir 2: 159. MP 1: 50. I’M 15. han hafdlio thz for ena
sidhuänio at al the kors som han saa. thöm
hedh-radhe ban Pa 8. fölgdhe jak landzsins sidhuädhnio (för
-uänioj Bir 2: 94. thetta skal wara idher sidhwänia
MB 1: 307. som kommo aff kräselikare sidhwänio til
clostrit Bir 5: 5. sidhwänia är huariom sudsoni
naturlik skipelse KS 83 (204, 90). af gambio sidhuänio Gr
322. Di 143. cpther gamble sädwenye FM 546 (1512). o
adams sona osidhogh sidhuänia Bo 99. ökias syiidenar
af idhkolike sidhuänio Bir 1: 364. giordhe först
nadlic-lika synd ... ok ökte sidlian mz sidliuäniono ib 365.
Su 171. 440. görs synd . . . stundom af sidhwänio Ber
89. huru opta tliw fölghc mina sidhuänio
(consue-tudinis) gcrningoin Bir 3: 137. gaddin bard Ii 11 a aff
stiongdinua sidhuänio ib 74. le]ias ... i k rasa si[jväu-

10 KL 185. alt of månge älska thessin fyra (näml.
synder) ok hafwa j sidhuänio Bir 1: 341. buro godli
sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs , . . kranckä
sidhwänniä ok orätter nidher läggiäs SI) 4: 464 (1335,
nyare af skr.), wäglixtu wpp niarghähandä sidhwänniur.
flere hardhit ok oganghlicliä iin ganghlichä ok godhä
ib. kranckuni gerningum ok sidhwännium ib 467. ib
5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. til guþleka gärniga
oc höfiska siþuanno Bir 4: (Avt) 1S3. hälga
clostirs-sins sidhwänier Su 355. epter . . . richosens
sidli-wUnioni ok stadfga SD .VS 2: 44 (1408). ib 52 (1408).
— (?) them som k ranka Sr 11 aff idhkolike sidhwänio
(beständigt!) Bir 5: 5. them som aff sidhwänio
(vanligen?) bliffwa hclbrygda ib. 2) skick, säll, beteende.
thera sidhwänia var ful mz gudlilikhet Su 419. —
sidliviillio vaui? m. vana. at wi wäudoin oy til
synda och sidhwänis (för sidhwänio?) wän a winith
hulkit gudli gaf|| os til likamlika helso Ber 88.

sif,./, jfr gu|isif. — si fia slit (sifwiä-), «. L.

sifkona (-kuna), /. L.
sifskaper, m. L. — sifskaps spiiil (sifskap
spiäl MELL X 18. sifscap spiäll SML K 15: 3.
siffskap spiäll 1’plL K 15: pr. sifscapspial VML

11 Kr 21. sipskafs spiäld ib 19. sipskaps spial
ib i var. siffskaps spiäld ib. syffskap spield
KrLL Ä 20. syskaps spiäll VplL K 15: pr. i var.
sydzskaps spiäll ib. syzskaps spield GS 46.
sytzskap spield KrLL Ä 20 i var. söskap spiäll
ib. södzskap spield ib), n. L. kränkning af
svå-gerskap genom lägersmål i förbudna svågerskapsleder.
GS 46.

siglia (pres. sig’her. impf. seegh Su 41S; Lg
3: 93; 11K 1: (Yngre red. af LRK) s. 270. pl. sighu
MB 1: 325), v. [lsl. siga] sjunka, nedglida. — siglia
llidher, 1) sjunka ned, glida ned, segna, hwar
then tima hans arma sighu nidher MB 1: 325. seegh
hans liwffwdh nidher aa brysten Lg 3: 93. seegh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free