Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - silkeklädhe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
silkeklädhe
332
uthan och innan choron TK 270. — silkis väver
(ack. selkeswef SD 4 370 (1334)), m. sidentyg,
sidentygstycke. confero . . . 1 selkeswef SD 4: 370 (1334).
silkeklädhe (;)/. silke clädher Di 291), n. pl.
\lsl. silkiklæJi] sidenkläder. Ber 27. Di 291. — Jfr
silkis klädhe.
silke 1’üklill, re. ett slags till de andliges drägt
hörande öfverklädnad förfärdigad af siden, eet silke
röklin. oc fyughur af lärift SD 5: 563 (1346).
silkesparlaknii (cylkesparlaghen), re. [Jfr
Fnor. silkisparlak) sparlakan af siden, xij
cylkesparlaghen FM 76 (1483, daniserande).
silkesprangiiing (aylke-. cylke-), f.
garnering med fransar af silke, en dwg mot
sylkesprang-ning oc wtkast FM 76 (1483, daniserande). iij
handkläde met cylkesprangning wtkast ib.
silkestrik (silkystriho. silkystrieh), n. slöja
el. hufvudduk af siden, inatri moe . . . confero duo
teristra dicta silkystrihc mea meliora SD 5: 551 (1346).
vnum teristrum dictum silkystrieh ib.
silkestrip, ». [Fnor. silkistrip] ett slags siden, x
vinas silkestrip SD 4: 711 (1340?). integrum frustum
silkestrip ib.
silkestykke, «. = silkis stykke. Fil 6: 20
(1449), 34 (1452, gammal afskr.). var ith silkestycke
dragit tväfalt tvärt öfver altarot TK 274.
silketygll J n. fiskredskap af silke, han for i fiske
mz gulnätum ok silke tyghium (för silke toghum?
piscubatur retibus aureis, quæ sericis funibus
extra-hebantur) Bil 307.
silketliradlier, m. [Isl. silkiþráír] silkestråd. Bil
568. Jfr silkis tliradher.
silketliiikan (eylketägen), ». sidentäcke. FM
76 (1483, daniserande).
silkeutkastuing (cylke-), /. spetsprydnad af
silke f iiij dwge mot cylke wtkastning FM 76 (1483,
daniserande).
silkeüruagat (cylke örnegad), «.
sidenörn-gått. iiij cylke örnegad FM 76 (1483, daniserande).
silver (siluar Bu i84. selver ib 18. seluar
ib 184. selffwer BSll 5: 34 (1505). sylver L.
sölf-wer SO 167. sölfwir ST m. söfwir (för sölfwir;
ib 135 (jfr 548). med art. silffrith BSll 5 : 80 (1506).
sölfrith ST 136), n. [Isl. silfr] L. silfver. han loth
byggia eetli stoort toorn aff sölfwir oc gul oc dyrom
stcnom S’l 135. — arbetadt silfver, smycken af
silfver. Bu 18. Gr 259, ST 136. Su 225. — myntad t
silfver, penningar. Bu 184. ST 408. — Jfr silf.
silvera (syluera. sylwärä. sylfwera: -adh
Bir 2: 188. -adher), v. försilfra. twå (o: lyusastakä)
af kopar sylwäräpä SD 5: 564 (1346). hans skioll war
silffuerit Di 133, thz kar som vtantil är pryt oc
syl-uerat Bir 8: 96. ib 2: 188.
silverbränuare (sylfuer brennare), m. [Jfr
Mnt. sulvorberner] silfverbrännare, den som i eld
pro-berar och renar silfver, ss tillnamn, heyna sylfuer
brennare BSH 1: 130 (l37l).
silvergiäld (siluer giald), n. en extra gärd
hvars belopp synes hafva berott på den uppskattade
förmögenheten. Jfr Bildebrand, Sveriges Medeltid 1:
273. in exhibicione dicta siluer giald SD 4: 589 (1337?
nyare afskr.). Jfr lliarkagiiild, liiät.
silverillsighle, n. sigill af silfver, eth breff
jn-sighlat mz silffwer jnsighle Lg 441.
silverstolpe (sölfwir-), m. silfverstolpe, oppa
them sölfwir stolpum ST 220.
sima (KL 175; At 2537, 5003, 6390, 8825; -611 ib
8826; -ande MELL DrVl 16; MF 2: 278. pres.
simbir (kan föras till sillllliaj VML 7 £ 39: 6;
Bir 2: 6. imjf. sam (kan föras till simillIU MP 2:
27; ST 474; BK 3: (sista forts.) 5131. pl. samo Al
8832. part. pret. re. sumit Gr 279), v. [Is/, svima] L.
simma, petrus . , . sände sik i hafwot ok sam til
landet MP 2: 27. KL 175. Al 2537, 5003, 6390, S825, 8826,
8S32. tha leonit thz sagh lop thz j watnit, oc sam
äptir them ST 474. Gr 299. IIK 3: (sista forts.) 5131.
vm fiskin gar vndan oc simbir til andra strand Bir
2: 6. fiskin simande j watneno MP 2: 278. Jfr ivil"
sima samt simma.
sillli, m. [hl. simi] L. rep, band. swa som tho
löpande hunda hulke som först ledhas tilia föras j
koplom iilla simom Bir 2: 54.
simma (symma PM 13. impf. pl. summo KS
30 (76, 32). sommo BK 1: 2312. part. pret. re.
summitll Gr (Cod. D) 393), v. [Isl. svimma] simma.
PM 13. thora örss tho wodho ok stundom sommo RK
1: 2312. KS 30 (76, 32). Gr (Cod. D) 393. Jfr sillia.
simpa (sympä), f. simpa, cottus. ss tillnamn.
thorstanus dictus sympæ SI) 3: 34 (1311). cum . . .
sigillis johannis . . . ct thorstani simpo ib 129 (-1313,
nyare afskr.).
simpel (simpell), adj. [Mnt. simpel. Franska
simple. Lat. simplex] simpel, enkel, een simpell
läkedom for ten menig man LB 7: 251.
siu (ack. m. sin. aiin Bir 4: 36. f. sina. syna
Bir 3 : 225. siin FI 1719. re. Sit. Seet BSII 4: 228
(1497). dat. m. sinum. sinom. ./. sinne. «. sino.
syna MB 2: 2S9. gen. m. sins. syns Lg 3: 544. /.
sinna Bu 182; GO 203. synne Lg 3: 544. «. sins.
syns Lg 3: 544. pl. nom. m. sinä Di 222. re. siin Al
2368, 5356. ack. wi. sina. /. sina lv 3794. sine SO 197.
synne RK 3: 2219. re. sin. siin Bu 21; .4/5211; Fr
1576. dat. sinum. sy nom RK 3: 4122; Lg 3: 544.
gen. sinna), pron. poss. [/si. sinn] L. a) med
hänsyftning på satsens subj.: siu. magnus . . , kononger
, . . säiulir . . . guzdrotcns qwiidiu ok sinä SD 1:
668 (1285, gammal afskr.). the . . . wäri i stath
sinum ib 669. þeer sum for sin ålder latäs bort af warro
tbiänist ib. att lian fik egli allan wiliä sin györa
ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). han agher egli
hänip-näs äffte brotlikiim pänuingum sinom firi gyästningh
sinä ib. maþren . . . böte siin brut Bu 21. hon vände
fran mik allan lughan mäj) sinom (för sinoj
lnan-tolsköte ib 22. at han äldre varjie . . . fango sinna
ouina ib 175. min härra . . . vighe þaime tu
vng-folk mz sinne högro hand ib 182. at the kunnen
sielue läsa ... sin bref KS 51 (130, 56). the milda
fruen . . . bödh hona ... til syns ok synne
niodh-ers hws Lg 3: 544. engen j dragara embetho bero
naghat ööll fran nagrom embetzmanuo till salu vijd
sine thrce marek SO 197. ib 199, 299. — med ett
ss appos. till den i det poss. pron. inneslutna
genitiven fogadt adj. el. pron. i gen. thwo han aldra
waara mandom oc synder i sino siälffs blodlie MB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
