Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siäflika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
si ii flik:)
342
siäl
vars herra tholimodh. siiiflek oc godhlok Bo 48. ib 12,
147. thin niilhot oc siiiflik (mititas; träl. för
siäflikhet) Bir 1: 177.
siäflika (säfflika Su t«4; Lg 332. säffleka Hu
17G. saffligha. Säfwelica), adv. 1) lugnt, metl
lugn, med stillhet, thera rike ok herradöme skulii
alro sta sighirliea alla siäflica (motsv. ställe 3: 348
rolica) ij sannom fridh Bir 4: 307. at tho saffligha oc
endräkteliga vndir en nian waaro lydoghe MB 2: 241.
lat os lifwa renlica. säfwelica oc rätuislica Gr 284.
2) saktmodigt, huru siällica han vmhiir oc vndfaar
thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilso Bo 189.
Su 164, 176. Lg 332.
siiifliker (re. -likit KL 212), adj. [.V. seveleg.
Jfr Sv. siiflig] 1) stilla, liawiu siäflikit oc
ro-likit liuärne KL 212. 2) saktmodig, takin mz
siiiflike gudlikbet (mansuetudine) idhir insaat ordh MP
1: 88.
siäflikhet (säflikhet Ber 28, 62; -hetz ib as.
aäfflikhet Lf K iso. säfflighet Su 264.
aäfuelik-het Ml’ l: 192. säfuilikhet ib 122. säuelikhät
Ber 274), f. 1) lugn, stillhet, huilkeu som älskar
sin brodhcr, han gümer sith hiärta i rolike säf|likhet
Lf K 180. 2) stillsamhet, sj,akhet, foglighet. diwrit
hwilkit han (honom) bar iuir flodhinna mz alle
siäf-likhet KL 194. — saktmod, hofsamhet, tålamod, hon
. . . nitfsto them tho mcdh siäflikhet ok kärlek VKR
xiv. är ... j siäflikhct (mansuetudine) oc tholomodh
sua som moyses Bir 2: 148. hon tholde mz alle späkt
ok siäflikhct KL 310. swara honum j fridsamme
siif-uelikhet MP 1: 192. siälflikhetin (för siäßikhetin)
gömer gudz liknilsa beläto j os ib 280. KL 199, 244,
257, 310. Ber 28, 55, 61, 62, 118, 172, 229, 274. Su 264.
vari,.,, säfuilikhet oc mattelik tempran j allom
tbinom sinnom MP 1: 121. — foglighet, vänlighet.
mz allom hedhir oc siäflikhet ledliom thöm mz os in
ij mönstrit KL 404. MB 2: 397 (dessa båda ställen
möjl. att föra till 3). gudh vände them til swa mykla
siäflikhet at the gawo ärmitomin brödh KL 259. —
mildhet, nåd. o godlic ihesu vi lüpum epte thik for
tho siäflikhet som predicas af thic MP 2: 151. at
miskunsaniber gudh skulde vända sina wredhe i
siäflikhet Su 432. 3) varsamhet? at thu gabbas vndi
siäflikhetinna (för skiällikhetinna? discretionis) nampne
af kötzsins snille Bo 132.
siiil (siel. Säl L. seel L.), m. [Isl. selr] L.
phoca, själ, själhund. — själtran. vm aam siel FH
6: 114 (1473). — siiila hodli (siäle-. siela-. siala-.
Säle-), f. bod hvari själtran kokas, uppmätes och
försäljes, onniis foca, stokholinis venditur et eniitur,
sed solummodo in dictis tabernis. v. sialabodum, quia
aliquantulum distant a concursu multitudinis, propter
fotorem, foca mensuratur SD 2: 453 (1305). ordinauit
quod in dictis sialabodum de foca niendicacionem
fa-ceremus ib 454. vltra sialabodir ib. ordinamus . . .
quod sialaboSer et tota parochia stokholmensis,
atti-neat fratribus sictuniensibus ib 456 (1305). aff the
fyräsliiidade panneno som hon togli aff sielabodhinne
FH 3: 66 (1445). lot detert kraka vp hans rodehoso
ena siäla bodh vppa sudhre malm belägbin i mellan
hans smidz siälabodh och swart munkana niedb all
tilhörilsse tompt och bygning medh kar och kätla
som forskrifne detert thet sielfTuer brukade SJ 231
(1454). haffwer , . . giffwat . . . sine hustru . . .
säle-bodin frii oc quit ib 351 (1469). förscrifna siälabodh
. . . liaffwa bruka och äglia ib 231 (1454). siäle boden
mo th all tilhürolsse ib 380 (l47l).
siiil (siäll- syäl SD 5: 563 (1346), 565; LB 9: 110;
-ä SD 5: 565 (1346). sial L.; SD 5: 293 (1344); Bu 8;
-a ib 28; -ana Bir 2: 18; -ene Bu 142. siall (i rim
med scriptamallj RK 1: 2477, 4403. siel RK 1: 163.
sel MD 26. seel ib 30. pl. -ar. siälia (ack. pl.;
trol. skriffel föi■ siälaj SD NS 1: 226 (1403). -er
Lg 3: 546), f. [Fsax. seola. Jfr lsl. säl, sála. Jfr
Bråte, Cps. stud. s. 6—/4] L. 1) själ ss ett
lefvande väsendes liftprincip (i motsats till kroppen), i
sht ss menniskans andliga natur och ss kännande,
tänkande och viljande, i siälinno är all likanians
makt MD 96. hwart thera (af andra lefvande ting)
taglier kyu oc släkt aff andro tha the fiidhas thz
är at sighia, badhe siäl oc likania iin niannin
taglier siäl aff gudhi siälfwom oc ey aff fadher eller
modher MB 1: 75. spöria, än adains siäl war för
skapath. iin hans likame ib. til likamans ok
siäl-inna nytto Bir 1: 237. til liiff oc siäll Lg 44. thu
föder mz krasom thin wanda buuk och siälden (för
siälen) är mz syndhum siwk Ml) 383. i siälenne ok
banna þrcm (kraptom) nimno ok minnas ok
undar-standa Bu 185. änkte är swa likt the liöxto
sniäll-enne som skälik siäl (mens rationalis), liwilhin som
wm åminne wndberstaudilse och wilia star och är
i the hälgho thräfalloghet Ber 201. ib 202. skälika
siälin (anima rationalis) är gudhz liknilse ib 216. han
(näml. krojipen) söfwo badhe skiäl ok siäl ok samwit
ib 251. Su 31. en är . . . siälina krapter ther henno
läder ok styrer, ok allo thy henne tilhörö, thz är
skälen KS 7 (16, 8). aktar ey siäl elli- sanuind, ok ey
dyghd ella skiälum ib 29 (74, 31). hulkra siäla ginum
gik beska sorghinna swärdh KL 356. Bo 7. han (Gud)
. . . glädhir mina siäl KL 371. hafwa wald at binda
siäl-auar ok lösa them af syndomen Bir 1: 123. thu som
skulle hela siälanar . . . thu äst sannolika siälanna
drapare ib. jak atirlöste siälana mz mino blodhe ib.
— särsk. själ ss underkastad skilsmessa från
kroppen och fortlefvande efter denna, wtgik the hälagha
siälin af licammenom KL 359. saa braath som siälin
eller andhin gaar w honom (kroppen) Lg 3: 141, i
þy liuse gaf andre[a]s sin anda ii guz liändar. ok
fylgþe fra corseno linset sialeno Bu 142. gripa . . .
hans sial ok wald föra tel häluitiz ib 8. thedhis
thera siäla j duw like flyglia til himla Bil 391. hörþe
guþ tala tel ängla ok hälgha siala Bu 28. äpther alla
cristna siäla dagh (diern animarum) Su 376; jfr siäla
(laglier. til lincöpungx domkirkio alla cristna siela
capäl »BYH 1: 287 (1512). sieler j skerdzeldenom staddo
Lg 3: 546. þct hauir jäc giuiþ til strengnos
domkirk-iu ... fori therä sial oc miunä SD 5: 293 (1344).
messu sighiä ... for þess varrä syäl som döt är ib
563 (1346). ib 565. badho alle wel for hans siel RK 1:
163. badh lian göra sin scriptamall ok redha wäl for
synne siall ib 4403. ib 2477. gudh hans siäl nadhc SU
KS 2: 10 (1408). 2) menniska, person, liuar the siäl
som ey höre han . . . scal fördärvas fran guz folkie KL
136. MP 1: 280. 3) det innersta el. finaste (af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
