Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skaþi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaþi
350
ska fl
skadha på sin garn, genom storm, wari tå
liampne-lagct. honom behielpeliga att vprätta skadlian SO 309.
— sänk. förlust vallad genom någons död. hon sa
sina dottor grata sin skapa (den förlust hon lidit
genom sin mans död) Iiu 30. — förlust, manspillan,
nederlag. at han . . . storan skadha giordhe pa syna
fiändha MB 2: 303. — skada, det som är alt beklaga
ss skada el. förlust, thz war ey skadlie om the ohyre
Al 7402. — anledning att befara skada el. olycka?
jadus tok skadha ä hwart lian fra Al 1065. — Jfr
åker-, broa-, phnninga-skaþi. — skaj a giiild
(-gield. -geldh Fil 5: 132 (1489). skadhegäldh
IISU 19: 19 (1504), 20. skade geldh BSII 4: 325
(1502). med art. Skadhagellit Sl> XS 1: 107 (1402)),
n. [Fdan. skathægiald] L. skadeersättning. SD XS 1:
107 (1402). Fil 5:’132 (1489). BSII 4: 325 (1502). HSII
19: 19 (1504), 20. skadagield the ey aff honnm fa RK
2: 465. — skadha gäster, m. skadlig el. förderflig
gäst. Lg 3 : 232. — ska|ialös (schadalös.
skadha-löss. skadeslös SJ 332 (i466); -e ilSH 24: 33
(1512)), adj. [Isl. skaJalauss] L. 1) icke
medförande skada el. förlust, oskadlig, vm thz är liànoni
Huämolikt ok skadhalöst, thylik ting gina thöm thz
hedhas KS 34 (88, 37). 2) oskadad, han lät elda oghn
som hetast ok cristinam in casta. pär sang cristiua guz
lof ... fäm dagha skapalös Bu 506. Bo 164. Ii K 1:
(sfgn) s. 182. — helbregda, frisk. Bu 185. 3)
fri från skada el. förlust; fri från käromål, oqvald.
skadlialös for allo fegd oc tiltalan oc skyldning SD
KS 1: 147 (1402). loffuade the . . . hanom skadalösau
oc nödhlösan at halda for thöm oc thera ärffuingiom
... for alla ytermere til talning vm fornempda drap
SJ 202 (1448). ib 332 (1466). IISU 24: 33 (1512). 4)
skadeslös, godtgjord. jac ... kännis . . . skadhalösan
satt haffua . . . inga hemingson om thot gozt SD KS
1: 470 (l4u5). at domkirkan skal skudhalöss oc
ofor-snmat a minna wegna i thesse mato hliwa ib 563 (1406).
när han kommer och gör the gode karlö skadelöss som
godh äro för honom HSII 20 : 39 (1506). — n. adv.
1) utan alt vålla skada, utan att göra sig skyldig till
vållande af förfång el. skada? huar emb[o]tz brodor
mag twå swena bolda ärlige i werckstaden schadalöst
(utan att ådraga sig käromål, opåtalt?) aar oc dacli SO
154. 2) utan (att lida) skada el. förlust, han gaf sicli
ey ther til tröst at holla thz ämbitc schadalöst RK 2:
1864. — ska[ialiisa, f. L. 1) frihet från skada el.
förlust, ban lowadho riddarenum skadhalöso for the
päninga Lg 3 : 205. 2) ersättning, godtgörelse, i
sua mato haffuir jac hans skadhalöso satt, som nw foro
screuat ständer SD KS 1: 470 (1405). — [-ska]ia-lÖSll,-] {+ska]ia-
lÖSll,+} f. skadeersättning, godtgörelse, warpor nakor
nian i kronunne pianist fangen, pa agher konunger
ban lösä, hilst oc vapn hans gyäldä, oc hans
skapa-lösn (möjl. för ban’ skapalösan) györä SD 5: 478
(1345, nyare afskr.). hundraþa män . , . utsända . . .
a mot gu[iz owinum, oppa wara kost, scapalösn.
forlust. oc fangenscap (rf. v. s. på vår bekostnad och
med rätt att af oss få ersättning för skada, förlust
och fångenskap) ib 566 (1346). PM 6S. — skil|ia
lliaþer (-man), m. [7a/. skaiamaSr] L. person som
tillfogar skada, Jiende. bap ban guþ vara napoghan
sinom skapa mannom Bu 134. wy witom wol wara
skadha män RK 1: 4476. MB 2: 123, 305. vm owin
ok skadhamaii är ey rikesins makt iwi starkr KS 75
(185, 82).
skadllilse, n. pl.?- skadande, kränkande, tok mill
gudhdombir mandom af enne qvinköns iomfrv vtan
fulan lusta ok hänna iomfrvdoins hindir ällir
skadh-ilse (læsione virginitatis) Bir 1: 79. ib 28.
skadllllgher, adj. skadlig, med dat. hon (ättika)
är skadhugh sinomen LB 3: 105.
Skaf, n. skaf, afskaf, det som är afska,tdt. läg
kalla vllena pa eller linnith skorhaar som skalf kallas
LB 2: 91. Jfr horiiskaf.
skaffa (sohaffe. -ar, -adhe), v. [Mnt. schaffen]
1) skaffa, uträtta, jnkto han ther scliaffe formatte It K
2: 210. är then i pawa banne som sadana skaffar ällar
om bidher lf K 166. skaffar fienden ath han skal thorn
(rikedomarne) ylla bruka G ers Frest 60. 2) skaffa,
förskaffa, anskaffa, skaffa oc föra spys til hären MB
2: 134. thet pedher magonsson skaffadhe til idhre
swena BSII 5: 13 (1504). skaffa them thoras bärnigh
Lg 436. raadha oc skaffa sig ten stenin LB 7: 277.
skaffe henne andeligha liolso Gers Ars .4 2. — skaffa
igen, skaffa igen, åter förskaffa, skaffa henne helso
igen Gers Ars A 2. — skaffa ill, inskaffa, införa.
skaffa in spisningh BSll 5: 115 (1506). Jfr inskaffa.
— Jfr beskaffa.
skaffare (sohaffare), m. [Mnt. schäffer]
skaffare, den som bestyrer de ekonomiska
angelägenheterna. war herra giordho han (Judas) til een
skaffare ST 69. the (de sju sofvarne) . . . spordho thera
skalfara Lg 438. skaffarin oppa lnarienborgh SD KS
2: 170 (1409). — inom ett gille el. skrå. uarith swa
theth nakar wore than thz (för ther?)
skaffaren-um wille ey giffua the päningana swa skal
skaffarin sighia hwsbondomon ok tho skulu honum wara
hiolpoghe at. ban fingo tho päningana SO 3. nar
swon-anne skaffare wil thorn til saman i eth hws kalla
ib. wore thor nakar som . . . ekke wilde koma ther
skaffarin honum til sagdhe ib. ib 4. hvilkiu som varder
valder til older man ülder blsittiare älliir scaffare ib
5. aff swonä wägna som tha ware skaffara ib 7. nar
skaffaron tändher ekke lyus ffor tafflana tha honum
bör ib. nar rettcr gilles dryck är tha schal huar
broder antvorde schalfarom öller gillisswennin sin dagge
ib 109. hwar ey will skiänkya tha skaffare eller
gerde-men honom tillsega SGG 133. — Jfr härbärghis-,
til-skaffare. — skaffara kanna, f. ölkanna
öfver hvilken vid samqvämen inom ett skrå skaffaren
el. gillessvennen egde att förfoga efter behag, tå skal
gilleswennen haffua skaffara kännen full medh öl, och
giffue ther aff liwem han wil TS 25.
skafl (skawel Lg 3 : 203. skafwel Ber ns.
skaffwel Bir 5: 99; LB 7: 75, 77. skawil KL 258;
ST 104. skafwil Bo 134; LB 3: no. skawill BSll
5: 254 (1508)), n. [Fgutn. skafl] ätliga växter,
grönsaker. vatn oc brödh. olia. älla ensamt skafwil
(legu-mina simplicia). ängaledliis är thz lustelikit af sik
at äta Bo 134. brödh oc skawil ST 104. saman sanka
äple pärw, oc andra frukt oc all bär ällir skaffwel
Bir 5: 99. ärther bönor och roffwor oc annat
skaffwel LB 7: 75. raat skaffwel ib 77. KL 258. Ber 178.
Lg 3 : 203. LB 3: 110. — (?) aff wärendh haffwer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
