Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skarper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sknrper
357
skatpäuninger
skarnpuds] smutspöl, dy pöl. iordhas ... i liakon skarn
pndz Lf K 4. j en storan skarn pws äller dyngio PM
6, aff rennestena eller skarn pwsza LB 7: 305.
skärper, adj. [/s/. skarpr] 1) torkad, torr. tw
pund skarpa fisca SD XS 1: 656 (1407); jfr skarpflskcr.
vart brödh liwilkit nw skarpt oc mögladh är MB 2: 25.
fersth brödh är ... bätre en gamalt och skarpt LB 7:
96. Hy alla handha tor och skarp äthando varwr ib IS9.
2) skrumpen, infallen, tunn. mik thykkor tik fasta
wara skarp och blek och iniö och mager ocli jarp MO
383 . 3) hård? som ... alt thore kööt op aatho jn
til syiiwnar ok skarpa benen Lf K 231. 4) hvass,
skarp, skarpa tighlith oc hwassa skalen ST 99. oth
skarpt swärdh MB 2: 76. ST 374, 419. USU 19: 158
(1506). 5) skarp, genomträngande, gäll. naar
bas-wrnes lywdh görs langdräktogt oc skarpt j idhrom
Brom MB 2: 14. 6) skarp, svår. satthe them . . .
i iärn och skarp feugilse FM 452 (1510). — skarp,
hård, sträng, skarp näpsth FM 610 (1513). fango oth
skarpt tiltal BSH 5: 486 (1511). — n. adv. skarpt,
strängt, eftertryckligt, taledu jag . . . gansko skarpth
FM .105 (1507). — jfr fulskarper.
skarpllskei’, m. torkad Jisk. BtFH 1: 318 (1413,
Joh. Bures utdr.). Jfr skärper 1.
skarpliet, /. [Mut. scharpheit] skärpa, aff
ordz-sens skarphet Lg 3 : 669.
skarra (-adhe), v. [Sr. dial. skarra] skallra,
skrälla, lywdit oc rösthorne skärrade (increpuit) j
öromen MB 2: 15.
skarver, m. L.
skastel, n. [l-franska chastel. Lat. castellum. Jfr
Mhl. schastel] kasteli, slott, pläghom vi . . . thz
(tornet) möghia skastel kalla FI 1015. Jfr kastel.
skat (skaat)j re.svettduk, näsduk, handduk. [Jfr
skåàt j\’ya Test. 1526 Ap. 19: 12| widh bältidh haffueu
skaat (mapulas), naalhus oc kuiff Bir 5: 40. eth
i/windz-lighet pwnga faat, thz är eth qwinnas bälte mz pungh
oc skaat Lg 3: 471.
skata, f. [Ar. skata] skata, eiiua handa fughl . . .
som kallas skata Bir 1: 299. LB 7: 154. — skatII
äg, n. skatägg. ban hawir äthit skata ägh som ey
kan löna GO 241.
Skat bok, f. skattebok, bok innehållande
skatteräkenskaper. thettä är skat boken BtFH 1: 338 (1464J.
skat bonde, m. [7í/, skattböndi] skattebonde, bonde
som är skyldig att för sin jord erlägga skatt till
kronan, bondom, frälsom ella scatbondom GS 27 (1375,
or ig.), ib 28. Jfr skatta bomle.
skatfisker, m. Jisk som erlägges i skatt (till
kronan). ijm skatfisk BtFll 1: 347 (1464). hoo som
haf-wer hampD och bodli j fiskie stàudando . . . och giör
icke skattfisk ther af so 303. hoo som förer fleere
skiötar till grundz. än han gör skattefisk aff ib. ib
304, 306.
skatgilder (pl. ack. m. -gilla h lxxv), adj.
[lsl. skattgildr] L. skattskyldig, giordhe them . . . skat
gilla til danmark Iv l.xxv.
skatgildogher, adj. skattskyldig, af skatgildogho
iordh FH 2: 11 (1381, nyare afskr.).
skatgods (skattgotz), n. = skatta gods. at
all thenna . . . götz fulkomlika kronona skattgotz waro
BSH 2 : 46 (1397).
skatlllis, n. ställe der skatt upptages, gudz hws iir
vordhit diäfulsins skat hws ok tolbodh Bir 3: 185.
skati, m. [Sv. dial. skate. Jfr lsl. skati] det
öfversta, topp, spets (af ett träd el. annan växt, af en
gren el. dyl.), the komo til et fulhöght trä . . . [-öw-ä[r]st-] {+öw-
ä[r]st+} a skatanom . . . ther sat en fughil Al 7570. Lg
69. taka . . . skathana aff fenikaa! LB 7: 74. vträktc
ängelon skatan aff sprotith MB 2: 86. kyste skatan
(summitatem) a riseno ib 187.
skatläggia, v. skattlägga, göra skatt- el.
tribut-skyldig. skatlagde (fecit tributarias) all landb oc riko
MB 2: 195.
skfttman, m. L. uppbördsman. kom han wndhan
mz skatniannum (tributariis) til ierusalem, som fördbo
p jr läto skat Bil 244. — ss tillnamn, ingeuaidus dictus
skatmau SD 5: 41 (1341).
skatmark, f. jordrymd af ett visst värde. Jfr
Styffe, Grundregal. i V All 24 : 293 /.; Dens.,
Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 323, 337; Falkman,
Om mått och vigt 1: 197 /. hafua allan lienna ägholot
j sandancs . . . swa som är ii skatmarc enom
fiertli-ung minna fore xxx marc penninga ... ok ena koo
FH 2: 14 (1392). hafua saalt ... alt vart gosz som
wi i löpö liggiaude attom, som är fäm skat mark
. . . oc een trydiung aff fäm skat markorn SD NS
1: 181 (1402). ib 417 (1405). afhendo sig . . . halfandra
skattmarck iord ib 359 (1404, nyare afskr.). ib 387
(1404, nyare afskr.), 2: 80 (1409), 81. kaihesniemiböle,
som ligger för tuo skattmarker ib 243 (1410, nyare
afskr.). wnto ... alt thera gothz . . . swa som är
ni scatmark jordli, for 11 mark ok sivtighi mark reflist
tall Fil 2: 54 (1421, nyare afskr.). twå dela aff ene
skatmark jord ib 6: 64 (1476). Sam/1, de anf. ställena
afse jord i Finland. Jfr siiittliugs skatmark samt
mark-, marka-skatter.
skat ning (skattningh BtFH 1: 273 (1508).
skattninge), /. 1) beskattning, mz myken
gäst-liing oc skatning oc andra twnga àlaga RK 3: (sista
forts.) 4284. Jfr beskatning. 2) uppskattning,
värdering, epter vj mon skattninge BtFH 1: 138 (1507).
effter dando mens skatningh ib 235 (1506). ib 273 (1508).
— skalnings man, >». värderingsman. SJ 88 (1438).
skatuingx män waro aat forscrifna gardh boo jönsson
oc lnattis ondewat ib 137 (1445).
skatpliktoglier, adj. skattskyldig, giordho the
them skatpliktoga MB 2: 71. wart skat pliktogher
ib. waro betzsamite oc bethanito honom
skatplikt-oge ib.
skatpäniiiiiger (-päninger. -peninger.
-pä-nigher), m. [lsl. skattpeniugr] 1) skattpenning,
penning el. mynt som betalas ss skati. theen mik skat
päningen MP 1: 341. — penningar som betalas i skatt.
sin skat päuigh takandhes Lg 3: 638. han tok ... mz
sik en oxsa! at siälia^tiltsin skat pänigh ib. — pl.
eptcr syne skatpcninga FM 267 (1506). 2)
personlig skatt som i en del af Östergötland,(sex härad öster
om Aspveden) årligen erlades med sex Gutniska
pen-ningar af hvar skattgifvare. do censu dicto
skatt-penning SD 3: 217 (1316, nyare afskr.). mandamus,
quatenus nomiue census eiusdem, quem skattpenning
. . . appcllatis, singuli vestrum sex denarios gothicos
a modo singulis annis exhibere . . . studeatis ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
