Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skipbrut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skipbrut 372 skipilse
skipbrut (akepbrot FH 1: 150 (1495, gammal
afskr.)), n. [Isl. skipbrot] L. skeppsbrott, sagdhe sik
wara komiu aff skipbruti Bil 712. ib 347, 750. FII 1:
150 (1495, gammal afskr.).
skipbrntn (-brota. skepbrota BK 199), adj.
skeppsbruten, the wroko fran sik . . . skipbruta
styre-ni nn Bil 215. månge kristne män wurdho skipbruta
KL 116. ST 35. huru hon wardli skipbruta ib 42.
thetta budhit wart j wäghenom skipbruta ib 362. allo
the ther wrdho skipbruta ib. hon wardli en tima
medh flerom skipbrota a enne haff klippö VKR iv.
BK 199. thz godz skipbrota wardhir j hafwino ST
486. som . . . skipbruta goodz takir ib.
skipbyggiare (-biggere. skepbygger: -erne
FM 360 (1508)), »». skeppsbyggare, arbetare sysselsatt
med skeppsbyggnad, her er en swar kost oc
fortär-ingho met tbi skipbiggere som her äro FM 236 (1505).
ib 360 (1508).
skipdrif (-dreff), n. skeppsdref, dref som
nyttjas i skepp, tag gamalt skip dreff eller aff batz dreff
LB 7: 264.
Skipilllker, m. [Jfr Mnt. schiplaken] duk el. stycke
af ett slags fint kläde, en skip dwg FM 76 (1483,
daniserande).
skipfarillber, m. [Fnor. skipfarmr] skeppslast, mz
myklom skip her oc skipfarmom MB 1: 430.
skip fl uti (-floti), m. flotta, at the schullo igen
komma i idher herres skipflota BSH 4: 13 (1471).
skipfridher, m. L. Jfr skipa-, skips-fridher.
skipglaven (-glaffwan), n. skeppsspjut, spjut
af sedt för sjöstnd. BSH 5: 273 (1508).
skiplliir, m. [Jfr Isl. skipaherr] for sjötåg
utrustad krigshär, flotta med tillhörande manskap, sände
äpte hiinno mykin sciphär Bu 523. Bil 564. MB 1: 430.
häfde ban räth then vänasta skiphär man haucr seet
RK 1: 1461. laa han thär mz en storan kräfftigh skip
här ib 2903. the foro j en skiphär Bil 865.
skiplliirra, m. [Isl. skipherra] L. skeppsherre,
skeppare, kapten, den som eger och förer ett fartyg.
skiphärren SR 47. legliär skiphärrä leþsagha ib.
skip-herran hiolt lians konu mz wald for skiplegho Bil
373. KL 173. Bir 1: 36. vari thänua thiänarin swa
som godhir skipherra (dispensator; sannolikt beror
skipherra här på en afskrifvares missförstånd af
skipare, som torde hafva stått i den ursprungliga texten
och haf ra nyttjats i bem.: förvaltare) thänkiande vm thz
älla thz tilbör siälinne ib 3: 183. Jfr skipare.
skipilse (-else KS 2 (5, 3), 4 (7, 4), t (s, 5), 5
(9, 5), 13 (30, 14). skepilse Lg 3: 156), n. vanl. pl.
samt f. [Jfr Mnt. scliippenisso] L. 1) ställning,
ordning, tha thu liafdho skodhat stiärnonnar skipilse
Gr 262. Su 385. 2) ställning, stånd, hwariä handa
skipilse han hältz so SI) 5: 567 (1346). ängen man. se
hwat månne, äller hwat skipilsi han hälzt är ib 606
(1346). hwar en af hwat stadhga älla skipilse ban är
Bir 1: 322. sagþe sik lata nöghia at þöin syslom ok
skiplsom (för skipilsomj. han förra hafþo Bu 28. 3)
ställning, belägenhet, tillstånd, han spurdhe sin priorem
hwat hanum syntis wm hans skipilse Bil 257. seo
han i them skipilsomen Bo 52. ib 34. thiink ... i
hwat skipilsom varfrw var tha stad ib 169. spöria
aat piltzsins skipilsom (conditionibus) ib 2. vm the
döü j tholkom skipilsom Bir 3: 54. vm the dö» . . .
j tholike skipilse som the nw äru skipadhe ib 1:
151. thry manna skipilse (status) äru j wärldinne
eet är thera skipilse hulko som falla j synd. ok atir
opsta annantidh . . „ annar är thera skipilse hulke
som gerna lifdhin äwärdhelika at the mattin
äwärdh-elika synda . . . thridhia skipilse är thera hulke som
meer rädhas at synda mot mik ... än the rädhas af
nakre pino ib 109. — tillstånd, författning, vm thet
(o: riko ok landskap) skal wara i godhom skipilsom
KS 56 (141, 62). — tillstånd, sinnesförfattning, vardh
han swa som smältande i sik siälfwom. ok i
ando-likom skipilsom (in ecstasi positus) mz otallike glädhi
fiol han hiinno til fota Su 391. —förhållande,
tillvarelsesätt. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas
thrigia handa manna lifnadhär KS 3 (5, 3). —
förhållande, förhållanden, omständigheter, the tingh, som
aldra oppinbarlikasta äru j naturlikom skipilsom Su
271. iak vil höra idher skipilse alla lv 3720. ey hungir
älla thörst älia nokra licammans skipilse kiindo tho
. . . hetir somar älla kaldir vintir storm rägn snio älla
haghl oc all vädhersins skipilse måtto thöm ey trötta
Bil 878. — förmögenhetsförhållanden, omständigheter.
hänna aldir ok skipilse (ætas et opes) krafdho hona til
andra gipto Bil 109. 4) förhållanden, hänseenden,
afseenden, stycken, hwar fadhor fudher sin son til
likarna, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia MB
1: 115. tho nappane ellir karin waro swa liik a stoorlok
oc widhlek och j allom skipilsom at hwa thz ena saa
han sagh oc thz andra ST 452. — afseende,
hänseende, hänsyn? han sigher ... i thera skipilse (med
afseende på dem?) MB 1: 112. 5) förhållande,
sätt att förhålla sig. skylla sik the glädhi mz ens
tima skipilse MB 1: 347. — (?) hon ma ... nakor
tho skipilse finna aff mik at iak swa länge hafuer
varith mz (thik) Iv 1009. 6) beskaffenhet, daning,
natur, swa är . . . all skipilse waar Al 7150. hafdhe
han . . . giort . . . alla ärlika hwar äpter sino
skip-ilso MB 1: 101. fa , . . misiämpna skipilse ib. tha
wardher ny himil oc ny iordh thz är at sighia, mz
ärlikare skipilse, än the äre nw ib 172. hwart thing
rördho sik äpter natwrliko skipilso ii 100. är mannen
äpto sin naturlik skipelse skapader mit mallen ängla
ok wärilzlik diur KS 2 (5, 3). ib 4 (7, 4), 4 (8, 5),
5 (9, 5), 7 (17, 8), 8 (l8, 8), 14 (32, 15), 51 (l29,
55). huar soin pliigha mera dryka än hans
naturlik skipilse torua til likamens uppeliäldes ib 43 (li2,
47). tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik
skipilse (seatndum naturam), tå huatna gör sina syslo
ib 54 (138, 59). hwilka sik wndherstodho om
dywr-annas liatwrliken skepilse Lg 3: 156. bliffw the
(djuren) äpthor sinne natwrlike skipilse soffwandlies ib.
äptir thy som likamans skipilse (dispositio) hawir
sik Bir 1: 214. andre äru starkare aff natur oc
skipilsom andre vanmaktoghare ib 2: 49. systra som lidha
sin naturlika krankdom, som the pläga haffua äpther
sinom skipilsom ib 5: 43. han wardr tungcr ok
olust-ughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse (hela
kroppens beskaffenhet; motsv. ställe Fragm. 12 har: til
alth ]ikamlighit skipilse) KS 53 (135, 57). äpto hans
(menniskans) nianlikom skipi]sum, swasum han är
nåkot um sik til sin eghin manlik skipelse ib 13 (30,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
